Gregorianik och norsk folkmusik

Den 22 augusti invigdes världens nordligaste karmelitkloster i Tromsö i Nordnorge. Till invigningen gav karmelitnunnorna ut en CD med titeln ”La oss sammen prise Herren” där den gregorianska traditionen möter norsk folkmusik.

Karmelitsystrarna kom till Norge från Island 1990. De bodde i ett vanligt bostadshus fram till 1995. Då flyttade de in i det ännu ofärdiga klostret. När de kom var de 12 systrar men idag är de 19, och de flesta kommer från Polen även om två är från Norge. Den katolska kyrkan i Nordnorge är en liten minoritet, och i prelaturen Tromsö, som omfattar hela Nordnorge, fanns det 31 december 1997 1452 katoliker, varav 410 i själva Tromsö, enligt Informasjonstjenesten i Den Katolske Kirke.

Karmelitorden präglas av meditation och kontemplation och många av dess mest kända mystiker och helgon är kvinnor, från den spanska mystikern Teresa av Avila på 1500-talet till ”Lilla Thérèse” eller Teresa av Jesusbarnet i Lisieux i 1800-talets Frankrike och till 1900-talets Edith Stein, en judisk filosof som blev katolik och karmelitnunna, dog i koncentrationslägret Auschwitz och kommer den 11 oktober i år att kanoniseras av påven.

Karmel är ett berg i Palestina, känt från profeten Elias tid. Här bodde en del eremiter i början av 1200-talet. De lade grunden till karmelitorden, som är en av de kända ordnarna från medeltiden i den katolska kyrkan. Karmeliternas förebilder var från början profeten Elias och jungfru Maria. Den spanska karmelitnunnan Teresa av Avila genomförde en reform, som ledde till att orden delades i två grenar. Klostret i Tromsö hör till den gren som bygger på den heliga Teresa av Avilas reform.

I sin presentation av CD:n skriver nunnorna att det mest centrala för dem är bönen, att ”stå inför Guds ansikte” som profeterna. De upplever att bönen kan uttrycka mer med hjälp av sång och musik. CD:n avspeglar alltså dessa karmelitnunnors böneliv och har spelats in på begäran av klostrets besökare.

Skivans innehåll kan musikaliskt delas in i tre typer: gregoriansk sång, norsk folkmusik och modern musik. I det gregorianska materialet dominerar de klassiska Maria-antifonerna (Salve Regina, Alma Redemptoris Mater, Ave Regina Coelorum) som spelar en viktig roll i tidegärden, särskilt efter kompletoriebönen som avslutar varje dag. Särskilt praktfull är den högtidliga version av Salve Regina som sjungs i Karmel efter vespern på lördagskvällen. Flera sånger är hämtade ur den norska folkmusiktraditionen från 1700-talet och framåt. Andra är norska texter till musik av moderna kyrkliga tonsättare. Bland dem kan man nämna tre psaltarpsalmer hämtade ur tidegärden (psalm 116, 23 och 16). Gregorianskt präglad kyrkosång brukar vackla mellan två ytterligheter: romantiskt präglad långsam och högtidlig bakgrundsmusik, som munkarna i Silos i Spanien som blev en försäljningssuccé härom året, och en mer distinkt och dynamisk modern tolkning som tar fasta på texten mer än känslan av gotisk katedral. I skivan från Tromsö finner man en klang som inte hör hemma på denna skala. Å ena sidan kanske den kommer av mötet mellan gregoriansk klang med norsk folkmusik, där två vitt skilda världar och atmosfärer möts och berikar varandra. Å andra sidan upplever lyssnaren en påtaglig tystnad som bakgrund till sången och i de medvetna pauserna. Solosång, körsång och instrumentalt ackompanjemang avtecknar sig tydligt och distinkt mot en bakgrund av tystnad som verkligen för tanken till bönens stillhet ”inför Guds ansikte”.