av KATRIN ÅMELL
Ett centralt tema i årsboken med titeln Demokrati, krig och mänsklig värdighet är det spända säkerhetsläget som uppstått sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Boken innehåller elva artiklar författade av Cyril Hovorun, Jan Henningsson, Hans Corell, Elisabeth Gerle, Magnus Hagevi, Anders Wejryd, Misha Jaksic, Magdalena Dahlborg, Jan-Åke Alvarsson, Jonas Jonson och Annika Sjöqvist Platzer. Recensionsdelen i årsboken omfattar inte mindre än 48 böcker kring ämnesområdena teologi, filosofi och psykologi samt historia och samhälle.
I de fyra förstnämnda artiklarna behandlas kriget i Ukraina utifrån olika perspektiv som kompletterar varandra till en helhetsbild. Inledningsvis nämner Cyril Hovorun myten om det heliga Rus, av Putin använd som täckmantel för anfallskriget, vilket understötts av den rysk-ortodoxe patriarken Kyrill. För att grymheterna i Ukraina inte ska upprepas måste det ryska folket ”avputiniseras”, menar Hovorun, och eftersom kyrkan medverkat till putinismen är det också genom teologiska argument som den kan dekonstrueras. Ortodoxa kyrkan kan här få bidrag från andra teologiska traditioner, liksom från andra samhällsvetenskapliga discipliner, menar han. Jan Henningsson lyfter fram den bakomliggande historien till Putins ”heliga” krig. Han berör även förhållandet kyrka – stat och de näraliggande problemen kring Rysslands roll i Kyrkornas världsråd. I artikeln visar Henningsson också att Putin i sin idé om Ryssland som Europas frälsare hämtat stöd från kända filosofer och författare som Fjodor Dostojevskij, Georgij Florovskij, Alexandr Solzjenitsyn med flera. Situationen i Ukraina behandlas initierat ur ett folkrättsligt perspektiv av Hans Corell, som tidigare bland annat varit FN:s rättschef och även rättschef på UD. Han anser att FN:s säkerhetsråd måste reformeras, eftersom Ryssland, såsom permanent medlem i rådet, genom anfallskriget mot Ukraina allvarligt bryter mot FN-stadgan. Med utgångspunkt från Rysslands krig och även klimathotet frågar sig Elisabeth Gerle vart mänskligheten är på väg. Hennes artikelrubrik ” Att svara an …” härrör från Martin Luther och hör samman med ordet ”ansvar”, som handlar om lyhördhet för medmänniskan och att ”svara an på samtidens sår”. ”Att våga se vårt ansvar är första steget mot förändring, metanoia, omvändelse”, menar Gerle.
En rad artiklar berör demokrati och mänsklig värdighet ur olika aspekter. Utifrån riksdagsvalet 2022 undersöker Magnus Hagevi religionens betydelse i politiken, medan Anders Wejryds artikel handlar om hur kyrkor och ekumeniska organisationer sökt påverka internationella förhållanden. Ur ett ortodoxt perspektiv ser Misha Jaksic kyrkan som en skola där lärandet sker i gemenskap. Med utgångspunkt i lyssnandet redogör Magdalena Dahlborg för den pågående synodala processen i den katolska kyrkan, där alla ska få möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Jan-Åke Alvarsson ger en historik över maktstrukturerna i den svenska pingströrelsen under olika epoker. Jonas Jonson beskriver världsläget i slutet av 1930-talet – där vi tyvärr kan se vissa paralleller till dagens hotbilder och spänningar – samt de teologiska diskussioner som försiggick kring bildandet av ett förbund för kristen humanism. En tongivande gestalt som personifierade kristen humanism var Bo Nylund (1932–2021). På basis av bland annat Fonus minnessidor ger Annika Sjöqvist Platzer en bild av hans imponerande livsgärning.
Två fotografer har bidragit med bilder till årets bok, Albin Hillert och Johan Nilsson. Hillert har fotograferat förstörelsen i Ukraina och flyktingarna därifrån, medan Nilssons foton ofta fångats i ett visst ögonblick, som berättar något om en situation.
Även om deadline för bidragen till årsboken var i slutet av oktober 2022 och det som hänt därefter inte kan finnas med, speglar ändå årets bok på ett intressant och tankeväckande sätt skeenden i världen, samhället och kyrkan. Särskilt nu då alla berörs av oro och kriser av olika slag bidrar den till fortsatta reflektioner, samt även här och var med lite hopp.
Katrin Åmell är dominikansyster, teol. dr i missionsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare verksam vid Sveriges kristna råd.
Ur Signum nr 3/2023, s. 52–53.