Att mötas som systrar

Alltsedan 1970-talet har möten och utbyten mellan klosterfolk inom grenar av buddhismen och den katolska kyrkan ägt rum. Artikeln som följer rapporterar om ett sådant möte mellan buddhistnunnor och katols­ka ordenssystrar, som ägde rum i Taiwan år 2018. Avsikten var att engagerade kvinnor i de båda religionerna skulle få särskilda möjligheter till interreligiösa utbyten med varandra. Efter en givande veckas samvaro hade kvinnorna samlat många erfarenheter som de sedan kunde dela med sig vidare utåt i sina respektive sammanhang hemma i klostren. Sådana här möten kan därför få en brobyggande verkan. De fortsätter alltjämt i större eller mindre skala i delar av världen och involverar både kvinnor och män. I den digitala tidskriften Dilatato corde (”Det vidgade hjärtat”) publicerad av Monastic Interreligious Dialogue/Dialogue Interreligieux Monastique (https://dimmid.org) kan den som så önskar följa utvecklingen.
Alltsedan 1970-talet har möten och utbyten mellan klosterfolk inom grenar av buddhismen och den katolska kyrkan ägt rum. Artikeln som följer rapporterar om ett sådant möte mellan buddhistnunnor och katols­ka ordenssystrar, som ägde rum i Taiwan år 2018. Avsikten var att engagerade kvinnor i de båda religionerna skulle få särskilda möjligheter till interreligiösa utbyten med varandra. Efter en givande veckas samvaro hade kvinnorna samlat många erfarenheter som de sedan kunde dela med sig vidare utåt i sina respektive sammanhang hemma i klostren. Sådana här möten kan därför få en brobyggande verkan. De fortsätter alltjämt i större eller mindre skala i delar av världen och involverar både kvinnor och män. I den digitala tidskriften Dilatato corde (”Det vidgade hjärtat”) publicerad av Monastic Interreligious Dialogue/Dialogue Interreligieux Monastique (https://dimmid.org) kan den som så önskar följa utvecklingen.
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av KATRIN ÅMELL

En dag under senare delen av 1990-talet fick dominikansystrarna (inklusive undertecknad) i Märsta oväntat besök. En buddhistnunna vid namn Yung Hu kom och presenterade sig. Hon förklarade att hon var en av de ansvariga för det nygrundade buddhistcentret i Rosersberg och själv tillhörde International Buddhist Progress Society (IBPS) med moderkloster i Taiwan. År 1995 organiserade Pontifical Council for Interreligious Dialogue (PCID) ett första officiellt möte mellan kristna och buddhister i detta kloster, vars namn är Fo Guang Shan (ungefär ”Berget Buddhas Ljus”). Via kontakten med PCID, som Yung Hu hänvisade till, hade hon upptäckt att det fanns katolska ordenssystrar i kommunen och nu undrade hon om vi kunde hjälpa henne att tala svenska bättre (vilket en av våra vänner sedan gjorde). Yung Hus påhälsning blev upptakten till en rad ömsesidiga besök och deltaganden i varandras fester och högtider fram till 2003, då dominikansystrarna flyttade från Märsta.

Ett annorlunda ”systramöte” blir till

Olika former av utbyten mellan klosterfolk, väl förankrade i sin egen religiösa tradition inom den katolska kyrkan och olika grenar av buddhismen, har förekommit alltsedan 1970-talet och är således inget nytt. På grundval av erfarenheterna från 1995 åtog sig PCID att på nytt vara huvudarrangör för ett liknande utbyte med Fo Guang Shan som värdkloster. Mötet som ägde rum 13–20 oktober 2018 hade dock en mer officiell karaktär och större internationell bredd med 70 deltagare från Sydkorea, Japan, Indien, Sri Lanka, Myanmar/Burma, Thailand, Singapore, Hongkong, Kambodja, Filippinerna, Brasilien, Italien, Tyskland, Norge (Tautra Mariakloster) och USA. Ungefär hälften var katoliker och hälften buddhister. Samtidigt var deltagandet begränsat till att bara omfatta kvinnor – buddhistnunnor och katolska ordenssystrar. Det var faktiskt påven Franciskus som var upphov till den begränsningen. Vid ett plenarmöte med PCID 2017 menade påven att religionsdialogen i större utsträckning måste inkludera kvinnor och inte bara vara möten för män. Så här sade han:

