En katastrof med Malörtens bittra smak

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Natten till den 26 april 1986 inträffade världens hittills största kärnkraftkatastrof i staden Tjernobyl i Ukraina. En 30 meter hög fackla fördunklade alla de hemsökelser som drabbat staden i det förgångna: pogromer, hungersnöd, andra världskriget med nazismens raseri. Men först nu har människorna övergivit staden …

Ingen känner Tjernobyls äldsta historia. Namnet dyker första gången upp i krönikor från 1193. Staden har en spännande och intressant historia.(1) Det är troligen inte allmänt känt att Tjernobyl från början av 1700-talet var ett centrum för judiskt religiöst tänkande, som utövade starkt inflytande på judenheten i det tsaristiska Ryssland. Här grundades den berömda chassidiska dynastin – Twerskydynastin.(2) Dess grundare, Menahem Nahum Ben Zevi (1730-1798), även kallad ”Den store Rabbin Nahum”, drog i likhet med sina efterkommande genom sina predikningar till sig beundrare från när och fjärran. Så småningom uppstod en annan dynasti – saddikernas – i Tjernobyl. Den började med Menahems son, Mordecai från Tjernobyl. Saddikerna (rebbes) hade en speciell position bland chassiderna – det var de som förmedlade kontakten mellan troende och Gud. Det är inte underligt att stämningen just i Tjernobyl var laddad med ivrig förväntan på Messias ankomst.

1898 var 7 189 av Tjernobyls 10 759 invånare judar. Men först pogromer och efteråt den nazistiska förintelsen ledde till att judarna i Tjernobyl blev så gott som utrotade. Efter kriget började judar åter bosätta sig här och 1970 utgjordes den judiska befolkningen i staden av 150 familjer … Romanen ”Liv och öde” av Vasilij Grossman, som skildrar judarnas svåra lott i Ukraina under den tyska ockupationen, ger oss en klar föreställning om vad som även hände i Tjernobyl.

En annan historia av religiös karaktär är förbunden med staden. Under kejsarinnan Katarina den Stora (1762-1796) upplöstes de gammaltroendes samfund i västra Ryssland. En del av dem bosatte sig i Tjernobyl. Här grundade dessa gammaltroende (på ryska ”raskolniki”) en sekt med namnet ”Tjernobolskoe soglasie” (Endräkt från Tjernobyl). Dess medlemmar kallades Tjernobolcy (de som lever i Tjernobyl) och var kända för sin radikalism. De predikade Antikrists ankomst och världens snara undergång …

TV-kameran visar staden Tjernobyl i maj 1986. Plötsligt kommer man att tänka på ukrainarnas öde, hur mycket de har fatt utstå: den fruktansvärda hungersnöden under kollektiviseringstiden på 30-talet då 3-5 miljoner dog, och andra världskriget som inte bara drabbade judarna, utan var deras gemensamma lidande – precis som idag.

Kameran glider över trivsamma gamla byggnader, blommande trädgårdar med brunnar … en övergiven hund någon inte kunde ta med sig vid evakueringen … Bilderna förmedlar en drömliknande stämning – som om tiden hade stannat för länge, länge sedan. Det är svårt att föreställa sig att just härifrån kom den moderna tidens katastrof – det radioaktiva moln som så småningom vandrade över hela världen; över alla människor utan hänsyn till vilka de är eller vad de tänker – en påminnelse om att våra liv och öden är sammanvävda.

Man kan inte komma ifrån funderingar om vad chassiderna från Tjernobyl skulle säga idag.

T.ex. Aaron, Menahems sonson, som var övertygad om att Messias skulle komma under hans livstid … och hur skulle de gammaltroende tolka katastrofen i sin stad?

Men egentligen behöver man inte ha någon speciell tro för att känna den bittra malörten från katastrofen i Tjernobyl. Det är tillräckligt att se i en ordbok vad ordet tjernobyl (på ukrainska tjornobil) betyder. I folkmun är det namnet på en art av malört – artemisia vulgaris – på svenska gråbo. I Ryssland och Ukraina, förutom ordet tjernobyl, säger man också ”vanlig malört.”

