Flyktingsituationen i världen

Enligt en uppskattning av United states Committee for Refugees uppgår antalet flyktingar i världen för närvarande till c:a 13 miljoner. Merparten återfinns i Afrika och Asien. Till de mest underutvecklade länderna strömmar de flesta flyktingar och på så sätt förvärras den nöd och det elände som redan härskar där bland den tidigare bofasta befolkningen. Detta medför mycket svårlösta humanitära problem.

1 rättsligt avseende garanteras flyktingens säkerhet av Genèvekonventionen av år 1951. Under förutsättning att vissa kriterier uppfylls erkänns flyktingen så att säga som flykting av FN:s överkommissariat för flyktingar (UNHCR) och kan därmed åtnjuta skydd och materiellt stöd. Men miljoner flyktingar får aldrig detta stöd eftersom de inte kan inrangeras i den gängse flyktingkategorin. Men de facto är dessa ändå flyktingar.

Afrika

Flyktingfenomenet känner alla kontinenter till om än i olika former. Under de senaste tio åren har även Afrika drabbats i allt större utsträckning till följd av socialt och politiskt kaos i många länder, nationell befrielsekamp och andra konflikter. Antalet flyktingar på denna kontinent uppskattas till över tre miljoner. Av dessa kommer c:a 1,2 miljoner i åtnjutande av UNHCR:s hjälp. Flyktingproblemet har intensifierats på sista tiden i Etiopien, Sudan, Somalia, Djibouti, Västsahara och i synnerhet i södra delen av Afrika med flyktingar från Angola, Namibia, Zimbabwe och Sydafrika.

I Afrika finns emellertid många gånger möjlighet för flyktingarna att bosätta sig på ort och ställe i asyllandet eller att frivilligt återvända hem. Mera sällan kommer utvandring i fråga. Den hjälp som flyktingarna får till bosättning är ofta knuten till värdlandets eget biståndsprogram för utveckling som t.ex. i Tanzania där två jordbruksområden härbärgerar 60 000 flyktingar som man försöker hjälpa att bli självförsörjande.

Latinamerika

Latinamerika – tidigare asylland för tusentals flyktingar av europeisk härkomst – har ett allvarligt internt flyktingproblem. När den chilenska regeringen störtades 1973 medförde detta att tusentals chilenare men även andra latinamerikaner, som tidigare fått asyl i Chile, tvingades fly ur landet till andra delar av kontinenten eller till Europa eller Kanada. Även i andra latinamerikanska länder har det politiska trycket på samma sätt drivit människor på flykten från sina respektive hemländer. De återfinns nu i andra latinamerikanska länder och en UNHCR-rapport från 1976 uppskattar deras antal till i runt tal 30 000. Den största effekten härav märks i Argentina där, fyra år efter händelserna i Chile, antalet officiellt registrerade flyktingar alltjämt uppgick till 11 000. Det politiska klimatet och instabiliteten i detta land föranledde i sin tur andra flyktingar att ge sig av därifrån. Men det underlättar ingalunda för dem som tagit sin tillflykt till Argentina. Det är därför nödvändigt att finna ett tredje land åt dem, vilket UNHCR genom att upprepade gånger appellera till den internationella solidariteten försökt förmedla.

Nordamerika

På samma kontinent ligger också USA som blev asylland för mer än en miljon flyktingar efter andra världskriget. Senare för 500000 kubaner och flyktingar från Indokina. Kanada har tagit emot 350000 flyktingar efter kriget och har fortfarande sina gränser öppna.

Europa

De europeiska länderna har ställts inför olika slags flyktingproblem. Man uppskattar antalet flyktingar i hela Europa till 570 000. Ännu kommer en konstant ström av flyktingar från östländerna. På senaste tiden har tillströmningen t.o.m. ökat. I Österrike räknades under innevarande års första månad 1300 nykomlingar. Det är dubbelt upp mot i fjol. Västtyskland hyser alltjämt 122 000 flyktingar och varje år kommer tiotusentals tysktalande personer från öst.

