Rysk-ortodoxa kyrkan bryter med Konstantinopel i konflikt om Ukraina

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Det rysk-ortodoxa patriarkatet av Moskva har brutit med den ekumeniske patriarken av Konstantinopel, Bartholomaios I, eftersom man menar att Bartholomaios erkännande av en oberoende ortodox kyrka i Ukraina bryter mot ortodoxa normer.

Enligt metropoliten Hilarion, ansvarig för den rysk-ortodoxa kyrkans utrikesrelationer, har de rysk-ortodoxa ledarna beslutat sig för att ”bryta den eukaristiska kommunionen” [det vill säga interkommunionen – övers. anm.] med den grekisk-ortodoxa kyrkan som ett svar på vad Hilarion betecknar som ”olagliga och kyrkorättsligt ogiltiga” handlingar. Han tillade att den kyrka ”som erkänner schismatiker har exkluderat sig själv från den rättsliga ortodoxin” och hoppas att Konstantinopel-patriarkatet (det vill säga den grekisk-ortodoxa kyrkan – övers. anm.) ska ändra sin hållning. Hilarion gjorde sitt uttalande efter ett möte med den rysk-ortodoxa synoden i Vitryssland häromdagen.

De hårda orden och brytningen kommer som svar på beslutet förra veckan av Bartholomaios I, ekumenisk patriark av Konstantinopel och ”den förste bland likar” i ledarskapet för den globala ortodoxa gemenskapen, att godkänna planerna för en oberoende ukrainsk-ortodox kyrka och återupprätta banden med det så kallade Kiev-patriarkatet för Ukrainas ortodoxa, ett patriarkat som varit fientligt mot den ryska annekteringen av Krim och övriga inblandning i Ukraina. Bartholomaios beslut innebar också att den rysk-ortodoxe patriarkens traditionella rätt, etablerad 1686, att viga metropoliten av Kiev avskaffas.

Bland dem som offentligt stött Konstantinopels beslut finns den ukrainske presidenten Petro Poroshenko som ställer upp till omval i mars 2019. Han har tidigare begärt att patriarken av Konstantinopel ska ge oberoende status åt den ortodoxa kyrkan i Ukraina, enligt nyhetsbyrån AP. I samband med Sovjetunionens kollaps och upphörande i början av 1990-talet påbörjades en rörelse för att helt frigöra Ukrainas ortodoxa gemenskap från inflytande från Moskva. Denna rörelse vann nytt momentum efter Rysslands annektering av Krim 2014 och stöd till de ryska separatisterna i östra Ukraina.

Den rysk-ortodoxa kyrkan, som traditionellt hävdar kyrkorättslig auktoritet över alla ortodoxa i Ukraina, har vägrat ta politisk ställning i konflikterna i och om Ukraina de senaste åren, och säger sig arbeta för fred i östra Ukraina. Rysk-ortodoxa ledare har uttryckt djup oro för att den nya linjen från Konstantinopel kommer att leda till en fördjupad religiös splittring i Ukraina och även öppna stridigheter om olika kyrkobyggnader, enligt nyhetsbyrån Reuters. Historiskt är Ukrainas huvudstad Kiev centralorten för spridningen av kristendomen i de områden som idag utgör länderna Ukraina, Vitryssland och Ryssland.

De ortodoxt kristna i Ukraina uppgår sammantaget till cirka 30 miljoner och har på senare tid varit uppdelade i tre separata grupper: Kiev-patriarkatet som deklarerade självständighet från Moskva 1992, och som den rysk-ortodoxa kyrkan betecknar som en schismatisk grupp, den så kallade autokefala ortodoxa kyrkan i Ukraina, nygrundad 1990, som också ses som en utbrytargrupp av Moskva, och den ukrainsk-ortodoxa kyrkan av Moskva-patriarkatet som står under den rysk-ortodoxa kyrkans inflytande och som av de flesta andra ortodoxa kyrkor hittills har ansetts som den officiella ortodoxa kyrkan i landet.

Patriark Bartholomaios plan är nu att samla de olika grupperna till en, enda, självstyrande ortodox kyrka i Ukraina, ledd av en egen patriark. Den rysk-ortodoxa kyrkan ser det som ett angrepp på dess egen jurisdiktion och auktoritet.

Sammantaget finns drygt 300 miljoner ortodoxa kristna i världen. Schismen mellan den ortodoxa kyrkan [eller numera då, de ortodoxa kyrkorna – övers. anm.] och den katolska kyrkan har varat sedan 1054.

