Grymt och vackert om islamism, jihadism och Afghanistan

Vad får sex tonåringar att belägra en skola i Pakistan och börja med att skjuta den tjänstgörande rektorn inför ögonen på alla barnen? Skolbelägringen, som slutar med en anstormning av pakistansk militär, är en av handlingarna i Nadeem Aslams roman Den blinde mannens trädgård som förra året kom i svensk översättning.

Nadeem Aslam är pakistanier som bor i Storbritannien och som använder sina rötter i två kulturer i sitt författarskap. Redan i sina tidigare romaner Kartor för vilsna älskande och Den förspillda vakan har Aslam beskrivit nutida muslimers liv, och de olika sätt som mötet mellan islam och västerländsk liberalism kan forma livet i familjer och samhällen – därför att det handlar inte om skillnader mellan religioner utan om skillnader mellan värdesystem. I Kartor för vilsna älskande handlade det om en pakistansk familj i Storbritannien. Den förspillda vakan handlade om kriget i Afghanistan – eller kanske bör man säga krigen, ty till följd av de stora motsättningarna krigar mindre krigsherrar mot varandra. Dit återvänder Aslam i Den blinde mannens trädgård, som kronologiskt är satt före Den förspillda vakan.

På bokens första 50 sidor får vi bekanta oss med huvudpersonerna: Rohan är en man i övre medelåldern som har stor vördnad både för sin religion och för kunskap. Hans avlidna hustru, hans livs stora kärlek är också hans livs stora smärta: Hon erkände för honom att hon förlorat tron. Rohan försökte in i det sista omvända henne och nu kan han knappt tänka på henne, och på de plågor som hon får utstå i helvetet. Rohan försöker leva rättvist och kärleksfullt och fattar de beslut som han uppfattar att religionen tvingar honom att fatta, även när de smärtar honom – eller hans omgivning.

Rohans ende son Jeo, som har vuxit upp med sin fars berättelser om de muslimska martyrerna, studerar medicin, men ger sig i hemlighet av till Afghanistan. Han skall inte strida, utan använda sina medicinska kunskaper för att hjälpa sina stridande bröder. För honom är islam en gemenskap och helt enkelt världens ordning som skall bevaras. När hans fosterbror Mikal får höra om detta följer han med. Mikal och hans bror har uppfostrats av Jeos far, efter det att Mikals kommunistiske far bortförts, torterats och dödats av pakistansk militär, på grund av regeringens samarbete med USA. Mikal har inga religiösa motiv utan följer med till Afghanistan för att skydda sin fosterbror. Naheed är Jeos nyblivna och älskade hustru, som i hemlighet älskas också av Mikal och besvarar hans känslor. För henne innebär religionen flera begränsningar och problem, som hon har att hantera.

Rohan har drivit en skola för pojkar, men han har petats bort från sin post, och skolan leds numera av Kyra, som framför allt lägger vikten vid den delen av islam som förespråkar våldsam expansion. Skolan har allt tydligare blivit en institution där man utbildar framtida jihadister. Från tidig ålder får eleverna lära sig att förakta de otrogna och vara beredda att utstå vilken smärta som helst för att försvara sin tro. Det är sex av Kyras elever som på eget initiativ planerar skolbelägringen.

Under de första 50 sidorna får man också läsa en familjehistoria om upproret mot britterna, och en påminnelse om hur muslimer tvångskonverterades till kristendomen i Spanien kring år 1500. Referenser till historien återkommer flera gånger i boken: Aslam påminner om att dagens krig mellan islam och väst har långa rötter som, enligt honom, är betydligt mer levande bland muslimerna än vad västerlänningarna förstår. Med små subtila medel, till exempel genom att räkna upp nationaliteterna bland fångarna i amerikanernas fängelse, påminner han också om att kriget ur ett afghanskt perspektiv inte främst handlar om staten Afghanistan och dess regering utan minst lika mycket om det transnationella samfundet av (rättroende) muslimer. Eller, i andra ändan av storleksskalan, om maktkamper mellan lokala krigsherrar.

