Möte i Istanbul: pan-ortodox synod 2016?

En så kallad synaxis, ett möte med alla överhuvuden för de ortodoxa kyrkorna, har nyligen ägt rum i Phanaren, det grekisk-ortodoxa patriarkatet i Istanbul, på initiativ av den ekumeniske patriarken Bartholomaios I [se foto]. Vid mötet tillsattes en förberedande kommitté, bestående av en biskop från varje kyrka, som skall inleda ett planeringsarbete ”på ett fruktbart sätt”, för en pan-ortodox synod i S:ta Irenekyrkan i Istanbul 2016. Denna grupp skall sedan fungera som sekretariat vid synoden.

Före detta panortodoxa möte, som sammankallats i förstone för att diskutera situationen i Mellanöstern och Ukraina, hade den ekumeniske patriarken och patriarken av Moskva, Kirill ett långt privat möte. Kirills deltagande var osäkert in i det sista, eftersom han bett om ”ett annat datum och en annan plats för mötet”, men han var närvarande när det stora mötet ägde rum.

Enligt somliga källor kommer 20 biskopar från varje kyrka (om varje kyrka har så många) att delta i de ortodoxa kyrkornas Stora Synod och varje kyrka kommer att ha en röst vid de slutliga voteringarna. Beslut skall fattas genom konsensus, alltså genom enhällig röstning av samtliga fäder.

I den ortodoxa världen är de ursprungliga autokefala (självständiga) patriarkaten de i Alexandria, Antiokia och Jerusalem, medan det Ekumeniska patriarkatet, kallas ”moderkyrkan”, eftersom det historiskt sett gett upphov till kyrkorna i Ryssland, Bulgarien och Serbien med flera.

För närvarande finns det två grupperingar i den ortodoxa världen. Den ena består av kyrkor som vänder sig till Konstantinopel, alltså patriarkaten i Alexandria, Antiokia, Jerusalem, Sofia, Belgrad, med i huvudsak grekiska som språk och kultur [fast både den serbiska och den bulgariska kyrkan har kyrkslaviska som gudstjänstspråk, övers. anm.], samt kyrkan i Albanien [plus Estland och Finland, övers. anm.]. Den andra gruppen vänder sig mot Moskva, de ortodoxa kyrkorna i Georgien, Polen, Tjeckien, Ukraina och, märkligt nog, Rumänien. Moskvapatriarkatet gör mycket lite för att dölja sina expansionssträvanden, särskilt i den ortodoxa diasporan.

Beslutet att sammankalla en pan-ortodox synod ser ut att slutligen lösa ett problem som stått öppet i minst fem decennier. De ortodoxa kyrkorna är autokefala och i de interna diskussionerna inom den ortodoxa världen har det existerat tydliga motsättningar som stått i vägen för möjligheten att få till stånd en samlad diskussion.

Kanske den mest kritiska händelsen var när den dåvarande patriarken av Moskva, Alexej II, slutade nämna patriarkens av Konstantinopels namn i liturgin som en reaktion mot den ekumeniske patriarken Bartholomaios I:s närmande till den estniska kyrkan [en liknande reaktion från Moskva kom på 1920-talet, då den finska ortodoxa kyrkan ställde sig under Konstantinopel, övers. anm.]. Spänningen mellan de två patriarkaten – som härleddes av en teologisk diskussion om begreppet ”den förste bland jämlikar” (latin: primus inter pares) – spärrade effektivt alla framsteg då det gällde att få till stånd ett pan-ortodoxt koncilium.

AsiaNews 2014-03-08