Catholic News Agency, 2018-10-15

 

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Det rysk-ortodoxa patriarkatet av Moskva har brutit med den ekumeniske patriarken av Konstantinopel, Bartholomaios I, eftersom man menar att Bartholomaios erkännande av en oberoende ortodox kyrka i Ukraina bryter mot ortodoxa normer.

Enligt metropoliten Hilarion, ansvarig för den rysk-ortodoxa kyrkans utrikesrelationer, har de rysk-ortodoxa ledarna beslutat sig för att ”bryta den eukaristiska kommunionen” [det vill säga interkommunionen – övers. anm.] med den grekisk-ortodoxa kyrkan som ett svar på vad Hilarion betecknar som ”olagliga och kyrkorättsligt ogiltiga” handlingar. Han tillade att den kyrka ”som erkänner schismatiker har exkluderat sig själv från den rättsliga ortodoxin” och hoppas att Konstantinopel-patriarkatet (det vill säga den grekisk-ortodoxa kyrkan – övers. anm.) ska ändra sin hållning. Hilarion gjorde sitt uttalande efter ett möte med den rysk-ortodoxa synoden i Vitryssland häromdagen.

De hårda orden och brytningen kommer som svar på beslutet förra veckan av Bartholomaios I, ekumenisk patriark av Konstantinopel och ”den förste bland likar” i ledarskapet för den globala ortodoxa gemenskapen, att godkänna planerna för en oberoende ukrainsk-ortodox kyrka och återupprätta banden med det så kallade Kiev-patriarkatet för Ukrainas ortodoxa, ett patriarkat som varit fientligt mot den ryska annekteringen av Krim och övriga inblandning i Ukraina. Bartholomaios beslut innebar också att den rysk-ortodoxe patriarkens traditionella rätt, etablerad 1686, att viga metropoliten av Kiev avskaffas.

Bland dem som offentligt stött Konstantinopels beslut finns den ukrainske presidenten Petro Poroshenko som ställer upp till omval i mars 2019. Han har tidigare begärt att patriarken av Konstantinopel ska ge oberoende status åt den ortodoxa kyrkan i Ukraina, enligt nyhetsbyrån AP. I samband med Sovjetunionens kollaps och upphörande i början av 1990-talet påbörjades en rörelse för att helt frigöra Ukrainas ortodoxa gemenskap från inflytande från Moskva. Denna rörelse vann nytt momentum efter Rysslands annektering av Krim 2014 och stöd till de ryska separatisterna i östra Ukraina.

Den rysk-ortodoxa kyrkan, som traditionellt hävdar kyrkorättslig auktoritet över alla ortodoxa i Ukraina, har vägrat ta politisk ställning i konflikterna i och om Ukraina de senaste åren, och säger sig arbeta för fred i östra Ukraina. Rysk-ortodoxa ledare har uttryckt djup oro för att den nya linjen från Konstantinopel kommer att leda till en fördjupad religiös splittring i Ukraina och även öppna stridigheter om olika kyrkobyggnader, enligt nyhetsbyrån Reuters. Historiskt är Ukrainas huvudstad Kiev centralorten för spridningen av kristendomen i de områden som idag utgör länderna Ukraina, Vitryssland och Ryssland.

De ortodoxt kristna i Ukraina uppgår sammantaget till cirka 30 miljoner och har på senare tid varit uppdelade i tre separata grupper: Kiev-patriarkatet som deklarerade självständighet från Moskva 1992, och som den rysk-ortodoxa kyrkan betecknar som en schismatisk grupp, den så kallade autokefala ortodoxa kyrkan i Ukraina, nygrundad 1990, som också ses som en utbrytargrupp av Moskva, och den ukrainsk-ortodoxa kyrkan av Moskva-patriarkatet som står under den rysk-ortodoxa kyrkans inflytande och som av de flesta andra ortodoxa kyrkor hittills har ansetts som den officiella ortodoxa kyrkan i landet.

Patriark Bartholomaios plan är nu att samla de olika grupperna till en, enda, självstyrande ortodox kyrka i Ukraina, ledd av en egen patriark. Den rysk-ortodoxa kyrkan ser det som ett angrepp på dess egen jurisdiktion och auktoritet.

Sammantaget finns drygt 300 miljoner ortodoxa kristna i världen. Schismen mellan den ortodoxa kyrkan [eller numera då, de ortodoxa kyrkorna – övers. anm.] och den katolska kyrkan har varat sedan 1054.

Catholic News Agency, 2018-10-15