Litauisk ärkebiskop fruktar rysk attack mot de baltiska staterna

En ledande baltisk kyrkoledare har uttryck oro över en möjlig rysk aggression mot Litauen, Lettland och Estland och vädjar till katolikerna i Väst att informera sig bättre om situationen.

”Vi är i frontlinjen och Ryssland har klargjort sina avsikter. Medan vi känner stödet från NATO vet vi att fronten skulle kunna förskjutas om den internationella gemenskapen sviker och inte visar fasthet”, sade ärkebiskop Gintaras Grusas från Vilnius, ordförande i den litauiska biskopskonferensen. ”Vad man inte till fullo tycks förstå i Väst är att informationen och propagandakriget, som föregick den militära insatsen mot Ukraina, är på gång i stor utsträckning även här. Det råder ett akut spänningstillstånd och alla vet hur farlig situationen blivit.”

Ärkebiskopen gjorde detta uttalande för Catholic News Service (CNS) den 11 december, nära en vecka efter att representanthuset i USA beviljat ytterligare 1 miljard för utbildning och insatser av amerikanska styrkor i de baltiska staterna och Östeuropa. Det litauiska parlamentet, Seimas, har också röstat för ökade försvarsanslag med en tredjedel för år 2015, något som även skett i Lettland och Estland. Ärkebiskop Grusas berättade också för CNS om stor ängslan för en rysk aktion mot Litauen, som i söder gränsar till Moskvas militärbas i Kaliningrad. Han tillade att Moskva initierat ”sanktioner och informationskampanjer” under året riktade mot Litauen, liksom skedde när Litauen 1990 förklarade sig självständigt samt att gränsincidenter vid de baltiska gränserna tycktes tyda på ”nya former av indirekt aggression”. ”De tre baltiska staterna är relativt små länder, som lättare kan utsättas för påtryckningar än Ukraina.”

”Ryssland är ett stort land, med ett stort folk. Men strävan att främja denna storhet, kanske med nytt imperiebyggande i sikte, har kommit att bli djupt förankrad i rysk mentalitet under president Vladimir Putin. De har gett uttryck för att de har rätt till de länder de en gång rådde över.”

Litauen, Lettland och Estland blev självständiga från Sovjetunionen och medlemmar i Förenta Nationerna 1991, anslöt sig till NATO och EU 2004 och har erhållit beskydd enligt artikel 5 i alliansens kollektiva försvarsgaranti. Oro för den egna säkerheten har ökat efter Rysslands annektering av Krim och dess militära inblandning i Ukraina i mars, som utlöst sanktioner från Väst mot dess förvars-, olje- och banksektorer. Litauens försvarsdepartement har rapporterat irreguljära flyg- och flottinsatser i Östersjön, då jaktflyg från NATO under första veckan i december sju gånger fick göra snabbinsatser.

79 procent av Litauens 3,7 miljoner invånare är katoliker, jämfört med cirka 25 procent i Lettland och en procent i Estland. De tre baltiska staterna har ansenliga ryska minoriteter, fem procent i Litauen, 27 procent i Lettland och 25 procent i Estland.

Katsantas Lukenas, en talesman för kyrkans informationscentrum i Kaunas, sade att de flesta litauer var illa till mods av Europas ”tröga, splittrade reaktioner” inför konflikten i Ukraina och tillade att landet saknar legala medel att inskränka den ”grovkorniga propaganda” som vänder sig till ”pro-ryska åhörare”. Han tillfogade att den Europeiska Unionens försök att främja homosexuellas rättigheter i de baltiska staterna ”mycket framgångsrikt” utnyttjats av Putins regering och den ryska ortodoxa kyrkan, för att visa att ”Ryssland försvarar kristna värden mot västerländsk dekadens och korruption”.

Catholic Herald 2014-12-16