När jag öppnade Bibeln, talade den plötsligt tydligt till mig och jag fick återuppleva dess fascinerande kraft. En gammal profetia, laddad med symbolik, kändes i den stunden så skrämmande aktuell:

…Den tredje ängeln blåste i sin basun. Då föll en stor stjärna från himlen, brinnande som en fackla, och den föll på en tredjedel av floderna och på vattenkällorna. Och stjärnans namn är Malört. En tredjedel av vattendragen blev till malört, och många människor dog av vattnet, därför att det hade blivit bittert…

Johannes Uppenbarelse 8:10,11

Noter:

1) Tjernobyl fick småstadsstatus 1566 och blev stad 1941.

2) Chassidism – en judisk mystisk kabbalistisk lära som fortfarande är levande. Den intresserade kan få en god uppfattning om chassidism genom den amerikanske författaren Chaims Potoks romaner.

Referenser:

Encyclopedia Judaica, Jerusalem

The Standard Jewish Encyclopedia, Jerusalem-Tel Aviv The Jewish Encyclopedia, New York (1903)

The Universal Jewish Encyclopedia, New York

Jevrejskaja enciklopedija, St. Petersburg (reprint från 1971, Haag)

Judisches Lexikon, Berlin

Encyclopedia of Ukraine, Toronto

Ukrainska radjanska enciklopedija, Kiiv

Enciklopedija ukrainoznanstva, München – New York 1949

Ottuv slovnik naumy, Praha (1897)

Enciklopedicjeskij slovar, St. Petersburg

Russisches Geographisches Namensbuch, Wiesbaden 1980

Etymologisches Wörterbuch der Slavischen Sprachen, Wien 1896

V.Dal, Tolkovyj slovar zjivogo velikorusskogo jazyka, Moskva 1980

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Natten till den 26 april 1986 inträffade världens hittills största kärnkraftkatastrof i staden Tjernobyl i Ukraina. En 30 meter hög fackla fördunklade alla de hemsökelser som drabbat staden i det förgångna: pogromer, hungersnöd, andra världskriget med nazismens raseri. Men först nu har människorna övergivit staden …

Ingen känner Tjernobyls äldsta historia. Namnet dyker första gången upp i krönikor från 1193. Staden har en spännande och intressant historia.(1) Det är troligen inte allmänt känt att Tjernobyl från början av 1700-talet var ett centrum för judiskt religiöst tänkande, som utövade starkt inflytande på judenheten i det tsaristiska Ryssland. Här grundades den berömda chassidiska dynastin – Twerskydynastin.(2) Dess grundare, Menahem Nahum Ben Zevi (1730-1798), även kallad ”Den store Rabbin Nahum”, drog i likhet med sina efterkommande genom sina predikningar till sig beundrare från när och fjärran. Så småningom uppstod en annan dynasti – saddikernas – i Tjernobyl. Den började med Menahems son, Mordecai från Tjernobyl. Saddikerna (rebbes) hade en speciell position bland chassiderna – det var de som förmedlade kontakten mellan troende och Gud. Det är inte underligt att stämningen just i Tjernobyl var laddad med ivrig förväntan på Messias ankomst.

1898 var 7 189 av Tjernobyls 10 759 invånare judar. Men först pogromer och efteråt den nazistiska förintelsen ledde till att judarna i Tjernobyl blev så gott som utrotade. Efter kriget började judar åter bosätta sig här och 1970 utgjordes den judiska befolkningen i staden av 150 familjer … Romanen ”Liv och öde” av Vasilij Grossman, som skildrar judarnas svåra lott i Ukraina under den tyska ockupationen, ger oss en klar föreställning om vad som även hände i Tjernobyl.