”Kvinnor engagerar sig, ofta i högre grad än män, i en ’livets dialog’ på det interreligiösa området, […]. Men kvinnor kan också helt och fullt delta i utbyten av religiös erfarenhet, liksom på det teologiska planet. Många kvinnor är redo att tackla interreligiös dialog på de högsta nivåerna, och det inte endast från katolskt håll. […] Dialog är en resa män och kvinnor måste företa tillsammans. I dag mer än någonsin är det nödvändigt med kvinnligt deltagande.” Pro Dia­logo 1/2019

Påvens ord föranledde alltså PCID och dess sekreterare monsignore Miguel Ángel Ayuso Guixot, att påta sig rollen som huvudorganisatör för ”kvinnomötet” vid Fo Guang Shan 2018. Bland organisatörerna ska även nämnas fader William Skudlarek, sekreterare för Monastic Interreligious Dialogue/Dialogue Interreligieux Monastique (MID/DIM), en benediktinsk organisation som ordnat många utbyten, dominikansystern Asunta Fang, ordförande för Association of Major Religious Superiors in Taiwan, Wenzao Ursuline University of Languages samt monsignore Sladan Cosic vid apostoliska nuntiaturen i Taipei. Här kan tilläggas att även Kyrkornas världsråd var representerat genom professor Simone Sinn från Bossey Ecumenical Institute, som dels läste upp ett budskap från rådets generalsekreterare Olav Fykse Tveit, dels själv medverkade i delar av programmet. – Det generösa mottagandet vid Fo Guang Shan organiserades av Venerable You Lu och International Affairs Team tillsammans med många buddhister och katoliker som volontärer på plats.

PCID:s tidskrift Pro Dialogo har tyvärr försenats i sin utgivning, vilket fått till följd att det senaste numret utkom först sommaren 2020 som 1/2019 (Bulletin 161). Eftersom detta nummer, omfattande 152 sidor, i sin helhet är en rapport från mötet i Fo Guang Shan, får man dra slutsatsen att något betydelsefullt ägde rum. Händelsen har uppfattats som en milstolpe vad gäller den monastiska interreligiösa dialogen mellan kvinnor och är därför värd att uppmärksamma. Det som nedan följer bygger främst på den nämnda rapporten.

Fo Guang Shan

Först några ord om värdklostret. Fo Guang Shan ligger i södra Taiwan nära staden Kaoh­siung. Det grundades 1967 av Vene­rable Master Hsing Yun, som utifrån Chan-buddhismen (zenbuddhism i Japan) önskade skapa ett centrum med humanitär inriktning. 400 nunnor och 100 munkar är nu knutna till klostret, vars huvudabbot heter Venerable Hsin Bao. I verksamheten ingår utbildning om buddhism och främjande av kulturella aktiviteter, socialt arbete och daglig buddhistisk utövning. Det stora klosterområdet rymmer även konferenslokaler, bokförlag, pilgrimshärbärgen, en enorm klostermatsal med plats för 2 000 personer där pilgrimer är välkomna att delta i rituella måltider. Sedan 2011 finns också ett stort Buddhamuseum på platsen.

Tema och innehåll

Det övergripande temat för mötet var ”Active Contemplation and Contemplative Action: Buddhist and Christian Nuns in Dialogue”. Under den fullspäckade veckan närmade man sig detta huvudtema från olika ingångar – sessioner med åtskilliga föredrag och presentationer av såväl katoliker som buddhister. Därpå följde panelsamtal eller diskussion i smågrupper. Det tematiska innehållet varvades med några utflykter och studiebesök, ett vid Fu Guang Shans buddhistiska college för kvinnor och ett annat vid det ovan nämnda Buddhamuseet.

Den inledande sessionen rörde historia och förmedlade nödvändig kunskap om det monastiska livets ursprung, utveckling och situation i dag för katolska respektive buddhistiska kvinnor. Det största utrymmet ägnades därefter åt det ovan nämnda huvud­temat om kontemplation. Först belystes detta konkret av några katolska ordenssystrar utifrån grundaren, ursprunget och den specifika spiritualiteten. Här framkom intressanta nyanser mellan benediktinska, franciskanska, karmelitiska, kanossianska och inhemska, taiwanesiska traditioner. Därefter närmade sig buddhistnunnor från olika traditioner samma tema, som med buddhistisk terminologi ofta översätts till ”rätt mindfulness och rätt handlande” (”Right Mindfulness and Right Conduct”) och ingår i den åttafaldiga vägen. Här presenterades mindfulness inom theravadabuddhsim, utbildning, humanistisk buddhism vid Fo Guang Shan samt ekologisk mindfulness.

