Den svårlösta konflikten

Behövs en ny svenskproducerad bok i abortfrågan, detta mycket kontroversiella och omskrivna ämne? I USA och Latinamerika finns en benhårt obarmhärtig framtoning hos en majoritet av de katolska biskoparna: abort är likställt med mord och måste på allt sätt bekämpas. Problemet har under senare år där blivit en av de hetaste politiska frågorna. Den katolska synen delas förvisso inte av flertalet svenskar, kanske inte ens av alla katoliker i vårt land. Men hur skall katoliker förhålla sig till detta problem som knappast någon kan undgå att konfronteras med?

Vad man i Sverige måste fråga sig är varför vi hos oss har en så stor mängd aborter, cirka 35 000 om året, och inte bara bland tonåringar. Vi har en utbyggd sexualundervisning och god information om preventivmedel vilka är lättillgängliga och inte alls skambelagda. Vi har dessutom föräldraförsäkring, daghemsomsorg och lagstadgad mödraledighet som är bland de fördelaktigaste i världen. Det finns därför all anledning att beskriva och analysera frågan ur direkt svensk synpunkt.

Den svårlösta konflikten – om den ofödda människan är en samling artiklar, som inom en logiskt väl genomtänkt ram presenterar de viktigaste aspekterna. Samtidigt innebär denna ambition att boken spretar litet åt olika håll. Alla läsare kommer inte att ta till sig alla inläggen.

Det för mig absolut viktigaste, faktiskt omvälvande, var att läsa ”Att se det ofödda barnet” av Kerstin Hedberg Nyqvist. Den kunskapen skulle jag ha velat ha för lång tid sedan! Oberoende av abortfrågan är det som hon skriver helt briljant – och även så ömsint mitt i sin medicinska saklighet. Så mycket kan och förstår och förnimmer en så liten människa! Nästan lika intressant är ”När börjar livet” av Glenn Hægerstam – en viktig artikel för den medicinskt okunnige som får en utförlig och spännande skildring av människans tillblivelse från de första timmarna, dagarna och veckorna. En personlig reflexion är att denna kunskap fördjupar vår vördnad för Gud Skaparen.

”Att välja människor” (Sture Gustafson) redogör för det klassiska katolska resonemanget mot aborter, som man accepterar, men inte problemlöst. Jag kan verkligen se hur kränkande det är för handikappade att känna att de egentligen kanske borde ha sorterats bort. Men samtidigt finns det grader av funktionsstörningar. Många äktenskap klarar inte påfrestningarna med ett svårt handikappat barn, och vissa medfödda skador innebär också stora lidanden för den drabbade. Vår katolska grundsyn är riktig och konsekvent, men från kyrkans sida måste man vara förstående och förlåtande när inte alla klarar att leva upp till kravet att acceptera alla slags liv. Den diskurs som pågår i USA och även i Sydamerika är till stora delar svårartad.

Något som verkligen överraskade mig var de siffror som presenteras av Gunilla Lindmark i kapitlet ”Orsaker, metoder, risker”: man räknar med 50 miljoner aborter per år i hela världen, motsvarande en fjärdedel av alla graviditeter (s. 78); aborttalen har minskat i Europa men är mycket höga i Latinamerika trots den stränga lagstiftningen i de flesta länderna där. ”USA har trots den mycket aktiva antiabort-diskussionen dubbelt så många aborter som Västeuropa. Tonåringar i USA har fyra gånger högre aborttal än i Sverige.” Men jag skulle vilja ha ännu mera siffror. Hur ser statistiken ut för Polen och Irland jämfört med andra europeiska länder? Hur är det i Italien? Där finns mycket att fundera över.

När man läser det kapitlet är det svårt att inte dra slutsatsen att legala aborter borde vara tillåtna överallt, av flera olika skäl, samtidigt som kyrkan håller fast vid sin grundsyn. Däremot är det lika svårt att tycka att kyrkan borde hålla fast vid sitt preventivmedelsförbud: ”Det är också klart att många av länderna med de högsta aborttalen just saknar tillgång till preventivmedel och det finns exempel på att aborttalen snabbt har sjunkit när sådana har blivit tillgängliga för flertalet kvinnor. Utan tvivel betyder kunskap om och tillgång till preventivmedel mycket för att undvika oönskade graviditeter som kan leda till abort.”

Lindmark diskuterar olika anledningar till att oönskade graviditeter trots allt förekommer. Skammen att vara ogift mor existerar tack och lov inte längre i Sverige men är fortfarande viktig i andra kulturer. Varför adopterar vi ännu idag barn från Sydkorea trots landets goda ekonomi? Jo, därför att koreaner med sin konfucianska grundmoral inte accepterar barn utom äktenskapet, inte ens för att adoptera dem.

De filosofiska och juridiska avsnitten är grundläggande, som en kunskapsfaktor, men inte så lättillgängliga. Intressant är vad Erwin Bischofberger skriver om lösningen av öst- och västtysk lagstiftning (s. 202–203) – det verkar ju kunna vara en modell att tillämpa även på andra håll.

Det enda kapitlet som gjorde mig besviken var Anna Dunérs om skönlitteraturen. Jag tycker det är en något ytlig uppräkning av böcker som inte alltid är så viktiga. Det hade varit bättre med en koncentration: att till exempel skriva om den starka berättelsen i Alberteböckerna (del 2, Alberte och friheten) av Cora Sandel. Det är en ständigt aktuell klassiker – Alberte-serien har kommit i nyöversättning till svenska av Gun-Britt Sundström – en bildningsroman som generationer, särskilt av kvinnor, har läst och fortsätter att läsa. Man kan aldrig glömma Sandels skildring av den olyckliga abort som Albertes väninna Liesel blev utsatt för, så oerhört omskakande. En analys av Cora Sandels beskrivning skulle ha höjt bokens värde ordentligt.

Den svårlösta konflikten vänder sig förstås främst till katoliker. Det är bra att den så respektfullt, varsamt och välinformerat framställer argumenten mot den i Sverige självklara abortsynen, speglad både i lagstiftning och i praxis. Däremot undviker man i boken nästan överallt frågan om preventivmedel (ett undantag är det ovan citerade avsnittet av Gunilla Lindmark). I praktiken har den överväldigande majoriteten av västerländska katoliker inte accepterat det officiella katolska förbudet – här går sensus fidelium helt emot den katolska läran. Nu visar det sig emellertid att den i Sverige självklara födelsekontrollen ändå inte har hindrat en stor mängd oönskade graviditeter, som jag påpekade i början. Jag är övertygad om att orsaken till stor del är alkohol, som påverkar omdömet. Man borde aldrig tala om abortfrågan, inte heller ur katolsk synvinkel, utan att också diskutera frågan om alkohol. Ofta har jag förvånats över att ungdomsfylla, festsupande och alkoholism aldrig tycks vara ett katolskt tema. Vi vet ganska väl i vilken utsträckning som olycksfall, sjukdomar och sociala problem i Sverige är relaterade till alkoholmissbruk. (Se presentationen av Riskbruksprojektet på internet.)

Jag vill gärna sluta med bokens inledningskapitel ”Mötet med det oplanerade” av Anders Piltz. Det är både filosofiskt genomtänkt och djupt personligt, oerhört vackert skrivet. Och moralen gäller så mycket mera än frågan om att behålla eller släcka ut ett spirande liv: ”En vuxen, ansvarig hållning innebär inte minst att man avstår från att föreskriva livet vilka överraskningar det bör hålla i beredskap. Många av oss är tacksamma för att livet inte till fullo blev som vi drömde om i våra tonår och vår ungdom” (s. 26).