av STINA FALLBERG SUNDMARK
Ibland händer det att man som läsare blir entusiastisk bara av att ta upp en bok och helt hastigt bläddra i den. Detta hände mig när jag fick Kodex. Boken i medeltidens Sverige i min hand. Redaktör för boken är Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet. Enligt förordet har boken ”ambitionen att vara en sammanhållen och vetenskapligt uppdaterad handbok om böcker och skriftkultur i medeltidens Sverige”. Verket lever till såväl form som innehåll i hög grad upp till den ambitionen.
Författarna till Kodex är framstående historiker, nordister, latinister, germanister, konstvetare, musikvetare och arkeologer, främst verksamma i Sverige och några vid utländska universitet. Här har de flesta av dem fått möjlighet att återvända till sina tidigare forskningsfält och skriva om dessa i en väl avvägd form som håller en god balans mellan det vetenskapligt pregnanta och det tillgängliga, något som passar bra för såväl forskare och studenter som för den intresserade allmänheten. Boken innehåller inte främst ny forskning utan utgör en tilltalande paketering av det aktuella forskningsläget.
Roger Andersson inleder bokverket genom att introducera läsaren i den medeltida litteraturens olika genrer, böckernas innehåll och språk. Patrik Åström går sedan igenom material och tekniker för produktionen av böcker. Elisabet Göransson ger en orientering i paleografins grunder och förändring över tid. Eva Lindqvist Sandgren och Janken Myrdal introducerar i var sitt kapitel visuella aspekter av bokkulturen – bokmåleri inom olika typer av handskrifter respektive figurativa bilder, i inte minst laghandskrifter. Claes Gejrot sätter därefter fokus på män och kvinnor som skrivare och deras miljöer samt handskrifter som handelsvara medan Jonas Carlquist ger perspektiv på själva läsningen av handskrifterna.
Därefter följer kapitel om specifika textgenrer: Peter Ståhl skriver om diplom och kopieböcker, Ingela Hedström om litteratur som rörde gudstjänst- och fromhetsliv, Fredrik Charpentier Ljungqvist om juridisk litteratur och Massimiliano Bampi om profan litteratur så som krönikor och riddarromaner. Jonas Nordin skriver sedan om bibliotek och boksamlingar i medeltidens Sverige, deras ägare och miljöer. Kodex avslutas med att Elin Andersson behandlar inkunabler, dessa tidigt tryckta böcker – före år 1501 – som står på tröskeln till en ny period i bokhistorien.
Mellan de mer omfattande artiklarna har det sprängts in kortare specialartiklar om medeltida bokfragment av Jan Brunius, om läs- och skrivkunnighet av Lena Strid, om medeltida runor av Alessandro Palumbo, om kalendrar av Erika Kihlman, om musikhandskrifter och musiknotation av Karin Lagergren, om kanonisk rätt av Anders Winroth och om vetenskapliga texter av Anders Piltz. Dessa artiklars sidor har en avvikande färg, vilket underlättar orienteringen i boken.
Boken är på flera sätt pedagogiskt upplagd. Förutom texternas innehåll, disposition och tilltal, förtjänar det omfattande bildmaterialet en kommentar, eftersom det utgör en integrerad del i helheten. Genomgående har bilderna en utomordentlig kvalitet och därtill en utmärkt layout med avseende på beskärningar och placeringar. Bildmaterialet används inte enbart som estetiskt tilltalande illustrationer utan på ett sätt där bild och brödtext korresponderar fint med varandra. Dessutom innehåller boken genomgående omfattande och upplysande bildtexter. Dessa fungerar dels som en orientering för den läsare som inte tillägnar sig boken i sin helhet, dels som fördjupningar i förhållande till brödtexten för den läsare som tar till sig boken från pärm till pärm.
Illustrationerna är dessutom klokt valda med fokus på bokkultur i medeltidens Sverige och med några kompletterande illuminationer från främst engelska, tyska och franska bibliotek, arkiv och museer. Kodex innehåller även pedagogiska schematiska teckningar till exempel av den tekniska sammansättningen av en pergamenthandskrift med angiven fackterminologi eller uppbyggnaden av en handskriftssida. Boken har också en omfattande ordförklaring som bidrar till det pedagogiska anslaget.
Kodex ger läsaren en god inblick i en mängd olika aspekter av medeltida bokkultur på svensk mark. Bokens innehåll, angreppssätt och utformning gör att den kommer kunna stå sig som aktuell handbok inom fältet och användas av studenter inom flera discipliner. Troligen är jag inte ensam om att se fram emot de utlovade två banden om svensk bokhistoria under de efterföljande perioderna 1500–1800 och 1800–2000.
Stina Fallberg Sundmark är docent i kyrkovetenskap och universitetslektor i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet.
Ur Signum nr 5/2023, s. 50–52.