av ANNA DUNÉR
Susanne Wigorts Yngvesson är professor i etik med systematisk teologi och mänskliga rättigheter. Sedan våren 2019 är hon också styrelsemedlem i Anders Frostensons stiftelse Psalm och sång. När hon nu kommer ut med en bok om psalmer är det mycket välkommet. Det är en vacker bok med gediget innehåll inom ett område där det inte finns någon stor utgivning.
Utsidan återger ett träsnitt av Albrecht Dürer (1471–1528). Huvudtiteln All din nåd är öppen famn ska vi återkomma till. Undertiteln Psalmernas sjungna teologier anger vad boken handlar om, alltså inte psaltarpsalmer, utan sånger avsedda för församlingssång och normalt sett publicerade i en psalmbok. På engelska använder man i stället ordet hymns och riskerar då inte att blanda ihop det med Psaltarens psalms.
Innehållet är uppdelat i tre huvudavdelningar samt ett par extra. Inledningen och efterordet kallas passande nog för ”preludium” samt ”tacksägelse och postludium”. Rubrikerna på de tre huvudavdelningarna är väl valda: ”Kärleken” (med vigselpsalmer), ”Döden” (med begravningspsalmer) och ”Livet” (med doppsalmer). Under rubriken ”Döden” berörs även ondskan och lidandet. Författaren har fått frågan om inte ”Livet” borde komma först och ”Döden” sist men motiverar ordningen med att ”i den kristna berättelsen fortsätter livet efter döden […]. Dessutom riktar sig i stort sett alla psalmer om döden mot en tillvaro eller ett tillstånd i livet efter detta”.
I boken analyseras såväl text som teologier i skilda psalmer. ”Var är den Vän” av Johan Olof Wallin (305 i Den svenska psalmboken; 489 i den katolska gudstjänstboken Cecilia) ägnas hela 25 sidor, varav psalmens första ord (”Var”) får nio! I en tid där mycket ska vara snabbt och översiktligt är det härligt när någon så grundligt borrar sig ner i ett ämne.
Intressanta är också analyserna av psalmernas funktion i två Ingmar Bergman-filmer. I Smultronstället har vers fem i ”Var är den Vän” en framskjuten plats. I Nattvardsgästerna är psalmerna inte lika uttalade, men Susanne Wigorts Yngvesson noterar dem på psalmtavlan i den kyrka där en stor del av filmen utspelar sig. Hon konstaterar att Ingmar Bergman ”var medveten om psalmens roll och funktion” och att psalmer som vävts in i hans filmer inte har valts slumpmässigt utan som ”teologiska kommentarer till handlingen och hans eget förhållande till den kristna tron”. Avsnittet om Nattvardsgästerna heter fyndigt nog ”Guds tystnad och den (o)sjungna teologin i Nattvardsgästerna”. Om psalmer normalt sett är sjungen teologi är de här tyst teologi, eftersom flera av numren på psalmtavlan inte sjungs i filmen utan bara antyds genom siffrornas närvaro.
Andra personer som får utrymme i boken är psalmförfattarna Martin Luther, Lina Sandell, Anders Frostenson, Olov Hartman och Ylva Eggehorn. Även andra sorters psalmer än de som sjungs vid vigslar, begravningar och dop finns förstås med. En särskild sort som nämns, men som man får leta förgäves efter i moderna psalmböcker, är ”hat- och hämndpsalmer”, en populär genre under stormaktstiden!
De avdelningar i boken som jag kallade för några ”extra” är mindre analyserande och mer praktiska. Här återfinns frågan om vad en psalm egentligen är, ett förslag till hur läsaren själv kan lära sig att analysera psalmtexter (Wigorts Yngvesson är lärare och pedagogisk även i bokform) samt en undersökning utförd sommaren 2018: ”Psalmbokens användande – en kvantitativ studie”. Ett antal frågor skickades ut till 4 361 präster och kyrkomusiker i Svenska kyrkan av vilka 1 401 personer svarade. Här hittar man en hel del intressant och undersökningen kan säkert komma att ligga till grund för vidare forskning.
De fem psalmer som uppges som mest välkända (de tillfrågade fick uppmaningen att nämna ”tre psalmer som du uppfattar att alla kan”) är ”Den blomstertid nu kommer”, ”Tryggare kan ingen vara”, ”Härlig är jorden”, ”Blott en dag” och ”Nu tändas tusen juleljus”. Undersökningen visar att dessa ofta väljs utifrån tradition snarare än utifrån ett medvetet val av teologi. Ibland tas vissa verser bort för att det ska passa bättre. Till exempel kom vers fem i ”Tryggare kan ingen vara” med texten ”Vad han tar och vad han giver, samme Fader han dock bliver” inte med i Stockholms söndagsskolförenings sångbok en gång i tiden eftersom den skulle få ”folk att tänka på döden”. Wigorts Yngvesson skriver: ”Att Gud ger och tar har alltså uppfattats som bekymmersamt för barn, men däremot inte att Gud låter ’alla fiender till jorden falla’ [som i vers 4]”.
Vissa psalmer kan uppskattas av exempelvis konfirmander och dopfamiljer, fast de inte skulle ha valts om prästen eller kyrkomusikern fått bestämma. Detta beskrivs humoristiskt av en av musikerna i undersökningen gällande ”Du vet väl om att du är värdefull” (791 i Den svenska psalmboken; ej med i Cecilia): ”Har inget med dop att göra om jag får tycka. Rätt mesigt budskap som passar i tiden. Hoppas den blir omodern snart. Jag var trött på den redan när jag hörde den första gången och gissa hur det känns nu när jag spelat [och] sjungit den flera hundra gånger. Gissa. Och gråt.”
Svenska kyrkan står inför en ny psalmboksrevision inom de närmaste åren. Säkert är det nyttigt för alla inblandade att sätta sig in i hur psalmböcker kommit och gått och hur man har diskuterat vid tidigare revisioner. Också detta berörs i All din nåd är öppen famn under rubriken ”Historisk inblick”. Vissa psalmer används inte längre, de är ”döda”. Somligt måste bort och nya psalmer behöver tas med i psalmböckerna. Samtidigt krävs en försiktighet. Wigorts Yngvesson konstaterar att människor som ”gör allt de kan för att motarbeta nya psalmböcker” i dag är ”lätträknade, men även de motsträviga fyller en funktion. Det finns ett egenvärde i att gå varsamt fram med förnyelse.”
Det är dags att återkomma till titeln: All din nåd är öppen famn. Jag har redan nämnt undersökningen och vilka som uppgavs vara de mest kända svenska psalmerna, men prästerna och kyrkomusikerna fick också svara på frågor om vilka psalmer de tycker borde användas mer och vilken de skulle välja om de endast fick välja en enda. Högst upp i båda dessa listor och med långt avstånd till nummer två kom ”Gud, för dig är allting klart” (217 i Den svenska psalmboken; 442 i Cecilia). Texten skrevs av Elis Malmeström (präst och biskop i Svenska kyrkan) 1936 då hans hustru dött och han stod ensam med deras små barn. Den femte och sista versen i psalmen lyder:
All din nåd är öppen famn
och ditt namn en ljuvlig hamn.
Vad du vill är helighet,
men du är barmhärtighet.
I undersökningen motiveras valet med följande och liknande omdömen: ”Omfattar hela livet”, ”… sammanfattar lidandets problematik”, ”Svårt att hitta en mer själavårdande psalm!”, ”Den har burit mig genom många smärtor”.
Anna Dunér är litteraturvetare, barnboksförfattare och bibliotekarie, Sollentuna.
Ur Signum nr 2/2020, s. 55–57.