Hostior på Amazonassynodens agenda

Amazonas fuktiga klimat ställer till svårigheter för kyrkan. Under regnperioden är det nämligen i det närmaste omöjligt att undvika att hostior degenererar till en degig massa. Därför kommer Amazonassynoden att diskutera frågan om hostior kan tillverkas av yuca, i svenska mataffärer kanske mer känt som kassava, som är den vanligaste basen för brödbak i området.

Jesuitpatern och teologiprofessorn Francesco Taborda, som intervjuats om saken i onlinemagasinet Crux, konstaterar att frågan inte är enkel utan tvärtom mycket komplex. Just problemet att bröd av vete inte håller formen, och därför ändå inte kan betraktas som giltig materia, är skälet till att frågan ändå bör diskuteras och, menar han, bör kunna beslutas av de lokala biskoparna. Frågan hänger samman med synodens större fråga om att tillåta gifta präster i området. Enligt pater Taborda förekommer det på många håll att människor inte ges tillgång till eukaristin mer än någon gång i kvartalet då bristen på präster är så stor utanför städerna.

Över synoden, som pågår under större delen av oktober, hänger också biskoparnas relation till Brasiliens nuvarande ledning. Större delen av (men inte hela) Amazonas ligger i Brasilien, och nytillträdde presidenten Jair Bolsonaro ser synoden som ett försök av främmande makt – Vatikanstaten – till inblandning i Brasiliens inrikespolitik. Kyrkan är i området engagerad i urfolks och småbönders rättigheter, och kommer i den kampen på kant med Bolsonaros expansiva exploateringspolitik i området. När gruvbolag och stordriftsjordbruk tar allt mer av regnskogsområdet i anspråk är det inte bara skogen, som påverkar väderförhållanden över hela världen, utan också människorna som bor där som trängs undan, inte sällan genom hot och våld.

Att Amazonas är ett viktigt område för världens klimat känner många till, men då är det framför allt som kolsänka. Träden binder koldioxid, som sedan multnar ner i jord istället för att frigöras i luften. Skogens klimatpåverkan är dock mer direkt än så, redogör Jannike Kihlberg för i Dagens Nyheter den 3 mars, i anslutning till ett reportage om hur småbrukare mördas för att ge plats åt stordriftsuppfödning av kor. Vätan i skogarna får luften i rörelse när den förångas och faller om och om igen, och det påverkar luftströmmarna över hela planeten. Medan haven är viktigare för planetens syresättning, är Amazonas viktig för luftrörelser och därmed för hur stora och kraftiga stormar vi får och hur de rör sig.

I DN-reportaget, gjort av Henrik Brandão Jönsson med bilder av Lotta Härdelin, påpekas Europas ansvar för situationen. Suget efter Brasiliens sojabönor hade inte varit så stort om vi inte matat djuren med benmjöl innan och därmed drabbats av Creutzfeldt-Jakobs syndrom (”galna kosjukan”, om ni minns). Och Brasilien har kvar mycket av sin urskog, Europa endast någon procent. I dag köper världen, även Europa, en stor del av sitt nötkött från Brasilien, samtidigt som importländerna kritiserar att Brasilien bygger ut sitt jordbruk som svar på efterfrågan. Samma sak gäller sojabönorna, av vilka Sverige årligen importerar 300 000 ton till djurfoder. I maten till människor säljer svenska affärer främst europeiskt odlad soja, men i djurfoder finns protein odlad på regnskogsmark.

Medan en del av oss fortfarande tuggar nötkött från Brasilien, kämpar präster och biskopar mot sin regering för att småbrukare och urfolk ska få behålla mark och rättigheter.

Red. 2019-03-10

The Tablet via länken här 

Crux via länken här

Dagens Nyheter den 3 mars s. 6–12, via länken här

Dagens Nyheter, ledare den 5 mars via länken här