Unga katoliker, en komplex gemenskap

Som en del av förarbetet till biskopssynoden om ungdomar i höst skrevs ett dokument med frågor som är viktiga för katolska ungdomar i dag. Underlaget fick man bland annat genom diskussioner i en grupp i det digitala nätverket Facebook. Dit sökte sig, som det blir med frivilliga diskussionsgrupper, framför allt ungdomar för vilka den katolska identiteten är tillräckligt viktig för att man ska engagera sig i en pågående diskussion.

Men hur är det med ungdomar som inte varit motiverade att delta aktivt på det sättet? Vad tror de? Cymfed/Camino House, en katolsk forskningsgrupp, har genomfört en stor enkätundersökning bland dryga tusentalet brittiska ungdomar, varav två tredjedelar själva definierar sig som katoliker medan den sista tredjedelen inte själva kallar sig katoliker men kommer från katolska familjer eller har läst i katolsk skola.

Intressant nog har mässdeltagandet ökat bland unga katoliker, och 75 procent deltar i mässan någon gång ibland, 36 procent åtminstone någon gång i månaden. 2009 var motsvarande siffror 59 procent respektive 25 procent.

Lite mer uppseendeväckande är att hälften av de som själva ser sig som katoliker inte tror på en personlig Gud, och fem procent tror inte på Gud eller någon högre makt alls. Därtill svarade en tredjedel av de som betraktar sig som katoliker att Jesus bara var människa, liksom två tredjedelar av icke-katolikerna.

Av dem som själva kallar sig katoliker anser 79 procent att det är viktigt att tro på Gud för att kalla sig katolik. 75 procent tycker det är viktigt att vara döpt, 68 procent att det är viktigt att hålla fast vid vissa katolska övertygelser (om till exempel Maria och helgonen), 67 procent att det är viktigt att tro på Kristus som frälsare och 37 procent att det är viktigt att lyda katolska riktlinjer för hur livet bör levas. Allra viktigast för att kunna kalla sig katoliker är, enligt dem, att vara en god människa – 89 procent har svarat så.

Dessa siffror står alltså i kontrast till de ungdomar som i arbetsprocessen inför ungdomssynoden har önskat större tydlighet och auktoritet från kyrkans sida.

I en annan enkätundersökning, som gjordes för biskoparna i England och Wales i november, identifierades två grupper: en som söker tydlighet och en som söker autenticitet. Den första präglas av att man vill ha en tydlighet i läran och skarpare gränsdragningar, den andra söker ett närmande till det omgivande samhället istället för konflikt och ett större fokus på det levda livet.  Den gruppen är större, och om den första gruppen hördes mycket i diskussionerna under ”försynoden” ges den andra röst i bredare undersökningar.

Red 2018-06-28

Källa: Catholic Herald, via länken här