Frågor till en befrielseteolog

AC Du är en mycket omstridd teolog som mer än en gång råkat i konflikt med Vatikanen. Vid ett tillfälle fick du undervisnings- och tryckförbud. Hur är din nuvarande relation till Rom?

LB Det hela började 1984 då jag publicerade min bok Kyrka: karism och makt. I september samma år blev jag kallad till Rom för överläggningar med Troskongregationen. Resultatet blev elva månaders undervisnings-, publikations- och reseförbud. Det var påven själv som påskaftonen 1986 upphävde dessa förbud. Lite senare publicerades Vatikanens andra dokument om befrielseteologin. Rom kunde naturligtvis inte uttala sig om befrielse, när en av de egna teologerna stod under censur.

Idag har jag återvunnit min akademiska frihet, men jag övervakas mycket noggrant. Alla mina skrifter granskas och godkänns av en teologisk nämnd, tillsatt av min provinsial. Dessutom får jag från Rom ständiga förfrågningar om förklaringar och förtydliganden om en eller annan punkt i mina arbeten. Dessa förfrågningar går först genom franciskanernas generalföreståndare i Rom, som sedan skickar dem till min provinsial, som i sin tur vidarebefordrar dem till min guardian. Sist av alla får jag kännedom om dem. Det hela är en mycket olustig och invecklad procedur.

AC Befrielseteologin kan med stolthet hävda sitt latinamerikanska ursprung, men dess idéhistoriska inspiration är huvudsakligen europeisk: Karl Marx, Ernst Bloch, Jörgen Moltmann, Paulo Freire, Johannes Metz, bl.a. Ofta kritiserar ni europeiska tankemodeller men tillämpar dem samtidigt flitigt. Är det inte en paradox?

LB Den brasilianska biskopskonferensen hade, redan före befrielseteologins uppkomst, utarbetat en strategi som var föregångaren till det som senare skulle kallas ”opcion preferential por los pobres”, där man ställde sig på de fattigas sida. Befrielseteologin föregicks alltså av ”en befrielsens själavård”, en pedagogik som var avsedd att hjälpa de fattiga, och då speciellt bönderna, att utifrån sin egen livssituation förstå Guds Ords relevans i dess historiska dimension. Det var i denna kontext som basförsamlingarna grundades. Dessa basförsamlingar konfronterade verkligheten med bibeln. Den teologiska reflexionen ägde rum på tre olika nivåer. Först bland basgruppernas samordnare (coordinadores), sedan bland de s.k. agentes de pastoral (pastoralombuden), huvudsakligen präster och nunnor som med sin speciella sakkunskap formulerade teologiska frågor utifrån basförsamlingarnas praxis. Det egentliga akademiska arbetet ägde rum först på en tredje nivå. Fackteologerna såg som sin uppgift att avslöja förtryckets mekanism genom att tillämpa olika samhällsvetenskaper, främst sociologi och statsvetenskap. På grund av den politiska situationen kunde dessa första arbeten inte publiceras. Följaktligen var de både okända och oprövade. Det stora genombrottet kom 1971 då Gustavo Gutierrez publicerade sin numera berömda bok Befrielseteologi. Det som dittills hade kallats ”utvecklingsteologi” fick sin nya benämning. Samma år publicerade jag Jesus Kristus Befriaren, en samling artiklar som jag tidigare hade gett ut i olika tidskrifter. Men jag vill alltså understryka att det var först i sin litterära gestaltning som befrielseteologin tog intryck av europeiskt tänkande.

AC Hur vill befrielseteologin förena kristendomens religiösa ideal med en politisk socialism?

LB Befrielseteologin har aldrig adopterat socialismen som sin officiella politiska ideologi. Vi utgår från konkreta frågor: Vilka är mekanismerna bakom fattigdomen? Hur kan vi bekämpa dem? Härvidlag har marxismen förvisso gjort oss uppmärksamma på vissa fenomen. Men befrielseteologin har alltså aldrig förordat en specifik modell för samhällsutveckling. Det är de fattigas sak att ta ansvar för sitt öde. Vi vill hjälpa dem därtill genom att fostra de kristna att engagera sin tro i denna kamp. Ty Gud önskar inte fattigdomen. 1 Latinamerika har basgrupperna fostrat kristna till politiskt ansvarstagande genom att till exempel bilda fackföreningar och politiska partier. Vid sista presidentvalet i Brasilien hade en av kandidaterna och hans parti sina rötter i basförsamlingarna.

