De medeltida franciskanerna i Norden

Efter många års forskning har äntligen den danske arkivarien Jørgen Nybo Rasmussen kunnat publicera den första delen av sitt livsverk om franciskanerna i de medeltida nordiska rikena. Boken är tjock och tryckt med små bokstäver och dess layout är begränsad till det minimala. Därför inbjuder den inte till någon avkopplande läsning. Men den som vill få tillförlitlig och sammanhängande information om brödernas historia och plats i de medeltida nordiska städerna och länderna, eller vill kontrollera faktauppgifter, kan helt enkelt inte gå förbi detta verk. Det gäller både yrkeshistoriker och intresserade lekmän. Skriften kommer att vara en oumbärlig handbok om franciskanernas liv i Norden under medeltiden för åtminstone de kommande hundra åren. Visserligen har en viss universitetsfakultet av formella skäl vägrat att acceptera boken som doktorsavhandling, men det säger mera om denna fakultet än om bokens vetenskapliga kvaliteter. Resultatet vittnar om författarens stora vetenskapliga begåvning och forskarflit.

Det är en enorm prestation att kunna sammanställa en bok av detta slag, ty den fyller ett stort hål i vår kunskap. Mängder av tills nu okända detaljer är placerade i sitt rätta sammanhang. Texten är överskådlig trots mängden uppgifter i varje kapitel. Efter en genomgång av orsakerna till bristerna i vår kunskap hitintills och till förlusten av det mesta av källmaterialet följer ändå sju kapitel på tillsammans 450 sidor om de yttre ramarna för brödernas liv. Noggranna register och bilagor underlättar sökandet. Ett sextiotal illustrationer kompletterar sedan verket.

Genom sin metodik öppnar boken ögonen för helt nya sidor i den medeltida nor-diska kyrkohistorien. Målet är trefaldigt (s. 3). För det första har författaren under mer än 40 år samlat allt han förmått komma över, inte bara om de danska bröderna, utan om hela provinsen Dacia. Denna provins omfattade inte mindre än 48 konvent, som fördelades relativt jämt över Danmark (26 konvent i fem kustodier, därav 6 konvent i nuvarande Sydsverige), Norge (6 konvent i en kustodi, därav 2 i nuvarande Sverige) och Sverige (16 konvent i två kustodier, därav 3 i nuvarande Finland). Ingen nordisk forskare har tills nu givit en liknande helhetsbild eller studerat ordens egen struktur i provinser och kustodier och konvent.

Vidare behandlas provinsen Dacias historia strukturellt-tematiskt och inte kronologiskt. Därmed kan visas hur alla dessa konvent och deras invånare förhåller sig till varandra och sin omgivning. Så framkommer också en del sociologiska fenomen som skulle ha förbigåtts i en rent historisk framställning. Som teman tas upp: konventens instiftelse i historisk ordning; vilka dessa ordensbröder var; organisationen i provins, kustodier och konvent; konventens och brödernas rättsposition både enligt kyrkorätten och civilrätten; ekonomin och fattigdomsidealet (som främst handlar om inkomster från arbete, tiggande och donationer); konventens och klosterkyrkornas läge och arkitektur; livet i konventen, däribland regelobservansen, konventsämbetena och gudstjänstlivet. Inte heller denna metodik har tidigare tillämpats på de religiösa ordnarnas historia.

Slutligen utgår författaren i varje kapitel från frågan vad den franciskanska ordensregeln säger om ämnet. Han undersöker då kort hur föreskrifterna tillämpades i allmänhet i andra länder och framför allt hur bröderna i Norden handskades med förordningarna. På så sätt utgår han från brödernas egna ideal och undviker att ställa upp ordensfrämmande frågor som norm för brödernas beteende. Han moraliserar inte om enskilda bröders avvikelser utan pekar på de bakomliggande sociologiska processerna vilka visar allmänna tidstypiska strömningar.

Man saknar naturligtvis det andra bandet om brödernas verksamhet och inflytande, som dock redan skisseras på s. 10, och eventuellt ett tredje band om provinsens upphörande, för att få en verklig helhetsbild. (För upplösningen av åtminstone provinsens svenska del kan nu hänvisas till ett annat arbete, Martin Berntsons doktorsavhandling Klostren och reformationen.) Men redan denna del är en oersättlig källa till vår kunskap om bröderna och deras liv. Själv undrar jag endast om kapitel 10, om klosterliv och gudstjänstliv, verkligen hör hemma i detta första band eller om det kanske hellre kunde ha sparats till nästa band. Visserligen behandlas också främst strukturfrågor i det och inte innehållet i gudstjänstlivet, men ändå handlar det mycket om att bedjandet är en del av brödernas ”arbete”.