Många teman och berättelser vävs samman: strider och fångenskap i Afghanistan, en besynnerlig road trip med hemlig last, en änkas ställning inför en rik men motbjudande friare, en lojalitet mellan två unga män som hindrar den ene att uttrycka sin djupa kärlek till kvinnan som är bestämd att bli den andres hustru, ett fadersmord av en son som inte accepterar sin faders handlingar, ett engagemang för att rädda en främlings fjortonårige son från att bli barnsoldat, en amerikansk soldats äventyr som skall hämnas sin brors mördare … Och skildringarna av ett samhälle där mutor och kontakter är ett villkor för överlevnad och där människoliv kan köpas och säljas får en svensk läsare att vrida sig obekvämt i läsfåtöljen.

Berättelsen om kriget och terrorn är våldsam och grym. Skulle Hollywood bestämma sig för att göra en film av den (vilket lyckligtvis inte är särskilt sannolikt med tanke på de föga smickrande skildringarna av amerikanska förhörsmetoder), skulle den lätt kunna bli en orgie i våld: våld för att nå olika syften, och tämligen meningslöst våld, när våld har blivit det naturliga sättet att handskas med omgivningen. Men boken är också mycket vacker och bitvis poetisk. Dels på grund av att huvudpersonerna ofta stannar till för det vackra i naturen, inte minst i Rohans trädgård, som författaren återkommande målar med lätta och snabba drag. Dels och framför allt på grund av skildringarna av kärleken, mellan män och kvinnor, men också mellan generationer.

Visst börjar historien kanske bli lite väl schablonartad, särskilt mot slutet av boken om den rådige, okuvlige och nästan odödlige och ädle hjälten, som riskerar sitt eget liv för att hjälpa sin fiende. Men förutom själva historien är bokens stora förtjänst att den hjälper läsaren att åtminstone något förstå hur konflikten i Afghanistan ser ut från den muslimska sidan.

Om man tror att 11 september-attacken var iscensatt av amerikanerna själva, för att få ett svepskäl att erövra muslimska länder, så blir även den bara en fortsättning på den fiendskap som väst genom hela historien har visat mot islam. Då kan det leda till att sprängningen av en kyrka för vissa människor inte är galenskap utan skönhet. Det går att se en historieskrivning där väst, nu representerat av USA, alltid har hatat och försökt förinta islam. Aslam menar att när religionen och tillhörigheten till en religiös grupp är en avgörande del av ens identitet, väcker attackerna mot denna identitet ett hat som föder krig och gör människan beredd att ge sitt eget liv för att skydda sitt trossamfund och dess värderingar. Samtidigt ser Aslam också att det finns många soldater, barnsoldater och köpta soldater, som inte drivs av något annat än tvång – strider de inte, torteras eller skjuts de av sina egna. Rykten uppstår lätt i täta små samhällen, och en amerikansk inblandning kan lätt misstänkas så fort något blir fel eller är suspekt. När var och varannan har släktingar som dödats av amerikanerna (och eftersom släktbanden räcker långt över den omedelbara familjen har var och varannan det), och när den egna sidan är segerviss – eftersom man ju strider på Guds sida mot de otrognas armé av ”homosexuella och kvinnor” – är det naturligt om man fortsätter att strida. Hänvisningar till amerikaner och deras ondska och islam och dess rättfärdighet förekommer i dagligt tal hos många människor som huvudpersonerna möter.

När man lagt ifrån sig Den blinde mannens trädgård kan man fortsätta med Den förspillda vakan. Medan den förra öppnar ögonen för muslimska perspektiv, introducerar den senare ytterligare en komplexitet i ett möte mellan människor som representerar olika syn på världen. De vakande huvudpersonerna som möter den afghanska verkligheten har bakgrunder i såväl Storbritannien som USA och Ryssland. Och även i Den förspillda vakan finns kombinationen av grymt, smärtsamt och vackert, som nu är Aslams kännetecken.

Minna Salminen Karlsson är docent i sociologi samt jämställdhetsspecialist vid Uppsala universitet.