Men kristendomen kan också ge ett eget bidrag genom att framhålla vissa värden som marxismen saknar helt, exempelvis kärleken till den fattige. Marxismen har som bekant ingen positiv syn på den fattige. Det s.k. trasproletariatet är avskyvärt i kommunistens ögon. Men kristna måste tillämpa andra måttstockar än politisk effektivitet. Vi måste lära oss att värdesätta den fattige som person och allt som han kan lära oss: saktmod, uthållighet, tystnadens betydelse.

AC Hur tolkar du socialismens sammanbrott i Östeuropa?

LB Jag skiljer mellan den ideala socialismen och dess historiska gestaltning, som i Östeuropa. Sammanbrotten har drabbat realsocialismen, inte socialismen som politiskt ideal. Den totalitära socialismen var dödsdömd redan från början. Den förnekade fundamentala mänskliga rättigheter och utmärkte sig som en uppifrån och utifrån påtvingad politisk modell. Den verkliga socialismen kommer nerifrån och inifrån. Ett samhälle som inte garanterar sina medborgare fundamentala friheter blir till sist outhärdligt. Jag kan sammanfatta i fyra punktet vad socialismens förfall i Östeuropa har lärt oss. 1) Att lösa hungerns problem räcker inte. Ett samhälle måste alltid kunna sträva efter högre ideal. 2) Att verklig solidaritet inte kan förvärvas utan folkets aktiva deltagande i den politiska processen. 3) Att solidariteten måste prioriteras högre än jämställdheten. Samhället måste måna om de handikappade, arbetslösa och andra utsatta. 4) Att ett samhälle alltid måste söka en värdegemenskap som enande faktor, exempelvis religionen och kulturen.

AC Du drar dessa slutsatser med facit i hand. Men så länge kommunisterna hade makten drog sig befrielseteologerna inte för att umgås med dem. Ångrar ni inte att ni har spelat kommunisterna i händerna?

LB Ja, befrielseteologerna blev ofta inbjudna av kommunistregimerna. Oftast accepterade vi dessa inbjudningar på villkor att vi kunde träffa alla de människor vi önskade. Genom dessa besök i Östeuropa och på Kuba försökte vi upprätta kontakter som ett led i en eventuell dialog. Vissa kommunister ville hålla kontakt med kristna som inte nödvändigtvis var anti-marxistiska. Vi hoppades att dessa möten skulle kunna bidra till bättre förståelse för de kristnas sak. Men vi drog oss heller inte för att kritisera våra värdar, speciellt ifråga om deras regeringars maktoligarki och bristande respekt för religionsfriheten.

AC Befrielse är ett laddat begrepp med politiska konsekvenser. Ibland skönjer man i befrielseteologin en viss revolutionsromantik. Är det inte tid att tänka om, med tanke på Latinamerikas demokratisering?

LB Vår teologi förordar inte revolutionen som politisk lösning. Detta av två skäl: dels därför att den väpnade kampen saknar folkligt stöd, dels därför att den är ineffektiv. Vi strävar alltså inte efter revolution utan efter befrielse. Den revolutionära processen kan i vissa fall vara ett gångbart alternativ, men våra latinamerikanska polisstater har en lång erfarenhet av att handskas med liknande situationer. Man får inte glömma att demokratiseringsprocessen nyss har påbörjats. Våra regeringar har ännu inte haft tid att förvandla sina länder till rättsstater. Vi hoppas alltså kunna bedriva vår kamp inom demokratins ramar.

AC Hur universell, d.v.s. hur katolsk, är befrielseteologin? Kan den exempelvis tillämpas här i Sverige?

LB Befrielseteologi är en metod som reflekterar över tron genom att konfrontera livets problem med Guds uppenbarelse. I så måtto är den tillämpbar i alla kulturer och länder. Man börjar med att upptäcka återvändsgränden. Man har berättat för mig att det svenska samhället saknar glädje. Om det är sant bör man fråga sig varför. Har man till exempel funderat tillräckligt över vad det betyder att vara sann människa? Människan kan alieneras när hon saknar en dräglig tillvaro. Men hon löper samma risk genom överkonsumtion. Kanske har befrielseteologin här i Sverige uppgiften att återupptäcka, eller rentav uppfinna, ett sätt att leva med varandra så att man kan känna de enkla nöjena här i livet. Svenska kristna måste kanske skapa ett nytt språk, nya symboler som kan fördjupa relationer människor emellan och möjliggöra vänskap och broderskap.

AC En sista fråga. Vad kommer din nästa bok att handla om?

LB Den kommer att handla om ekologi och spiritualitet. Ingen utmaning är större idag än den att finna en lösning på den ohejdade miljöförstöringen som drabbar vår värld. För oss kristna är det också angeläget att tänka igenom problemet i samband med vår tro, och i synnerhet med vår syn på skapelsen.