Några små kritiska notiser: kapitlet om konventens instiftelse är utmärkt. I nästa kapitel om vilka bröderna var och var de levde, saknar jag egentligen bara vissa uppgifter, t.ex. hur många bröder från varje konvent som vi känner till, och vidare hur stora de olika konventen kan tänkas ha varit. Detta kan beräknas åtminstone i viss mån med hjälp av uppgifterna från de två kvarvarande klosterdiarierna från Stockholm respektive Visby, samt utifrån kunskapen om korets storlek i de olika konventskyrkorna. Kapitlet om brödernas rättsliga ställning i Norden (s. 194–262) är myc-ket intressant. Jag kan inte minnas att jag har läst en liknande översikt om andra provinser i Europa.

Delen om ekonomin kunde ha utgjort en bok för sig (s. 263–433), vilket dock skulle ha gjort det svårare att ställa alla konkreta uppgifter i deras rätta sammanhang. Nu fungerar den delen bra, även om jag misstänker att en vanlig läsare kan bli trött av alla små uppgifter som författaren lägger ihop till en vacker enhet. Jag saknar här endast en beskrivning av terminsområden för de olika konventen, det vill säga hur de ungefärliga gränserna gick för de områden där enskilda konvent fick tigga om föda och pengar (s. 311–313). Finns inte tillräckligt med uppgifter om det borde kanske detta ha sagts. Vidare frågar jag mig varför författaren i listan över donationerna inte vill ta med dem som skedde vid begravningarna i Visby (s. 319, 323)? De ger visserligen en skev bild, men samtidigt gör de klart att uppgifterna om de andra konventen är ytterst bristfälliga, varför man inte får dra allt för stora slutsatser av översikterna.

Angående klosterkyrkornas plantyp avviker författaren på flera punkter från Nils Sundquists översikt från 1954. Därför borde författaren egentligen ha ställt upp ett eget schema och inte återge dennes schema på bild 50. Uppgiften om att arkeologer i Uppsala tror att det fanns två olika refektorier, ett för prästbröder och ett för lekbröder (s. 483), borde ha kommenterats, ty en dylik ordning går emot broderligheten som är kärnan inom den franciskanska spiritualiteten.

Själv har jag ett visst problem med bruket av termen ”konventual”. Författaren använder den genomgående redan från början av brödernas ankomst i Norden medan den egentligen först passar från 1400-talet, då observantrörelsen uppstod. Under de tidigare stridigheterna kring spiritualerna kallades den stora mittgruppen ännu inte konven-tualgruppen. Över huvud taget skulle det vara värdefullt att utförligare ta upp frågan om motsättningen mellan de danska bröderna och övriga bröder och relatera denna dansk-svenska motsättning till motsättningen observanter – konventualer. Jag har nämligen intrycket att den första motsättningen var mycket starkare här i Norden än den andra, i motsats till i länderna kring Medelhavet. Striden under provinsialministern Esger (s. 172–182) ligger ju i tiden före observantstriden och har därför säkert påverkat detta. Men denna viktiga problemställning utlovas att ingå i det andra bandet. (I registret tilllämpar Rasmussen sedan den andra termen ”observant” anakronistiskt, ty han benämner även ännu levande franciskaner så, fast gruppen upphörde senast vid reformgruppernas union under påven Leo XIII år 1897.)

I ett sådant här stort arbete förekommer förstås ett antal skrivfel eller tryckfel. Men de är relativt få. En svensk läsare ser också att det finns flera felaktiga årtal för de svenska kungarnas regeringsår. Jag upptäckte det i samband med mitt eget studium av relationen mellan bröderna och kungahusen här i landet. Jag förmodar att en föråldrad översikt har använts.

Dessa anmärkningar är bara små fotnoter och förringar inte den stora prestation som boken utgör. Den är verkligen ett opus magnum, ett livsverk. Den kommer att vara en källa för alla framtida forskare och nyfikna läsare. Med förväntan ser jag fram mot det andra bandet.