Onlinekonferens om alternativt näringsliv

I Assisi inleddes på torsdagen en tre dagar lång onlinekonferens om alternativa former för näringslivet. Vid mötet, som har organiserats av Vatikanen, deltar enligt uppgifter från arrangörerna cirka 2 000 unga företagare, forskare och aktivister från hela världen. Syftet med mötet är att ”utveckla nya, rättvisa företagsmodeller med en helhetssyn”, sade kuriekardinalen Peter Turkson i sitt inledningsanförande. Dessa skall inte bara tjäna ett fåtal, utan även vanliga människor och samhället som helhet.

Vidare krävs det, enligt Turkson, en övergång från renodlat vinstorienterade företag, ”som gör profit på spekulationer och räntor, till företag med socialt ansvar, som investerar i människor, genom att de skapar arbetstillfällen och erbjuder utbildning”. Inte bara påven Franciskus utan även många ekonomer är överens om att marknaden inte ensam kan lösa alla problem. Det är företagarnas uppgift att skaffa fram produkter, tjänster och vinster som ”verkligen är goda”.

Enligt Stefan Zagmani, ordförande för Påvliga skademin för samhällsvetenskap, har den traditionella företagsekonomiska vetenskapen ofta blinda fläckar. Detta måste åtgärdas genom kontaktnät med andra vetenskaper. ”Att sträva efter profit är inte ett problem i sig”, menar Zagmani. Men frågan är till vilket totala pris profiten uppnås. Därför måste investerarna koncentrera sig på de långsiktiga följderna.

Om detta får det inte råda något tvivel, menar företagsekonomen. ”Att göra det rätta är något mera och något annat än att bara veta vad som är det rätta.” Utifrån detta förefaller konferensens uppgift vara omöjlig. Men att ge upp är inte något alternativ.

Under mötets första workshop online redogjorde forskare som den kinesisk-brittiska ekonomen Si Chun Lam och Jeffrey Sachs, ekonom från USA, för ”UN Sustainable Development Solutions Network” om breddade metoder inom samhällsforskning. Dessa bidrar även till att inkludera faktorer som hälsa, vård och utbildning i ekonomisk och politisk planering.

Med väl underbyggd datainsamling kan även mellanmänskliga relationer, familjesammanhållning och intressen mätas och tagas i beaktande. Detta kräver dock samarbete mellan företagsekonomiska forskare, psykologer och politiker, Så redogjorde till exempel en ung forskare, tillsammans med Ilaria Schyder (från Wartensee i Schweiz men verksam i USA), för ett koncept med dataframställning (”inclusive mapping”). Detta möjliggör att man beskriver relationer mellan grannskap, stadsdelar eller invånare i samma fastighet.

Stefano Bartolino, ekonom vid universitetet i Siena, ansåg det vara ett framsteg att även lyckoforskning behandlas vid ett företagsekonomiskt symposium. Så finns det också ”nära samband mellan hållbarhet och människors lycka eller tillfredsställelse”. Som ett exempel nämnde han Köpenhamn, vars miljövänliga infrastruktur för cykeltrafik samt invånarnas små trädgårdar betraktas som något som, enligt invånarna, höjer livskvaliteten.

Red. 2020-11-19

Detta är en nyhetstext.