Några jämförelser i egentlig mening gjordes inte på grund av stora skillnader rörande bland annat kulturell bakgrund, historia och teologi. Däremot var katoliker och buddhister rörande eniga om vissa fundament: att kontemplation och handling bildar en enhet; att kontemplationen är upphov och inspiration till handlingen; att det ändå i praktiken uppstår ett spänningsförhållande mellan kontemplation och handling.

Delar av programmet ägnades förstås också mer specifikt åt handling. Här informerade man varandra om den läromässiga motivationen för tjänst åt nästan i kristendomen respektive buddhismen. I inlägg och diskussioner togs sedan aktuella exempel på det utåtriktade arbetet upp. Bland annat berördes samarbetet mellan kristna och buddhister för konfliktlösning mellan Nord- och Sydkorea. Andra områden som behandlades i samtalen var sekularisering, religionsförmedling till ungdomar, ekologi och miljöskydd, arbete för rättvisa och fred med mera.

I programmet ingick även praktiska instruktioner för olika former av buddhistisk meditation och kristen kontemplation samt möjlighet till att delta i det konkreta utövandet. En session ägnades åt theravadameditation och zenmeditation. I en annan introducerades olika förberedelser till kristen kontemplation som lectio divina, eukaristisk tillbedjan, tidegärdsbön och rosenkransbön. Därtill firade katolikerna daglig mässa med vesper.

Liv och vänskap

Vid tidigare utbyten av det här slaget har det framgått att det som djupast präglat deltagarna och ofta fått existentiell betydelse för deras fortsatta liv är den stora upptäckten att man lever likartade liv, trots skillnaderna i teologi och religiös tillhörighet. Det finns något djupt förenande hos buddhistnunnor och katolska ordenssystrar i utformningen av den religiösa praktiken samt i engagemanget och hängivenheten, likaså i de etiska värderingarna och de utåtriktade sociala konsekvenserna. I de olika typerna av religionsdialog kallas detta ”den religiösa erfarenhetens dialog”, eller med andra ord ”möten från hjärta till hjärta”, där en djup vänskap kan uppstå. En deltagare uttryckte det bildligt med orden: ”vi är inte i samma båt, men vi färdas i samma riktning”.

I de utvärderingar som gjordes av representanter för MID/DIM framkom att de buddhistiska ceremonierna och deltagandet i de ceremoniella frukostmåltiderna i klostret gjorde djupt intryck. Likaså greps de katolska representanterna av den skanderande sången (chanting) samt fascinerades av ljudet från gonggongar och andra instrument, dofterna, färgerna och inte minst mötena med leende ansikten. Detta säger något om sinnesintryckens betydelse som förmedling av liv bortom orden.

Flera av representanterna gjorde Thomas Mertons ord under hans asiatiska resa 1968 till sina egna:

”Jag kommer som en pilgrim, ivrig att få inte bara information, inte bara ’fakta’ om andra monastiska traditioner, utan att få dricka ur gamla källor av monastiska ideal och erfarenheter. Jag vill inte endast lära mer … om religion och om monastiskt liv, men jag vill själv bli en bättre och mer upplyst munk.”  The Asian Journal of Thomas Merton

I ett uttalande från mötet sägs bland annat att kvinnorna i de buddhistiska och katols­ka klostren tror att de genom sitt sätt att leva kan vara ett vittnesbörd om att livet är fyllt av mening och glädje, om man frigör sig från konsumism, materialism och individualism. Detta skulle kunna uppmuntra andra att vandra på samma goda väg.

De 70 kvinnorna som möttes i Fo Guang Shan var där som enskilda individer, men inte enbart, var och en representerade även en klostergemenskap och i deltagandet ingick att de där skulle förmedla vad de varit med om. Inspirationen från mötet kan därför sprida sig som ringar på vattnet och bidra till fortsatt brobyggande, också till människor som inte delar samma tro, men har liknande värderingar och livsstil.

