Från Tranströmers skafferi

”I Tomas Tranströmers kök på Stigbergsgatan finns ett skafferi som genom åren har förvandlats till en arbetande författares arkiv.” Med dessa ord inleds boken som tagit form utifrån detta arkiv: Tomas Tranströmers I arbetets utkanter, redigerad av Magnus Halldin.

Detta skafferi innehåller både Tranströmers egna diktsamlingar utgivna i Sverige, men även översättningar till andra språk. Där finns även författarens anteckningar, hans privata fotografier, andra böcker och artiklar skrivna av andra om Tranströmer. Han har alltid varit stolt över sitt privata arkiv och ofta visat nya tillskott i det för vänner.

Tomas Tranströmer gick bort för nästan exakt ett år sedan. Han har sedan debuten 1954 givit ut 15 diktsamlingar och en prosabok. Hans ungdomsdikter, skrivna under åren före debutsamlingen, publicerades 2006 av Jonas Ellerström. 2001 publicerades hans brevväxling med Robert Bly.

I arbetets utkanter är den sista bok som Tranströmer arbetade med de senaste två åren, tillsammans med hustrun Monica och med Magnus Halldin. Vid tidpunkten för Tranströmers bortgång i mars 2015 var boken så gott som färdigställd, men publicerades först i november. Den innehåller skisser till dikter, poetens anteckningar, brev, tacktal och många fotografier som hittills aldrig har publicerats och som hittills bara fanns bevarade i det privata arkivet i skafferiet.

Det första man läser är en maskinskriven dikt från diktsamlingen Klanger och spår (1966) med samma titel som boken, en dikt som kan läsas som en beskrivning av författarens arbetssätt, där en psykologs vanliga arbetsdag rymmer även korta stunder fyllda med diktskrivandet. Därnäst kommer ett citat ur memoarbokens första kapitel och som Halldin skriver i inledningen, kan boken läsas som en biografi och som komplement till Minnena ser mig. Den är uppbyggd mer eller mindre kronologiskt och skildrar Tranströmers privatliv parallellt med hans sätt att arbeta med skrivandet och poesin. Utkast av dikter och anteckningar återspeglar hur arbetsprocessen med en dikt kan ha sett ut. Även intervjuer och andra artiklar samt tacktal belyser hur poesin och vardagen har flätats ihop för familjen Tranströmer. Bilder som finns i boken ger läsaren också en möjlighet att få insyn i poetens privatliv och det som har varit av betydelse för diktskapandet, bland annat relationen med morfar, musiken och livet på Runmarö. Liksom i Bergstens Tomas Tranströmer. Ett diktarporträtt, är även i denna bok omslaget klätt med bilder på Tranströmers egna insektssamlingar. Och den genomgående duvblåa färg som återfinns i de senaste publikationerna av och om Tranströmer har blivit till ett igenkännligt tecken. Formgivare av böckerna är Nina Ulmaja, som genom den grafiska formen återspeglar enkelheten men samtidigt komplexiteten i Tranströmers poesi.

Det unika med boken är att den innehåller flera utkast till dikter som aldrig har publicerats i de utgivna diktsamlingarna. Vissa med författarens egna kommentarer. De många bilderna som boken innehåller visar också en stark privat sida av honom. Vissa har tidigare publicerats i memoarboken, men långt ifrån alla. Tranströmer har flera gånger berättat att hans privata jag finns i dikterna under arbetsprocessen. När dikten blir färdig återlämnas den till läsaren. Man skulle kunna tycka att i och med boken I arbetets utkanter återlämnas ytterligare en del av Tranströmer till läsaren, den del som hittills var reserverat för familjen och vännerna. På det sättet kommer den folkkäre diktaren ännu ett steg närmare läsaren.

Magdalena Slyk är fil.dr i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.