Barbro Lindqvist in memoriam

Barbro Lindqvists morföräldrar var katolska invandrare, som kom till Malmö från Tyskland. Morfadern August Schmitz (1851–1935) fick en tjänst som fabriksledare vid yllefabriken i Landskrona 1873. Redan efter några månader sökte och fick han en tjänst som disponent vid Malmö yllefabriks AB. Han gjorde en framgångsrik karriär och fick en framträdande ställning i det malmöitiska samhällslivet i många decennier.

Barbros föräldrar var med.?dr Erik Lindqvist och Maja Schmitz. Genom modern fick Barbro och hennes syskon en katolsk uppfostran. Barbro studerade juridik vid Lunds universitet och blev jur.?kand. 1952. Därefter följde en lång juridisk domarkarriär som förde henne till många tjänster på ett stort antal platser i Sverige: Visby, Stockholm, Ludvika, Örebro, Karlstad, Boden, Linköping, och slutligen från 1977 stationerade hon sig som rådman vid Härnösands tingsrätt. Hon funderade mycket på sin kallelse som yrkesverksam, ensamstående katolsk kvinna. Under alla år deltog hon aktivt i de katolska församlingarna på de skilda platser i Sverige där hon bodde, från 1977 i Härnösand och S:t Olofs katolska församling. Hon fick många vänner överallt i det katolska Sverige.

Om än kommen från en miljö med framträdande samhällsställning och god ekonomi var hon själv ytterst ödmjuk och spartansk i sitt levnadssätt, försynt men med bestämda åsikter i många frågor. Redan som ung inspirerades hon av fransk katolicism och av dess asketiska gestalter. Hennes första bok, Den helgade öknen. En liten bok om Charles de Foucauld (1858–1916) publicerades 1956 av dominikanernas Petrus de Dacia-förening. En andra utgåva hade kort och gott titeln Charles de Foucauld.

Barbro blev tidigt en flitig bidragsgivare till tidskriften Signum med inalles drygt 30 artiklar. Hennes första kom 1978 och handlade just om Charles de Foucauld. Den följdes 1979 och 1980 av artiklar om Edith Stein och Madeleine Delbrêl. Därefter kom hennes bidrag i Signum att till största delen handla om katolsk efterreformatorisk historia i Sverige. I början byggde hennes artiklar på litteraturstudier för att från mitten av 1980-talet alltmer grundas på egna forskningar i arkiv, inte bara svenska utan också många utländska, särskilt i Rom, Wien och Paris. Drottning Josefina är en av de katolska personligheter som hon skrivit mycket om.

Barbro Lindqvist skrev också mycket i Katolsk Kyrkotidning och ingick i redaktionen 1981–1990 och därefter som fast medarbetare i ett antal år. Där skrev hon om skilda ämnen, såsom kyrkorättsliga frågor, men främst om katolsk historia. Särskilt hennes under flera år publicerade serie ”Porträttet”, intervjuer med enskilda katoliker runt om i Sverige, var mycket uppskattad.

Barbro fortsatte att publicera historiska artiklar, inte bara i Signum och Katolsk Kyrkotidning, utan större sådana kom också i andra tidskrifter och årsböcker. Uppmuntrad av pater Hermann Seiler sammanfördes och utbyggdes många av 1980-talets Signumartiklar till den av Katolska Bokförlaget 1989 utgivna, rikt illustrerade boken Artister, komedianter och fattigt folk. Påvekyrkan under 1700-talet i Stockholm.

Inför den katolska kyrkans 200-årsjubileum (det svenska apostoliska vikariatet upprättades 1783 efter Gustav III:s toleransedikt från 1781) publicerade Barbro i Katolsk Kyrkotidning en serie ”År för år” som 1983 gavs ut som ett häfte med titeln År för år. Kyrkans väg i Sverige 1783–1983. Den kompletterades inför påvebesöket 1989 och gavs ut på nytt (med foton av Rainer Kunze) 1989 År för år. Katolska kyrkans väg i Sverige 1688–1988. Jubileumsåret 1983 utkom också boken Katolska kyrkan i Sverige 1783–1983. En historisk återblick med bidrag av Alf Åberg, Barbro Lindqvist och Lars Cavallin.

I början av 1990-talet tog Barbro initiativ till att det i Sverige skulle startas en katolsk historisk förening. Förebild var den danska motsvarigheten Ælnoth. År 1993 hölls med stor uppslutning det konstituerande mötet i S:ta Eugenias stora sal varvid Katolsk historisk förening i Sverige grundades. Monsignore Lars Cavallin valdes till ordförande och Barbro till sekreterare. Föreningen fick snart upp emot 300 medlemmar, mycket tack vare Barbros stora kontaktnät i det katolska Sverige. Åren 1995–1998 var Barbro ordförande. Hon var synnerligen drivande och såg till att föreningen från och med år 1994 gav ut en medlemstidning två gånger om året, Arv och minne.