 

Källor

Pontificium Consilium pro Dialogo inter Religiones: Pro Dialogo. ”Active Contemplation and Contemplative Action: Buddhist and Christian Nuns in Dialogue. Fo Guang Shan Buddhist Monastery, Dashu District, Kaohsiung, Taiwan 13–20 October 2018”. Bulletin 2019/1.
https://dimmid.org.

 

Katrin Åmell är dominikansyster, teol. dr i missionsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare verksam vid Sveriges kristna råd.

Ur Signum nr 7/2020, s. 42–45.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Alltsedan 1970-talet har möten och utbyten mellan klosterfolk inom grenar av buddhismen och den katolska kyrkan ägt rum. Artikeln som följer rapporterar om ett sådant möte mellan buddhistnunnor och katols­ka ordenssystrar, som ägde rum i Taiwan år 2018. Avsikten var att engagerade kvinnor i de båda religionerna skulle få särskilda möjligheter till interreligiösa utbyten med varandra. Efter en givande veckas samvaro hade kvinnorna samlat många erfarenheter som de sedan kunde dela med sig vidare utåt i sina respektive sammanhang hemma i klostren. Sådana här möten kan därför få en brobyggande verkan. De fortsätter alltjämt i större eller mindre skala i delar av världen och involverar både kvinnor och män. I den digitala tidskriften Dilatato corde (”Det vidgade hjärtat”) publicerad av Monastic Interreligious Dialogue/Dialogue Interreligieux Monastique (https://dimmid.org) kan den som så önskar följa utvecklingen.
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av KATRIN ÅMELL

En dag under senare delen av 1990-talet fick dominikansystrarna (inklusive undertecknad) i Märsta oväntat besök. En buddhistnunna vid namn Yung Hu kom och presenterade sig. Hon förklarade att hon var en av de ansvariga för det nygrundade buddhistcentret i Rosersberg och själv tillhörde International Buddhist Progress Society (IBPS) med moderkloster i Taiwan. År 1995 organiserade Pontifical Council for Interreligious Dialogue (PCID) ett första officiellt möte mellan kristna och buddhister i detta kloster, vars namn är Fo Guang Shan (ungefär ”Berget Buddhas Ljus”). Via kontakten med PCID, som Yung Hu hänvisade till, hade hon upptäckt att det fanns katolska ordenssystrar i kommunen och nu undrade hon om vi kunde hjälpa henne att tala svenska bättre (vilket en av våra vänner sedan gjorde). Yung Hus påhälsning blev upptakten till en rad ömsesidiga besök och deltaganden i varandras fester och högtider fram till 2003, då dominikansystrarna flyttade från Märsta.

Ett annorlunda ”systramöte” blir till

Olika former av utbyten mellan klosterfolk, väl förankrade i sin egen religiösa tradition inom den katolska kyrkan och olika grenar av buddhismen, har förekommit alltsedan 1970-talet och är således inget nytt. På grundval av erfarenheterna från 1995 åtog sig PCID att på nytt vara huvudarrangör för ett liknande utbyte med Fo Guang Shan som värdkloster. Mötet som ägde rum 13–20 oktober 2018 hade dock en mer officiell karaktär och större internationell bredd med 70 deltagare från Sydkorea, Japan, Indien, Sri Lanka, Myanmar/Burma, Thailand, Singapore, Hongkong, Kambodja, Filippinerna, Brasilien, Italien, Tyskland, Norge (Tautra Mariakloster) och USA. Ungefär hälften var katoliker och hälften buddhister. Samtidigt var deltagandet begränsat till att bara omfatta kvinnor – buddhistnunnor och katolska ordenssystrar. Det var faktiskt påven Franciskus som var upphov till den begränsningen. Vid ett plenarmöte med PCID 2017 menade påven att religionsdialogen i större utsträckning måste inkludera kvinnor och inte bara vara möten för män. Så här sade han:

”Kvinnor engagerar sig, ofta i högre grad än män, i en ’livets dialog’ på det interreligiösa området, […]. Men kvinnor kan också helt och fullt delta i utbyten av religiös erfarenhet, liksom på det teologiska planet. Många kvinnor är redo att tackla interreligiös dialog på de högsta nivåerna, och det inte endast från katolskt håll. […] Dialog är en resa män och kvinnor måste företa tillsammans. I dag mer än någonsin är det nödvändigt med kvinnligt deltagande.” Pro Dia­logo 1/2019

