Edmund Burkes tankevärld

Edmund Burke (1729–1797) har ibland kallats ”konservatismens fader”. Klart är att hans skrifter har haft stor betydelse för utveckling av idéer som kom att ingå i konservatismens tankearsenal. Detta gäller särskilt hans Reflections on the Revolution in France, som trots att den kom ut redan 1790 var skarpsynt inför vad som skulle ske i fortsättningen. Om denna brittiske jurist, politiker och författare har det hittills saknats en ordentlig introduktion på svenska, om man inte vill räkna Knut Hagbergs essay i samlingsvolymen Burke, Metternich, Diasraeli (1931) dit. Denna brist är nu avhjälpt.

Ljungberg ger oss i den lilla skriften en utmärkt inledning i Burkes tankevärld utifrån hans liv. Burkes irländska uppväxt betonas. Den förklarar både hans förståelse för de irländska katolikernas trängda läge och hans sympati för de amerikanska kolonisterna (även om han inte ville att de skulle bryta sig loss från den brittiska kronan). Något förvånande för en svensk läsare kan det vara, att han partipolitiskt hörde till whigpartiet. Vi är vana vid att likställa whigpartiet med dess efterföljare liberalerna, men riktigt så enkelt är det inte. Både tories och whigs var vid denna tid mera valorganisationer än ideo-logiska partier i modern mening. Redan den omständigheten att Edmund Burke och den store lexikografen och litteratören Samuel Johnson – en inbiten tory – var mycket goda vänner visar att man ganska lätt kunde gå över gränsen.

Boken informerar oss om Burkes naturrättsligt färgade frihetsbegrepp och hans syn på reformer. Sådana motsatte han sig visst inte, men de måste stå i kontinuitet med traditionen i det land där de skulle omsättas i praktiken. Burke satt länge i underhuset, invald på mandat från en rotten borough, men förefaller länge att ha varit ganska ouppmärksammad i parlamentet. Genombrottet kom genom hans agerande i samband med att generalguvernören över Indien, Warren Hastings, instämdes för riksrätt. I samarbete med sin partikollega Charles James Fox kunde Burke i en rad lysande tal uppvisa hur Hastings och East India Company gjort sig skyldiga till korruption och utpressning. Hastings frikändes visserligen, men britternas koloniala anseende fick sig en törn.

Kort sagt: Ljungberg låter oss på ett begränsat sidantal lära känna en central gestalt i de politiska idéernas historia. Också Burkes verkningshistoria uppmärksammas. Det hade varit intressant att få veta något mera om naturrätten i Burkes version, framför allt i vad mån den var religiöst motiverad. Hade hans vänskap med den starkt högkyrklige Samuel Johnson någon betydelse? En litteraturförteckning och ett fylligt register avslutar skriften.