En befrielseteologisk studie

Gustavo Gutierrez, Dios o el oro en las Indias, Siglo XV1, Lima 1989
Gustavo Gutierrez, Dios o el oro en las Indias, Siglo XV1, Lima 1989
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

500-årsjubileet av Amerikas ”upptäckt” ger anledning till mångfaldiga undersökningar. Alain Milhou, professor i spansk och latinamerikansk kulturhistoria hänvisade nyligen i den franska tidskriften Etudes (mars 1992) till den idéhistoriska bakgrunden till spanjorernas erövring av Västindien och till de andliga strömningar som präglade den: den apokalyptiska stämningen, rädslan för turkarna och kristenhetens politiska och religiösa tvister under 1500-talet. Den messianska och profetiska stämningen vid ankomsten till den nya världen beskrivs av Columbus då han år 1500 skrev att han hade upptäkt ”den nya himlen och den nya jorden” och den apokalyptiska av den helige Thomas av Villanueva som frågade sig om kristenheten efter sin möjliga undergång i Europa inte borde emigrera till den nya världen såsom till det utlovade landet. På ett instruktivt sätt belyser Milhou Bartolome de Las Casas insats och kamp för indianernas mänskliga rättigheter i Västindien i detta komplexa sammanhang.

En studie i Las Casas missionsuppfattning och teologi utifrån en annan infallsvinkel står peruanen Gustavo Gutierrez för, Dios o el oro en las Indias, Siglo XVI, Lima 1989 (fr. övers. Dieu ou 1:or des Indes occidentales. Las Casas et la conscience chretienne 1492-1992, Cerf Paris; ty. övers. Gott oder das Gold. Der befreiende Weg des Bartolome de Las Casas, Herder 1990). Författaren är känd som en av de mest betydande bland de latinamerikanska befrielseteologerna. Boken är varken en biografi om Las Casas eller en introduktion till den latinamerikanska missions- och kyrkohistorien. Dess syfte tycks i själva verket vara att framställa befrielseteologins historiska upprinnelse. Den har enligt Gutierrez sina rötter och sin modell i Las Casas heroiska kamp mot det spanska kolonialväldets förtryck. Han löser sin uppgift med hjälp av ett stort källkritiskt material som rättar till felaktiga tolkningar och förmedlar en bild av den tragiska uppgörelsen mellan Las Casas insats för indianernas mänskliga rättigheter och en förkunnelse av evangeliet med våld och förtryck. Gutierrez undersökning avslöjar inför det stundande jubileet det europeiska kolonialväldets skrämmande historia och hans framställning blir en apologetik för befrielseteologins intentioner i dag.

I samband med Las Casas formulerar Gutierrez sin huvudtes: Spanjorerna kom inte med Kristus till Amerika utan när Europa kolliderade med det precolumbianska Amerika var Kristus redan ”närvarande i indianerna”. Detta är enligt Gutierrez det egentliga skälet varför Las Casas så villkorslöst försvarade indianerna.

I första kapitlet undersöker han hur dominikanbröderna protesterade på ön Hispaniola, i synnerhet efter det att indianerna dödats i mängd. Till denna protest anslöt sig Las Casas efter en omskakande konversionsupplevelse. Dominikanerna brännmärkte spanjorernas tillvägagångssätt att frånta indianerna gods och liv som dödssynd. Men till ingen hjälp, ty spanjorernas guldtörst var alltför häftig. Las Casas vidareutvecklade och fördjupade samma ställningstagande till indianernas förmån till en principiell kritik mot encomienda, spanjorernas repressiva kolonialsystem.

I andra kapitlet analyserar Gutierrez det efter Las Casas död avfattade s.k. utlåtandet från Yucay (Parecer de Yucay 1571) i vilket Garcia de Toledo försökte diskreditera Las Casas inflytande och rättfärdiga spanjorernas erövring av det gammalperuanska inkariket. Utlåtandet kulminerar i en teori som värderar begäret efter guld som något positivt: Gud skulle ha givit så mycket guld åt Inkas att spanjorerna fick anledning att komma till Peru för att förkunna evangeliet. Gutierrez fastslår: ”Garcia de Toledos ståndpunkt är ett slags kristologi förvänd till dess motsats. Ytterst intar guldet Kristi plats som medlare för Faderns kärlek.” Bartolome de Las Casas skisserar enligt Gutierrez en teologi som ser Kristus i Västindiens gisslade indianer. Den upptäckt som Las Casas gör i evangeliets perspektiv är att han ser de fattiga i bibelns bemärkelse just i indianerna. Detta synsätt skiljer sig från den västliga kulturens.

Genom att på grundval av erfarenheten fundera över Skriften kommer Las Casas så till en nyupptäckt av den verklighet som han lever i. Sådan är Gutierrez hermeneutiska utgångspunkt. Utifrån denna tanke vill han framställa den teologiska förvanskningen av ett system där den fattige än idag framstår som en oerhörd utmaning för den västliga kulturen.