Påvens ord föranledde alltså PCID och dess sekreterare monsignore Miguel Ángel Ayuso Guixot, att påta sig rollen som huvudorganisatör för ”kvinnomötet” vid Fo Guang Shan 2018. Bland organisatörerna ska även nämnas fader William Skudlarek, sekreterare för Monastic Interreligious Dialogue/Dialogue Interreligieux Monastique (MID/DIM), en benediktinsk organisation som ordnat många utbyten, dominikansystern Asunta Fang, ordförande för Association of Major Religious Superiors in Taiwan, Wenzao Ursuline University of Languages samt monsignore Sladan Cosic vid apostoliska nuntiaturen i Taipei. Här kan tilläggas att även Kyrkornas världsråd var representerat genom professor Simone Sinn från Bossey Ecumenical Institute, som dels läste upp ett budskap från rådets generalsekreterare Olav Fykse Tveit, dels själv medverkade i delar av programmet. – Det generösa mottagandet vid Fo Guang Shan organiserades av Venerable You Lu och International Affairs Team tillsammans med många buddhister och katoliker som volontärer på plats.

PCID:s tidskrift Pro Dialogo har tyvärr försenats i sin utgivning, vilket fått till följd att det senaste numret utkom först sommaren 2020 som 1/2019 (Bulletin 161). Eftersom detta nummer, omfattande 152 sidor, i sin helhet är en rapport från mötet i Fo Guang Shan, får man dra slutsatsen att något betydelsefullt ägde rum. Händelsen har uppfattats som en milstolpe vad gäller den monastiska interreligiösa dialogen mellan kvinnor och är därför värd att uppmärksamma. Det som nedan följer bygger främst på den nämnda rapporten.

Fo Guang Shan

Först några ord om värdklostret. Fo Guang Shan ligger i södra Taiwan nära staden Kaoh­siung. Det grundades 1967 av Vene­rable Master Hsing Yun, som utifrån Chan-buddhismen (zenbuddhism i Japan) önskade skapa ett centrum med humanitär inriktning. 400 nunnor och 100 munkar är nu knutna till klostret, vars huvudabbot heter Venerable Hsin Bao. I verksamheten ingår utbildning om buddhism och främjande av kulturella aktiviteter, socialt arbete och daglig buddhistisk utövning. Det stora klosterområdet rymmer även konferenslokaler, bokförlag, pilgrimshärbärgen, en enorm klostermatsal med plats för 2 000 personer där pilgrimer är välkomna att delta i rituella måltider. Sedan 2011 finns också ett stort Buddhamuseum på platsen.

Tema och innehåll

Det övergripande temat för mötet var ”Active Contemplation and Contemplative Action: Buddhist and Christian Nuns in Dialogue”. Under den fullspäckade veckan närmade man sig detta huvudtema från olika ingångar – sessioner med åtskilliga föredrag och presentationer av såväl katoliker som buddhister. Därpå följde panelsamtal eller diskussion i smågrupper. Det tematiska innehållet varvades med några utflykter och studiebesök, ett vid Fu Guang Shans buddhistiska college för kvinnor och ett annat vid det ovan nämnda Buddhamuseet.

Den inledande sessionen rörde historia och förmedlade nödvändig kunskap om det monastiska livets ursprung, utveckling och situation i dag för katolska respektive buddhistiska kvinnor. Det största utrymmet ägnades därefter åt det ovan nämnda huvud­temat om kontemplation. Först belystes detta konkret av några katolska ordenssystrar utifrån grundaren, ursprunget och den specifika spiritualiteten. Här framkom intressanta nyanser mellan benediktinska, franciskanska, karmelitiska, kanossianska och inhemska, taiwanesiska traditioner. Därefter närmade sig buddhistnunnor från olika traditioner samma tema, som med buddhistisk terminologi ofta översätts till ”rätt mindfulness och rätt handlande” (”Right Mindfulness and Right Conduct”) och ingår i den åttafaldiga vägen. Här presenterades mindfulness inom theravadabuddhsim, utbildning, humanistisk buddhism vid Fo Guang Shan samt ekologisk mindfulness.

