Filosofernas Gud och tron

Vad menas med naturlig teologi? Vad innebär det att den katolska tron hävdar att det går att finna Gud med hjälp av sitt blotta mänskliga förnuft, oberoende av tron?

McInerny: Den naturliga teologin kallas med ett annat ord för filosofisk teologi. Den handlar om att det går att få kunskap om Gud på grundval av våra vanliga, gemensamma mänskliga erfarenheter av denna värld, oberoende av den religiösa tron.

Platon, och särskilt Aristoteles, tog i förkristen tid den filosofiska teologin till höjder som fortfarande kan väcka vår beundran. Hela poängen med den klassiska filosofin – kärleken till vishet – var att uppnå den kunskap om Gud som är möjlig att erhålla för det vanliga mänskliga förnuftet. Det är ju i kontemplationen av Gud som den djupaste lyckan står att finna för människan. Därför är den naturliga teologin nyckeln till filosofin.

Den katolska traditionen betraktar Romarbrevet 1:19–20 som den bibliska grunden för det som Första Vatikankonciliet år 1870 definierade som en trosartikel, nämligen att människan kan lära känna Gud med hjälp av sitt blotta förnuft, oberoende av den religiösa tron.

Försöker den naturliga teologin bevisa Guds existens?

McInerny: Det är naturligtvis ett första steg, och att bevisa Guds existens är en grannlaga uppgift för den naturliga teologin. Men de flesta människor har trots allt ändå redan en övertygelse, om än i varierande grad, om att universum styrs av en skapare och att vi är ansvariga inför honom.

Filosofiska bevis försöker med logisk stringens visa att Gud, alltings första orsak, existerar. Men hurdan är Gud? Guds attribut, försöken att beskriva honom, är nästa steg i den naturliga teologin. Gud är allvis, god, vårt yttersta mål, etc.

Varför är det viktigt att skilja mellan naturlig teologi och religiös tro?

McInerny: Den religiösa tron bygger på sanningar om Gud som vi accepterar i kraft av Guds uppenbarelse. Religiösa sanningar, som de om treenigheten, inkarnationen, uppståndelsen, syndernas förlåtelse etc., kan ju inte bevisas enbart med hjälp av förnuftets vanliga kriterier. Man kan visserligen visa att de har blivit uppenbarade av Gud, men det är något annat.

Den naturliga teologin springer fram ur människans egna intellektuella reflexion, medan den religiösa tron är en gåva från Gud. Den som däremot kräver att uppenbarelsens trosmysterier ska bevisas enbart med hjälp av det mänskliga förnuftet är på väg att förlora tron.

Varför är den naturliga teologin så viktig för förståelsen av den katolska trosläran?

McInerny: Som påven påminner oss om i Fides et ratio är tron förnuftig. Det finns en komplementaritet mellan tro och förnuft, båda behöver varandra. Ett sätt att använda den naturliga teologin är att visa att det är förnuftigt att acceptera de sanningar om Gud som vi får genom uppenbarelsen, även om vi inte kan förstå dem fullt ut här i detta livet.

Thomas av Aquino såg att de sanningar om Gud som filosofer kommer fram till genom förnuftsreflexion står i ett inre förhållande till de sanningar som vi har tillgång till genom den gudomliga uppenbarelsen. Så kan man exempelvis inte tro på den uppenbarade sanningen att Gud är tre personer i en enda gudomlig natur om man inte först har accepterat förnuftssanningen att Gud faktiskt existerar.

Thomas kallade dessa naturliga förnuftssanningar, som delvis också ingår i uppenbarelsen, för ”trons förgård”. Om några av de sanningar som Gud har uppenbarat också kan inses med hjälp av vårt förnuft, då är det rimligt att även acceptera de övriga sanningar som förmedlas till oss genom uppenbarelsen. De naturliga förnuftssanningarna om Gud skyddar den katolska tron från den fideism som karaktäriserar protestantismen, som i allmänhet brukar förkasta den naturliga teologin.

Varför finns det ett sådant motstånd från både teologer och troende i allmänhet mot ”filosofernas Gud”?

McInerny: Det finns många skäl till det och de flesta är dåliga. Pascal tycktes tro att filosofernas Gud numeriskt skilde sig från Abrahams Gud och Isaks. Ibland misstänker jag att troende människor stöts bort av den världsliga och skeptiska karaktären hos en stor del av modern filosofi. Men redan Paulus varnade oss för att ledas vilse av filosofin.

Under 1800-talet försökte Kierkegaard skydda tron från kantianska och hegelianska försök att förvandla den till ett filosofiskt projekt, vilket skulle överlämna sina sanningsanspråk till tyska filosofiprofessorer. Tyvärr inkluderade han även den naturliga teologin i det som han ville skydda från en sådan förmätenhet.

Hur förklarar och uppfattar den naturliga teologin ateismen?

McInerny: I Andra Vatikankonciliets text om Kyrkan i världen av idag (Gaudium et spes) finns en kort sammanfattning om ateismen och dess många orsaker, av vilka de flesta ligger på det moraliska planet. Sökandet efter förnuftssanningar behöver därför också kombineras med strävan efter dygderna. Den naturliga teologin går hand i hand med insikten om att även de naturliga sanningarna om Gud förblir fördunklade och riskerar att gå förlorade utan stöd av den religiösa tron.

Motiveringen för den naturliga teologin står att finna i tron själv, vilket hänvisningen till Romarbrevet och Första Vatikankonciliet påminner oss om. Det hänger samman med att det måste vara möjligt att visa att det inte är samma sak att acceptera trons mysterier som att acceptera vilken abstrus uppfattning som helst, exempelvis tron på tomten. Trons primära objekt är Gud, som själv är den första sanningen. Och eftersom sanningar aldrig kan motsäga varandra, så kan trons sanningar och förnuftets sanningar inte stå i någon principiell konflikt med varandra.

Det är värt att notera att påven i Fides et ratio rycker ut till försvar för förnuftet i en tid när många filosofer själva har förlorat tilltron till det mänskliga förnuftets förmåga att nå fram till en objektiv sanning. Den kunskapsteoretiska skepticism som Descartes på sin tid utgick från fortsätter ännu idag att fjärma det mänskliga förnuftet från verkligheten. Filosofi blir då bara en fråga om godtyckliga tolkningar, en subjektiv redogörelse för våra egna individuella erfarenheter, oförmögen att nå fram till en objektiv grund för de ting som finns.

Krävs det att Gud existerar för att den naturliga moraliska lagen ska vara giltig?

McInerny: Man måste skilja mellan den naturliga lagens innehåll – allmänna moraliska sanningar – och den teoretiska förklaringen av sådan kunskap. Den senare refererar uttryckligen till Gud, men detta kan endast göras implicit i den allmänna uppfattning om rätt och fel.

En filosofi utan teism och naturlig teologi kan aldrig ge en riktigt bra förklaring av den mänskliga moralen. Den naturliga teologin och den naturliga lagen utgör ett lingua franca genom vilket både troende och icke-troende kan kommunicera med varandra. Det är därför som kyrkan är en sådan förkämpe för både den naturliga teologin och för naturrätten.