Urbefolkningen i Brasilien emotser dystra tider i coronakrisen

Brasilien kommer inte till ro. Mer än 800 döda i coronaviruset och upp till 15 000 nya infektioner rapporteras dagligen. Dessutom befinner sig regeringen under president Jair Bolsonaro i fritt fall. Det innebär att nyheter om epidemin nästan kommer i skymundan.

Medan miljonstäderna i Amazonasområdet, Manaus och Belem räknas som de hårdast drabbade metropolerna i Brasilien har viruset spritts även till skogsområdena. Enligt APIB, organisationen för urbefolkningen, hade i fredags 38 folk drabbats av 446 infektionsfall och 92 anmälda dödsfall. Ingen annan del av landet har uppvisat flera fall av infektioner bland urbefolkningen.

”Viruset når dessa områden i hela Brasilien med otrolig hastighet”, sammanfattar APIB situationen. För att förhindra spridningen spärrar invånarna av sina byar och isolerar sig. Deras bemödanden torpederas emellertid av illegala guldsökare, skogsavverkare och jordägare. De tränger in i naturskyddsområden och reservat för urinvånarna utan att de myndigheter som skall svara för skyddet hindrar dem. Särskilt utsatta är de svagaste grupperna i Amazonas.

I hela Brasilien skall det finnas 114 olika stammar av naturfolk som lever isolerat. Särskilt drabbade av invasion är områdena TI Yanomami på gränsen mot Venezuela, där runt 20 000 guldsökare uppehåller sig, vidare TI Alto Rio Negro, där de tre länderna Brasilien, Colombia och Venezuela gränsar till varandra samt TI Vala do Javari på gränsen till Peru. Här finns den största koncentrationen av isolerade stammar.

Nyligen meddelade UNIVAJA, som företräder stammar i Javaridalen att guldsökare trängt in. I september förra året fann miljöorganisationen Ibama, naturinvånarnas myndighet Funai och delstatspolisen mer än 60 biflöden förstörda av guldsökare. En gång till har man sett guldsökare i Curuenafloden, i omedelbar närhet av Korubustammens område. Den före detta militären Bolsonaro och hans generaler understödjer öppet legalisering av guldprospektering. Även skogsskövlare hotar den infödda folken i reservatet Arariboia i den nordöstliga delstaten Maranhao. I förra månaden dödades flera infödda ”skogvaktare” ur Guajajarafolket. I Uru Eu Wau Wau i den nordvästliga delstaten Rondonia mördades en ledare av Karipunafolket av markexploatörer.

Denna markstöld var nästan helt legal. I december 2019 utfärdade Bolsonaro ett dekret som gav amnesti för stöld av statlig mark upp till 1 650 hektar. Omkring 65 miljoner hektar mark har därigenom kunnat övergå i privat ägo. Visserligen stoppade parlamentet dekretet, men då hade redan tusen illegala gods legaliserats.

Dessutom avslutade parlamentets talman, Rodrigo Maia, en politisk kohandel med Bolsonaro. Maia lovade att gå med på en bantad version om presidenten ville stödja det av kongressen önskade hjälppaketet mot coronapandemin. På onsdagen gick lagförslaget som skulle legalisera landområden på 660 hektar till omröstning. Det handlar om 97 procent av alla illegalt övertagna landområden i Amazonas.

Även områden som invånarna gör anspråk på och som ännu inte officiellt avträtts skulle därmed kunna övergå i privat ägo. Därmed kommer Bolsonaro närmare sitt uttalade mål, att frigöra alla av urinvånarnas områden för exploatering av privata entreprenörer.

Kathpress 2020-05-18