Några jämförelser i egentlig mening gjordes inte på grund av stora skillnader rörande bland annat kulturell bakgrund, historia och teologi. Däremot var katoliker och buddhister rörande eniga om vissa fundament: att kontemplation och handling bildar en enhet; att kontemplationen är upphov och inspiration till handlingen; att det ändå i praktiken uppstår ett spänningsförhållande mellan kontemplation och handling.

Delar av programmet ägnades förstås också mer specifikt åt handling. Här informerade man varandra om den läromässiga motivationen för tjänst åt nästan i kristendomen respektive buddhismen. I inlägg och diskussioner togs sedan aktuella exempel på det utåtriktade arbetet upp. Bland annat berördes samarbetet mellan kristna och buddhister för konfliktlösning mellan Nord- och Sydkorea. Andra områden som behandlades i samtalen var sekularisering, religionsförmedling till ungdomar, ekologi och miljöskydd, arbete för rättvisa och fred med mera.

I programmet ingick även praktiska instruktioner för olika former av buddhistisk meditation och kristen kontemplation samt möjlighet till att delta i det konkreta utövandet. En session ägnades åt theravadameditation och zenmeditation. I en annan introducerades olika förberedelser till kristen kontemplation som lectio divina, eukaristisk tillbedjan, tidegärdsbön och rosenkransbön. Därtill firade katolikerna daglig mässa med vesper.

Liv och vänskap

Vid tidigare utbyten av det här slaget har det framgått att det som djupast präglat deltagarna och ofta fått existentiell betydelse för deras fortsatta liv är den stora upptäckten att man lever likartade liv, trots skillnaderna i teologi och religiös tillhörighet. Det finns något djupt förenande hos buddhistnunnor och katolska ordenssystrar i utformningen av den religiösa praktiken samt i engagemanget och hängivenheten, likaså i de etiska värderingarna och de utåtriktade sociala konsekvenserna. I de olika typerna av religionsdialog kallas detta ”den religiösa erfarenhetens dialog”, eller med andra ord ”möten från hjärta till hjärta”, där en djup vänskap kan uppstå. En deltagare uttryckte det bildligt med orden: ”vi är inte i samma båt, men vi färdas i samma riktning”.

I de utvärderingar som gjordes av representanter för MID/DIM framkom att de buddhistiska ceremonierna och deltagandet i de ceremoniella frukostmåltiderna i klostret gjorde djupt intryck. Likaså greps de katolska representanterna av den skanderande sången (chanting) samt fascinerades av ljudet från gonggongar och andra instrument, dofterna, färgerna och inte minst mötena med leende ansikten. Detta säger något om sinnesintryckens betydelse som förmedling av liv bortom orden.

Flera av representanterna gjorde Thomas Mertons ord under hans asiatiska resa 1968 till sina egna:

”Jag kommer som en pilgrim, ivrig att få inte bara information, inte bara ’fakta’ om andra monastiska traditioner, utan att få dricka ur gamla källor av monastiska ideal och erfarenheter. Jag vill inte endast lära mer … om religion och om monastiskt liv, men jag vill själv bli en bättre och mer upplyst munk.”  The Asian Journal of Thomas Merton

I ett uttalande från mötet sägs bland annat att kvinnorna i de buddhistiska och katols­ka klostren tror att de genom sitt sätt att leva kan vara ett vittnesbörd om att livet är fyllt av mening och glädje, om man frigör sig från konsumism, materialism och individualism. Detta skulle kunna uppmuntra andra att vandra på samma goda väg.

De 70 kvinnorna som möttes i Fo Guang Shan var där som enskilda individer, men inte enbart, var och en representerade även en klostergemenskap och i deltagandet ingick att de där skulle förmedla vad de varit med om. Inspirationen från mötet kan därför sprida sig som ringar på vattnet och bidra till fortsatt brobyggande, också till människor som inte delar samma tro, men har liknande värderingar och livsstil.

 

Källor

Pontificium Consilium pro Dialogo inter Religiones: Pro Dialogo. ”Active Contemplation and Contemplative Action: Buddhist and Christian Nuns in Dialogue. Fo Guang Shan Buddhist Monastery, Dashu District, Kaohsiung, Taiwan 13–20 October 2018”. Bulletin 2019/1.
https://dimmid.org.

 

Katrin Åmell är dominikansyster, teol. dr i missionsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare verksam vid Sveriges kristna råd.

Ur Signum nr 7/2020, s. 42–45.