Katolsk historisk föreningen startade också en skriftserie, i vilken till dags dato tio böcker kommit ut. Som andra nummer utkom 1999 Fredrik Muckenhirn. Katolsk präst och luthersk kyrkoherde, skriven av Erland Olson och Barbro Lindqvist, en berättelse om ett märkligt prästöde i det katolska Sverige. Muckenhirn var född katolik i Zinkgruvan i Närke, prästvigd i Rom, verksam som katolsk präst i Gävle och Malmö innan han övergick till Svenska kyrkan och prästvigdes på nytt. Han blev sedan kyrkoherde på Gotland men ångrade redan efter några år sitt avfall från den katolska kyrkan och på dödsbädden återupptogs han i kyrkans gemenskap.

Som den ödmjuka person hon var, ville inte Barbro att Katolsk historisk förenings ekonomi skulle belastas av att hon tagit initiativ till att ge ut en bok där hon själv var medförfattare. Därför bekostade hon utgivningen helt på egen hand genom en betydande ekonomisk gåva, underförstått att det inte skulle offentliggöras varifrån tryckningspengarna kom. Senare har föreningen för bokutgivningen samarbetat med katolska förlag, i första hand Catholica men även Veritas.

Från 1990-talets mitt upptog forskningar om 1600-talets katoliker Barbros största intresse. Ett betydande antal artiklar publicerades på olika håll, bland annat i Signum. Den sista artikeln av Barbro i Signum kom i nummer 4/2009, ”Birgittas stulna skalle. En kriminalgåta på väg att lösas?”. Artikeln knöt ihop 1600-talets stöld av reliker i Vadstena med dagens situation där DNA-teknik kan lösa historiska gåtor. Gå in på Signums hemsida och läs i artikelarkivet! (Se http://www.signum.se/archive/read.php?id=3995.)

Hösten 2011 hade Katolsk historisk förening förmånen att i sin skriftserie få ge ut en liten bok på grundval av hennes tidigare publicerade artiklar – sommaren 2011 redigerade och förkortade Barbro sina artiklar så att de kunde ges en enhetlig form: Stölden av Birgittas skalle och andra katolska äventyr i 1600-talets Sverige. Detta blev hennes sista forsknings- och författarbidrag innan sjukdom förhindrade vidare arbeten.

Många av Barbros artiklar bygger på bevarat domstolsmaterial, bland annat där katoliker stod inför rätta för sin katolska tros skull. Hennes sista bok innehåller en rad livfulla beskrivningar av hur livet kunde gestalta sig för katoliker i Sverige under 1600-talet, ett århundrade då det inte längre var tillåtet för en svensk undersåte att vara katolik. De fåtaliga såväl svenska som utländska katolikerna kom att leva i ständig konflikt med majoritetskulturen. I hennes texter möter vi en rad både dråpliga och sorgliga öden. År 1683 stod handelsmannen Niclas de Freno inför rätta, tillsammans med ett tjugotal trosfränder, åtalad för att ha bevistat en katolsk mässa. Domen blev ett kraftfullt bötesbelopp om 100 daler silvermynt. Kopparslagaren Gert Krebs utropade i ett kroggräl att han ”hellre ville vara en skälm än en lutheran”, vilket ledde till åtal för lasteligt tal om den lutherska religionen. De diplomater, dansmästare, musikanter, jesuiter, handelsmän, hantverkare, svenska konvertiter, prästkandidater som skildras har ett gemensamt: de håller fast vid sin katolska tro.

Man kan i dessa artiklar lätt spåra den fruktbara kombinationen av Barbros yrke som jurist och hennes egen djupa fromhet. Hon drevs också av ett starkt rättspatos med ett särskilt engagemang för de svaga i samhället. Och en sådan ställning hade ofta katoliker i Sverige före religionsfrihetens införande. När vi minns Barbro och hennes gärning får vi heller inte glömma hennes stora, i det fördolda bedrivna, välgörenhetsarbete med mycket frikostiga ekonomiska bidrag till olika organisationer och projekt.

En stor del av Barbros kvarla?mnade arkiv kommer att överlämnas till Riksarkivet till vetenskapens fromma. Förhoppningsvis kan vi i Katolsk historisk förening ge ut en bok med Barbros artiklar om katoliker i Sverige på 1800-talet fram till biskop Müllers tillträde som apostolisk vikarie i Sverige år 1923. Material till en sådan bok saknas definitivt inte. Så får Barbro än en gång inspirera oss med sin berättarglädje.

I slutet av den fascinerande berättelsen om Birgittas skalle skriver Barbro: ”Och en relik är ju bara en sak. Som en av Birgittasystrarna i Uden påpekat: Man har ofta på ett bord en bild av en avhållen släkting. Man vet mycket väl att släktingen är död. Men genom bilden påminns man om släktingen och sporras att efterlikna denna.” Vi har med denna minnesartikel i korthet velat synliggöra Barbros gärning som sporrar till efterföljd.

Kjell Blückert är docent i kyrkovetenskap och vd vid Ragnar Söderbergs stiftelse, Stockholm.

Lars Hallberg är förste arkivarie vid Riksarkivet i Stockholm.