En annan historia av religiös karaktär är förbunden med staden. Under kejsarinnan Katarina den Stora (1762-1796) upplöstes de gammaltroendes samfund i västra Ryssland. En del av dem bosatte sig i Tjernobyl. Här grundade dessa gammaltroende (på ryska ”raskolniki”) en sekt med namnet ”Tjernobolskoe soglasie” (Endräkt från Tjernobyl). Dess medlemmar kallades Tjernobolcy (de som lever i Tjernobyl) och var kända för sin radikalism. De predikade Antikrists ankomst och världens snara undergång …

TV-kameran visar staden Tjernobyl i maj 1986. Plötsligt kommer man att tänka på ukrainarnas öde, hur mycket de har fatt utstå: den fruktansvärda hungersnöden under kollektiviseringstiden på 30-talet då 3-5 miljoner dog, och andra världskriget som inte bara drabbade judarna, utan var deras gemensamma lidande – precis som idag.

Kameran glider över trivsamma gamla byggnader, blommande trädgårdar med brunnar … en övergiven hund någon inte kunde ta med sig vid evakueringen … Bilderna förmedlar en drömliknande stämning – som om tiden hade stannat för länge, länge sedan. Det är svårt att föreställa sig att just härifrån kom den moderna tidens katastrof – det radioaktiva moln som så småningom vandrade över hela världen; över alla människor utan hänsyn till vilka de är eller vad de tänker – en påminnelse om att våra liv och öden är sammanvävda.

Man kan inte komma ifrån funderingar om vad chassiderna från Tjernobyl skulle säga idag.

T.ex. Aaron, Menahems sonson, som var övertygad om att Messias skulle komma under hans livstid … och hur skulle de gammaltroende tolka katastrofen i sin stad?

Men egentligen behöver man inte ha någon speciell tro för att känna den bittra malörten från katastrofen i Tjernobyl. Det är tillräckligt att se i en ordbok vad ordet tjernobyl (på ukrainska tjornobil) betyder. I folkmun är det namnet på en art av malört – artemisia vulgaris – på svenska gråbo. I Ryssland och Ukraina, förutom ordet tjernobyl, säger man också ”vanlig malört.”

När jag öppnade Bibeln, talade den plötsligt tydligt till mig och jag fick återuppleva dess fascinerande kraft. En gammal profetia, laddad med symbolik, kändes i den stunden så skrämmande aktuell:

…Den tredje ängeln blåste i sin basun. Då föll en stor stjärna från himlen, brinnande som en fackla, och den föll på en tredjedel av floderna och på vattenkällorna. Och stjärnans namn är Malört. En tredjedel av vattendragen blev till malört, och många människor dog av vattnet, därför att det hade blivit bittert…

Johannes Uppenbarelse 8:10,11

Noter:

1) Tjernobyl fick småstadsstatus 1566 och blev stad 1941.

2) Chassidism – en judisk mystisk kabbalistisk lära som fortfarande är levande. Den intresserade kan få en god uppfattning om chassidism genom den amerikanske författaren Chaims Potoks romaner.

Referenser:

Encyclopedia Judaica, Jerusalem

The Standard Jewish Encyclopedia, Jerusalem-Tel Aviv The Jewish Encyclopedia, New York (1903)

The Universal Jewish Encyclopedia, New York

Jevrejskaja enciklopedija, St. Petersburg (reprint från 1971, Haag)

Judisches Lexikon, Berlin

Encyclopedia of Ukraine, Toronto

Ukrainska radjanska enciklopedija, Kiiv

Enciklopedija ukrainoznanstva, München – New York 1949

Ottuv slovnik naumy, Praha (1897)

Enciklopedicjeskij slovar, St. Petersburg

Russisches Geographisches Namensbuch, Wiesbaden 1980

Etymologisches Wörterbuch der Slavischen Sprachen, Wien 1896

V.Dal, Tolkovyj slovar zjivogo velikorusskogo jazyka, Moskva 1980