Det faktum att Gutierrez bok översatts till olika språk visar intresset för denna framställning i befrielseteologiskt perspektiv. För att helt övertyga skulle verket behöva kompletteras med en idéhistorisk framställning av 1500-talets politiska, kyrkliga och andliga strömningar. Först då fick vi en fullödig bild av de dåtida världshistoriska händelserna och deras så ambivalenta karaktär och verkan.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Gustavo Gutierrez, Dios o el oro en las Indias, Siglo XV1, Lima 1989
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

500-årsjubileet av Amerikas ”upptäckt” ger anledning till mångfaldiga undersökningar. Alain Milhou, professor i spansk och latinamerikansk kulturhistoria hänvisade nyligen i den franska tidskriften Etudes (mars 1992) till den idéhistoriska bakgrunden till spanjorernas erövring av Västindien och till de andliga strömningar som präglade den: den apokalyptiska stämningen, rädslan för turkarna och kristenhetens politiska och religiösa tvister under 1500-talet. Den messianska och profetiska stämningen vid ankomsten till den nya världen beskrivs av Columbus då han år 1500 skrev att han hade upptäkt ”den nya himlen och den nya jorden” och den apokalyptiska av den helige Thomas av Villanueva som frågade sig om kristenheten efter sin möjliga undergång i Europa inte borde emigrera till den nya världen såsom till det utlovade landet. På ett instruktivt sätt belyser Milhou Bartolome de Las Casas insats och kamp för indianernas mänskliga rättigheter i Västindien i detta komplexa sammanhang.

En studie i Las Casas missionsuppfattning och teologi utifrån en annan infallsvinkel står peruanen Gustavo Gutierrez för, Dios o el oro en las Indias, Siglo XVI, Lima 1989 (fr. övers. Dieu ou 1:or des Indes occidentales. Las Casas et la conscience chretienne 1492-1992, Cerf Paris; ty. övers. Gott oder das Gold. Der befreiende Weg des Bartolome de Las Casas, Herder 1990). Författaren är känd som en av de mest betydande bland de latinamerikanska befrielseteologerna. Boken är varken en biografi om Las Casas eller en introduktion till den latinamerikanska missions- och kyrkohistorien. Dess syfte tycks i själva verket vara att framställa befrielseteologins historiska upprinnelse. Den har enligt Gutierrez sina rötter och sin modell i Las Casas heroiska kamp mot det spanska kolonialväldets förtryck. Han löser sin uppgift med hjälp av ett stort källkritiskt material som rättar till felaktiga tolkningar och förmedlar en bild av den tragiska uppgörelsen mellan Las Casas insats för indianernas mänskliga rättigheter och en förkunnelse av evangeliet med våld och förtryck. Gutierrez undersökning avslöjar inför det stundande jubileet det europeiska kolonialväldets skrämmande historia och hans framställning blir en apologetik för befrielseteologins intentioner i dag.

I samband med Las Casas formulerar Gutierrez sin huvudtes: Spanjorerna kom inte med Kristus till Amerika utan när Europa kolliderade med det precolumbianska Amerika var Kristus redan ”närvarande i indianerna”. Detta är enligt Gutierrez det egentliga skälet varför Las Casas så villkorslöst försvarade indianerna.

I första kapitlet undersöker han hur dominikanbröderna protesterade på ön Hispaniola, i synnerhet efter det att indianerna dödats i mängd. Till denna protest anslöt sig Las Casas efter en omskakande konversionsupplevelse. Dominikanerna brännmärkte spanjorernas tillvägagångssätt att frånta indianerna gods och liv som dödssynd. Men till ingen hjälp, ty spanjorernas guldtörst var alltför häftig. Las Casas vidareutvecklade och fördjupade samma ställningstagande till indianernas förmån till en principiell kritik mot encomienda, spanjorernas repressiva kolonialsystem.

I andra kapitlet analyserar Gutierrez det efter Las Casas död avfattade s.k. utlåtandet från Yucay (Parecer de Yucay 1571) i vilket Garcia de Toledo försökte diskreditera Las Casas inflytande och rättfärdiga spanjorernas erövring av det gammalperuanska inkariket. Utlåtandet kulminerar i en teori som värderar begäret efter guld som något positivt: Gud skulle ha givit så mycket guld åt Inkas att spanjorerna fick anledning att komma till Peru för att förkunna evangeliet. Gutierrez fastslår: ”Garcia de Toledos ståndpunkt är ett slags kristologi förvänd till dess motsats. Ytterst intar guldet Kristi plats som medlare för Faderns kärlek.” Bartolome de Las Casas skisserar enligt Gutierrez en teologi som ser Kristus i Västindiens gisslade indianer. Den upptäckt som Las Casas gör i evangeliets perspektiv är att han ser de fattiga i bibelns bemärkelse just i indianerna. Detta synsätt skiljer sig från den västliga kulturens.

Genom att på grundval av erfarenheten fundera över Skriften kommer Las Casas så till en nyupptäckt av den verklighet som han lever i. Sådan är Gutierrez hermeneutiska utgångspunkt. Utifrån denna tanke vill han framställa den teologiska förvanskningen av ett system där den fattige än idag framstår som en oerhörd utmaning för den västliga kulturen.

Det faktum att Gutierrez bok översatts till olika språk visar intresset för denna framställning i befrielseteologiskt perspektiv. För att helt övertyga skulle verket behöva kompletteras med en idéhistorisk framställning av 1500-talets politiska, kyrkliga och andliga strömningar. Först då fick vi en fullödig bild av de dåtida världshistoriska händelserna och deras så ambivalenta karaktär och verkan.