Europaprojektet

Jürgen Habermas är en av Tysklands ledande filosofer och tänkare i de stora samhällsfrågorna. Han är nu över 80 år men tycks fortfarande vara i full kraft.

Om Europas författning är en skrift i det mindre formatet. Den har givits ut på ett stort antal språk, däribland svenska. Habermas är starkt engagerad i Europaprojektet men oroad över de många negativa utvecklingstendenser som man kan finna inom EU, inte minst i finanskrisens spår. Den enda vägen framåt är, enligt Habermas, en fortsatt utbyggnad av Europasamarbetet. Världen går mot globalisering och de europeiska staterna är alldeles för små. Vi måste sluta oss samman som européer för att kunna värna Europas kulturella identitet och rika mångfald. Vägen går via uppbyggnaden av ett flernivåsystem (EU-nivå, nationell nivå, regional och lokal nivå). I ett sådant är suveräniteten delad mellan unionen och de stater som ingår i den.

Kärnan i Habermas skrift är en skarp kritik av EU:s nuvarande beslutsordning. Habermas finner den sakna tillräcklig demokratisk legitimitet och ha för stark prägel av styre av en elit av politiker och höga funktionärer, något som kommit att symboliseras av uppgörelserna vid de så ofta återkommande toppmötena. Han oroas också av tendensen till att några stora stater gör upp (främst Frankrike och Tyskland) och ställer de övriga inför mer eller mindre fullbordat faktum. EU:s demokratiska bas måste förstärkas och vi bör utveckla vad Habermas kallar en transnationell demokrati i Europa.

Habermas är inte så konkret när det gäller hur ett sådant demokratiskt och enat Europa skall skapas. Grundläggande är dock att vi måste acceptera en delad suveränitet mellan det överstatliga, europeiska samfundet och de nationella stater som bildar delarna i detta. På båda nivåerna måste styret bygga på medborgarnas engagemang och medverkan transnationellt. Av fundamental betydelse för att kunna nå därhän är att Europa får en fast uppbyggd och rättsligt bindande författning på demokratisk grund. Vi bör alltså gå vidare med en etappvis uppbyggnad av ett enat Europa.

Habermas betonar starkt betydelsen av att en sådan ordning byggs upp på grundvalen av skydd för mänskliga rättigheter, solidaritet över de nationella gränserna och respekt för moraliska perspektiv. Han betonar också den grundläggande betydelsen av en fast uppbyggd rättsstat. Vi vet också från tidigare skrifter och framträdanden att Habermas på senare år omvärderat sin syn på religionen och numera tillerkänner den mycket stor betydelse, inte bara från trossynpunkt utan också som samhällelig värdegrund och centralt element i samhällsbygget. Religionen kan inte bara vara en privatsak.

Diskussionen i Sverige om Europas framtid och vår egen plats i ett framtida Europa präglas oftast av kortfristiga och nationella perspektiv. Habermas fullföljer en god och viktig tysk tradition att tänka stort i strukturer och långsiktiga mål. Han står för en stark europeisk vision.

Ulf Bernitz är professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet.