GMO på frammarsch

Påvens böneintention för april 2016 var att de jordbrukare som har små jordbruk ska få en rättvis ersättning för sitt viktiga arbete. Påven Franciskus påminner om att jordbrukarna fick sitt gudomliga uppdrag redan i Bibelns första berättelse: ”Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den” (1 Mos 2:15).

Jordbruket i lustgården tycks inte ha varit särskilt mödosamt. Desto besvärligare blir det efter syndafallet. Och det är just här, efter syndafallet, som tre växtforskare (Roland von Bothmer, Torbjörn Fagerström och Stefan Jansson) tar avstamp i sin nya bok om genmodifierade grödor för en hållbar framtid: ”Med möda skall du hämta din näring från den [marken] så länge du lever, törne och tistel skall den ge dig. Du skall äta av växterna på marken, du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett” (1 Mos 3:17–19).

Domesticeringen av våra grödor började redan för cirka 13 000 år sedan, det vill säga cirka 9 000 år innan Första Moseboken skrevs. Jordbruket var mycket arbetsintensivt och krävde att nästan hela befolkningen var bönder. Under 1900-talets ”gröna revolution” kom detta att förändras dramatiskt. Den snabba tekniska utvecklingen gjorde jordbruket effektivare, och i vår tid kan varje bonde försörja ett stort antal människor med mat.

Modern växtförädling är en viktig faktor bakom vårt allt effektivare jordbruk. Författarna beskriver dels växtförädlingens historia, dels de gentekniska metoder som finns i moderna växtförädlares verktygslåda. I stora delar av världen – inte minst i Sverige – är genmodifiering kontroversiellt och vi befinner oss just nu i en övergångsfas där acceptansen för GM-grödor gradvis ökar och de lagar och regler som omgärdar användningen håller på att moderniseras. Därför är denna bok högaktuell och spännande.

Författarna skriver i sitt förord att de snarare vill förklara än debattera GMO. Informera snarare än missionera alltså. Detta påstående bör man dock läsa med ett överseende leende – det är ingen hemlighet att dessa växtforskare är några av Sveriges mest övertygade förespråkare av modern genteknik. Inte desto mindre är boken en mycket relevant partsinlaga som på ett övertygande sätt utlägger genteknikens möjligheter och argumenterar för en mer teknikneutral lagstiftning.

Att förklara möjligheterna med modern genteknik är en relativt tacksam uppgift. Världen är verkligen i behov av ett högpresterande och miljövänligt jordbruk. Med de nya gentekniska verktygen kan växtförädlare ta fram nya sorter som växer snabbare, ger högre avkastning och är mer motståndskraftiga mot skadegörare. Dessa fördelar gör de facto att risken för missväxt och matbrist minskar. GMO-motståndarna brukar hävda att det inte längre råder någon större matbrist på jorden. Detta är ett falskt argument, eftersom de utgår ifrån den genomsnittliga produktionen för normalår. Matbrist uppstår ju just under problemår, när skörden minskar på grund av torka eller skadegörare.

Grödor som försetts med högre resistens mot skadegörare kräver dessutom lägre användning av hälsofarliga bekämpningsmedel. Detta gynnar inte minst småskaliga jordbrukare i fattiga områden som i dag exponeras för alldeles för höga halter av farliga ämnen. Författarna argumenterar på ett gediget och pedagogiskt sätt för att GM-grödor kan bidra till ett mer ekologiskt och hållbart jordbruk. Vid sidan av dessa argument framstår motståndarna (läs Greenpeace) närmast som bakåtsträvande miljöbovar. Att opinionen mot GMO håller på att svänga i Sverige beror förmodligen på att motståndarna inte lyckats bemöta dessa argument på ett trovärdigt sätt.

Min personliga uppfattning är att det kvarvarande motståendet mot GMO beror på två saker, nämligen (1) att konsumenterna fortfarande upplever gentekniken som ”gudomlig” – något som tillhör gudarna, och (2) att det finns ett folkligt motstånd mot multinationella biotekniska företag (läs Monsanto) som anses suga ut småbönder. Författarna lyckas bara delvis bemöta dessa farhågor.

Den första farhågan kan bemötas på två sätt. För det första kan ofta exakt samma genetiska förändringar åstadkommas med traditionell växtförädling som med modern genteknik. Skillnaden är att den traditionella förädlingen tar mycket lång tid, medan gentekniken är snabbare. Varför ska då två identiska växter bedömas olika bara för att de är framtagna med olika metoder? För det andra är ”gudomliga” metoder inte nödvändigtvis ”heretiska”. Inte någon av de tre senaste påvarna har uttryckt sig skeptiskt mot modern genteknik. Benedictus XVI framhöll att vetenskapliga landvinningar får användas för ”att kontrollera och härska över naturen på ett effektivare sätt än tidigare” och att det då ”i själva verket utgör en del av Skaparens plan”. Franciskus å sin sida har offentligt välsignat ett riskorn av den genmodifierade sorten Golden rice. Dessutom har Påvliga vetenskapsakademien uttalat sig så positivt om GM-grödor att den i­bland beskylls för att vara köpt av industrin. I ljuset av detta är det nog ingen slump att användningen av GM-grödor är som störst i just de delar av världen som är mest präglade av katolicismen (till exempel Sydamerika och Filippinerna). Dessa ”gudomliga” frågor väljer författarna tyvärr att helt ignorera, trots att de inleder sin bok med att citera Första Moseboken.

Frågan om GM-grödornas koppling till multinationella företag behandlas sparsamt av författarna, som mest fokuserar gentekniken i sig. Många, inte minst flera kardinaler, har uttryckt farhågor om att stora bioteknikföretag ska utnyttja sin ställning och ta ut alltför höga priser eller koppla orimliga villkor till användningen av de nya grödorna. Småskaliga bönder i fattiga delar av världen skulle i så fall riskera att utestängas från de fördelar som de nya grödorna ger. Här behövs en väl avvägd lagstiftning som ger rättvisa åt både småbönder och bioteknikföretag.

Boken är lättläst både till form och innehåll och kan med fördel läsas av alla som är intresserade av livsvetenskapsfrågor. Jag tror att den kommer att få precis den effekt som författarna avser, nämligen ett påskyndande av allmänhetens acceptans för den nya gentekniken. GM-grödorna är på frammarsch oavsett vad vi tycker om det. Med en anpassad lagstiftning kan de i bästa fall bli ett svar på påvens böneintention och ge småbönder en bättre ersättning för deras viktiga arbete.

Johan A. Stenberg är docent i biologi vid Institutionen för växtskyddsbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Alnarp.