Newman i Almedalen 2018: Vad är så farligt med religiösa friskolor?

Seminariet kan ses i efterhand på Studieförbundet Bildas hemsida via länken här

av MIKAEL SCHINK
Politiska partier tycks tävla om hårda tag mot konfessionella friskolor, på grund av rapporterade missförhållanden vid en eller två muslimska friskolor. Längst går S som förordar ett totalförbud. Vad är egentligen problemet? Är det bara i Sverige? Vad vill de göra – och vad kan och får de göra?

Olle Burell (S) menar att religiösa friskolor ska förbjudas på grund av att de bidrar till segregation, medan han tycker att skolan ska vara en mötesplats där eleverna träffar barn och ungdomar med annan bakgrund och andra perspektiv på tillvaron. På ett inlägg av Hedvig Bernitz att europadomstolen har varit tydlig med att det finns en rättighet att starta friskolor och att föräldrar har en rättighet att bestämma över sina barns utbildning, svarar Burell att han i så fall anser att europakonventionen borde ändras för att undvika att Sverige blir mer segregerat. Han anser att samhället ska vara sekulärt men religiöst tillåtande.

Jacob Rudenstrand påpekar att det inte finns någon forskning som tyder på att de religiösa friskolorna i Sverige är mer segregerande än integrerande. Hans personliga erfarenheter tyder snarare på att det finns en blandning av elever med olika bakgrund och religion på konfessionella skolor. Dessutom måste man framhålla att de konfessionella friskolorna inte bedriver konfirmationsundervisning utan att de håller sig till den läroplanen liksom andra skolor.

Bernitz menar att ett förbud mot konfessionella friskolor är omöjligt. Både regeringsformen och europakonventionen omöjliggör ett totalt eller partiellt förbud av religiösa skolor. Om staten väljer att finansiera friskolor så måste den ge lika mycket skattemedel till samtliga. Likaså är det inte möjligt att lyfta ut konfessionella inslag. Föräldrarätten gör att föräldrarnas religiösa övertygelser måste tillvaratas även under skoltid. Att driva skolor är dessutom en del av marknadsintegrationen så att europeiska företag har rätt att komma hit till Sverige och starta en konfessionell friskola. Inskränkningar i denna rättighet måste motiveras med starka nationella skäl.

Fredrik Heiding pekar på problemet att synen på religion i samhället är behäftad med olika fördomar så att det är svårt att utöva sin religion på en kommunal skola. Kristendomen anses vara vidskeplig eller leda till konflikt. Det är oerhört svårt att förmedla en kristen identitet i ett sekulärt samhälle, varför det är viktigt att möjliggöra att detta sker även på katolska friskolor. Dessutom är religion någonting som har med hela livet att göra. Man kan inte förpassa religiöst utövande endast till hemmet utan det måste få förekomma även i skolan. 

Mikael Schink 2018-07-04

Medverkande i seminariet

Olle Burell, skolborgarråd, Stockholms stad, Socialdemokraterna.
Hedvig Bernitz, lektor i konstitutionell rätt, Stockholms universitet.
Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare, Svenska Evangeliska Alliansen, före detta elev i en kristen friskola i Örebro.
Fredrik Heiding, jesuitpater, doktor i teologi och webbredaktör, tidskiften Signum.
Moderator: Katrine Marçal, författare och frilansjournalist.

Arrangörer

Newmaninstitutet, Tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda

Lästips: Naturvetenskap och religiös tro – Faradayartiklarna, redaktör och översättare Mikael Schink S.J., Artos, 2018.