Den historiske Thomas

Josef Piepers Hinführung zu Thomas von Aquin utkom för första gången 1958 och hör till författarens mest kända verk. Den svenska översättning av Alf Ahlberg som publicerades av Natur & Kultur 1960 har nu utkommit i en reviderad upplaga på Veritas förlag. För den språkliga omarbetningen, samt nyöversättningen av ett kapitel, står Stefan Jarl. Bokens texter är ursprungligen tolv introduktionsföreläsningar om Thomas av Aquino och är något av en klassiker som fortfarande kan läsas med behållning, men man måste samtidigt konstatera att den cirka 60 år efter den första upplagan nu blivit något till åren kommen.

Vad gäller författaren var Pieper (1904–1997) en viktig personlighet i återupptäckten i början och mitten av 1900-talet av Thomas av Aquino som historisk person. Han blev framför allt känd för sina lättillgängliga texter som fick spridning hos en bredare läsekrets. Här kan nämnas framför allt hans böcker om kardinaldygderna och de teologala dygderna samt Muße und Kult, där han driver den thomistiska tesen att meningen med livet är kontemplation.

Den föreliggande inledningen till Thomas av Aquino är varken en biografi eller en översikt över hans tänkande utan handlar mer om den historiska kontext i vilken Thomas verkade. Sålunda innehåller den inte endast en exposé över 1200-talet, det medeltida universitetet, dominikanordens betydelse och Thomas roll i diverse polemiska dispyter (exempelvis angående tiggarordnarna och aristotelestolkningar) utan behandlar även det medeltida latinet och de thomistiska verkens litterära genre. Mycket av innehållet bygger på tidigare studier av Marie-Dominique Chenu, Étienne Gilson, Fernand van Steenberghen och Martin Grabmann.

Positivt är att Pieper tar viss hänsyn till Thomas nyplatonska influenser, liksom vikten av den heliga Skrift: Thomas huvuduppgift som magister in sacra pagina var ju trots allt att kommentera Bibeln. Betydelsefull är också beskrivningen av Thomas hermeneutiska förhållande till äldre filosofiska och teologiska verk: det handlar här i första hand inte om att historiskt rekonstruera vad till exempel Aristoteles faktiskt ville säga utan snarare om att finna ett vittnesbörd för den sanning som övergår den historiska kontexten. Stimulerande är även att bli påmind om Gilsons existentiella thomism, som åtminstone utanför en franskspråkig kontext fallit något i glömska.

Thomasforskningen har dock gjort framsteg sedan Pieper för första gången höll dessa föreläsningar för över 60 år sedan. Detta märks exempelvis när Aquinos 20 bibelkommentarer och i synnerhet verken över samtliga Paulus brev inom loppet av ett par rader avfärdas som tröttsam läsning; dessa texter har under de senaste decennierna blivit föremål för intensiva studier. Ett annat exempel är de sporadiska referenserna till kyrkofäderna, vilka knappast ger en rättvisande bild av Thomas ofantliga patristiska influenser: verket Catena aurea, som är en kommentar över evangelierna i form av citat från kyrkofäderna, lyser med sin frånvaro. Vidare behandlas Aquino i stor utsträckning som filosof, vilket i och för sig är legitimt inom ramen för en filosofisk föreläsning, men det är också viktigt att i enlighet med nyare studier påpeka att Thomas själv karaktäriserar sitt ämne som sacra doctrina (den heliga läran), varför man riskerar att missförstå honom om man betraktar honom endast som filosof (och även som teolog i dagens bemärkelse). Slutligen måste det också sägas att det sista kapitlet om förhållandet mellan filosofi och teologi förhåller sig ganska fritt till Thomas egen diskussion i början av Summa theologiae med parallellställen.

Detta till trots förblir Piepers inledning en klassiker som fortfarande står sig. Speciellt glädjande är denna nyutgåva med tanke på att det sedan den första upplagan knappt publicerats någon ny litteratur alls om Thomas av Aquino på svenska, bortsett från Michel de Paillerets skrifter och en översättning av G.K. Chestertons Thomasbiografi. Boken ger en lättillgänglig inledning till den historiska kontext i vilken Thomas verkade, ett perspektiv som är sällsynt även i den enorma mängd introduktionslitteratur som finns tillgänglig på andra språk.

Mikael Schink är jesuitpater och doktorand i systematisk teologi Fribourg, Schweiz.