Frankrike är för närvarande ett av de länder i Europa som tar emot flest flyktingar. Sedan 1975 har mer än 40 000 flyktingar kommit dit från Indokina och alltjämt kommer c:a 1000 per månad. Här har också under de senaste åren många libaneser och latinamerikaner fått en fristad. De nordiska länderna, Belgien, Nederländerna, Italien och Schweiz har en djupt rotad tradition när det gäller att ta emot flyktingar. I alla dessa länder finns många av den senare tidens flyktingar av växlande nationaliteter. Ett exempel: de 1085 flyktingar som 1977 beviljandes asyl i Schweiz hade sitt ursprung i 42 olika länder. De flesta var från Chile, Tjeckoslovakien, Vietnam, Ungern, Rumänien, Polen. Sammanlagt finns det c:a 30 000 flyktingar i Schweiz.

Spanien och Portugal utgör inget undantag bland flyktingländer. Portugal har fått konfronteras med problemet att söka inlemma en mängd människor som återvänt från kolonierna. Dessa utgör nu elva procent av befolkningen. Spanien har haft en flyktingvåg från de Karibiska öarna och Kuba. De senare har i fortsättningen främst slagit sig ner i USA.

Mellanöstern

Mellersta östern är en ständigt uppflammande brandhärd. Idag gäller det de palestinaflyktingar, vars problem en särskild organisation inom FN försökt lösa sedan 1948. Oroligheterna i Libanon, det kurdiska problemet och Cypernkonflikten medför även flyktingar.

Asien

Utan tvekan är det i Asien som flyktingsituationen är som allra mest ohjälpligt tragisk. Undan makthavarna i Vietnam, Laos och Kambodja strömmar människor. 200 000 Burmaflyktingar har de senaste månaderna trängt in i Bangladesh. Dessa befinner sig i en ohygglig nöd och FN:s flyktingkommitté har utfärdat ett internationellt upprop.

Det totala antalet flyktingar och fördrivna i Asien är nära nog omöjligt att uppskatta bl.a. på grund av svårigheten att där definiera begreppet flykting. 6 miljoner är en uppskattning men endast 4 miljoner nås av UNHCR:s hjälp.

Ett permanent tillstånd av krig är det öde som befolkningen i Indokina rönt under de senaste 30 åren. När Saigon föll våren 1975 evakuerades 130 000 vietnameser med USA:s hjälp. De flesta kom också till USA. Sedan dess har flyktingströmmen inte sinat utan varje månad flyr i runt tal 5 000 människor land- eller sjövägen. Det var 80000 som flydde innan terrorn satte in på allvar i Kambodja genom att ta sig till Thailand eller Vietnam. Ungefär 150000 laoter fr.a. ur Hmong och Meostammarna har lämnat sitt land.

Från Vietnam flyr människor ur alla sociala skikt. Stor uppmärksamhet i pressen har framför allt de s.k. båtflyktingarna fått. Män, kvinnor och barn tar till flykten i bräckliga farkoster, mestadels fiskebåtar, knappast lämpliga för öppna havet. Många går under på sin farofyllda resa genom skeppsbrott eller utmattning – c:a 60 procent sägs vara barn. Andra når något land vid kusten av Sydkinesiska havet ibland för egen maskin, ibland sedan de tagits ombord på något handelsfartyg. En del handelsfartyg vägrar emellertid stick i stäv mot rådande sjöfartsbestämmelser på öppna havet att undsätta skeppsbrutna. Många länder kräver nämligen garanti från fartygets registreringsland för de ombordvarande för att tillåta landning.

Tillströmningen av båtflyktingar har inte avtagit. Tvärtom. Under de fem första månaderna i år anlände 10 500 till olika sydöstasiatiska länder mot 15 400 under hela 1977. Bara under april månad registrerades 4 000 nykomlingar, vilket var rekord sedan 1975.

Thailand som gränsar till Laos och Kambodja och ligger nära Vietnam härbärgerar de flesta flyktingar från Indokina, c:a 100 000 i 15 läger däribland ett stort antal båtflyktingar. Andra kommer till Malaysia, Indonesien, Singapore, Hongkong, Taiwan, Korea, Filippinerna och Japan. Dessa asylländers karaktär av genomgångsländer hotas dock då de kvoter, som tillämpas av de länder som överhuvudtaget tar emot flyktingar exempelvis i Nordamerika och Europa snabbt fylls. Detta återverkar i sin tur negativt på de sydöstasiatiska ländernas vilja att öppna sina gränser för dem som söker asyl.