av HEINZ WERNER WESSLER
Under de senaste veckorna har förväntningarna på den stora affären med artificiell intelligens drivit upp börsvärdena för de berörda företagen allt högre. De stora aktörerna i detta spel – Alphabet (Google), Amazon, Meta, Microsoft med flera – har nyligen meddelat att de återigen kommer att investera fantastiska 400 miljarder dollar i utvecklingen av ”artificiell intelligens”, mer än dubbelt så mycket som 2023. Men de varnande rösterna blir allt fler: Experter som IMF:s chefsekonom Pierre-Olivier Gourinchas drar paralleller till dotcom-bubblan på 1990-talet och varnar för ett kursras.
När det gäller artificiell intelligens tror många företag fortfarande på en ohejdbar, exponentiell tillväxt. Man antar att LLM (Large Language Models) leder direkt till AGI (Artificial General Intelligence). Det vill säga att generativa språkmodeller kommer att resultera i en allmän artificiell intelligens som snart kommer att vara jämbördig med människor på alla nivåer. Och därifrån går man vidare, via exponentiell självoptimering av systemet, till AI-superintelligens och sedan till den ökända AI-”singulariteten”. En bild av de apokalyptiska dimensionerna av denna händelse gav datorn HAL i Stanley Kubricks science fiction-filmklassiker ”2001 – A Space Odyssey”.
Moderniteten tenderar att lita på framsteg och att se teknikens historia som en kontinuerlig, uppåtgående linje mot allt bättre teknik. Denna linjära berättelse ackompanjeras av skiftande apokalyptiska förväntningar. Men trots allt verkar entusiasmen för framsteg fortsätta obehindrat, vilket historien om den artificiella intelligensen visar. Den har under de senaste tjugo åren mobiliserat mer än en biljondollar i investeringar.
Förhoppningarna om att ”skalning” och ”emergenta egenskaper” praktiskt taget av sig själva skulle leda till en allmän artificiell intelligens var tveksamma från början. Ny forskning om språkmodulerna gör dock att experterna i allt högre grad betraktar denna ”singularitet” som tveksam. Yann LeCun, AI-chef på Meta, uttryckte sig nyligen mycket tydligt i detta avseende. Det är ”helt omöjligt att generativa språkmodeller kommer att nå mänsklig intelligens. Det kommer helt enkelt inte att hända.” Allt fler teknikexperter och offentliga personer ansluter sig till honom, däribland deep learning-pionjären Thomas Dietterich, AI-forskaren Gary Marcus och François Chollet, tidigare AI-utvecklare hos Google.
AI-moduler som Chatbox, Deepseek och liknande fungerar i grunden inte annorlunda än klassiska sökmotorer. De samlar in information som är tillgänglig på internet, jämför den och sammanställer den på nytt. Detta kan ofta leda till grova felaktiga tolkningar. Allt som AI-modulerna genererar baseras på det som finns tillgängligt, som kombineras på nytt och sammanfogas textmässigt. Kreativ intelligens är fortfarande något helt annat.
I slutändan är det fortfarande användaren som måste bedöma – det arbetet tas inte över av de nya teknikerna. Påverkade påven Leo XIV vid inledningen av den andra internationella konferensen om artificiell intelligens i Rom återigen för en etisk utformning av tekniken. ”Äkta visdom”, sade påven, ”har mer att göra med att inse livets sanna mening än med tillgången till data.” Artificiell intelligens är en ”extraordinär produkt av mänskligt geni”, men förblir ”framför allt ett verktyg”, citerade påven från ett tal av sin föregångare Franciskus vid G7-toppmötet 2024 i Bari. Påven Leo ansluter sig till sin föregångare i kravet på lagar som ska säkerställa utvecklingen av artificiell intelligens som en fråga om allmänhetens bästa och en holistisk utveckling. Påvedömet och med det kyrkan fortsätter att följa frågan, så mycket är klart.
Heinz Werner Wessler 2025-11-09
Detta är en opinionstext.