Uppbrott och eftertanke

Att läsa Katedralens hemlighet är lite som att vandra längs en pilgrimsled. Det finns inga egentliga gränser mellan uppbrott och eftertanke, mellan äventyr och kontemplation. Stigen ligger där framför dig, men omgivningarna drar dig in i oplanerade utflykter. Längs vägen uppstår oförutsedda samtal och vänskaper.

Bengt Kristensson Uggla har spelat en ovanlig roll i det akademiska och intellektuella Sverige. Sedan 2005 innehar han Amos Andersons professur i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi. Han är också knuten till Teologiska högskolan Stockholm. Kristensson Uggla är en produktiv författare och i litteraturlistan gör sig hans vänskap med filosofen Paul Ricœur ofta synlig. Hans Slaget om verkligheten som kom 2002 blev snabbt central i den breda omvärldsanalysen. Boken om Gustaf Wingren (och Greta Hofsten) 2010 framkallade en ömsinthet bland kritiker som man annars sällan ser.

Nyutkomna Katedralens hemlighet tar sin utgångspunkt i den sekulariseringsberättelse som gärna ses som oupplösligt förknippad med moderniteten. Vad betyder det egentligen att ett samhälle blir ”modernt”? Hur ser spänningen mellan sekularisering och religiös övertygelse ut historiskt? Hur är de beroende av varandra? Kristensson Uggla använder filosofi, populärkultur och ekonomi för att följa och leta sig in i det han (högst typiskt) kallar sekulariseringsberättelsens sprickbildningar. På ett emellanåt elegant vis avtäcker han religionens fundamentala betydelse för det moderna projektet.

Katedralens hemlighet är formad som en triptyk. I första delen destabiliseras det påstådda motsatsförhållandet mellan sekulärt och religiöst. I andra delen vrider och vänder han på några av de grundberättelser som föreställningarna vilar på. Det som ofta sammanfattas som kriget mellan vetenskap och religion kompliceras på ett utmanande vis. Kristenson Uggla visar att en berättelse ofta har sin alldeles egna, drivande historia bakom sig. Den tredje och sista delen i boken utgår från författarens egna teologiska orienteringar.

Valv på valv alltså, men strukturen är mer betydelsefull för författaren än för läsaren. Katedralens hemlighet tål att läsas fritt och i en egen relation. För mig blev den inte minst en vital och inbjudande diskussion om bildningens betydelse, globaliseringens utmaningar och humanismens förutsättningar.

Vad är det då för katedral, i metaforisk bemärkelse, som Kristensson Uggla intresserar sig för? Det är sällan den stela lärostolen. På många vis liknar den snarast det bygge som Joel Halldorf beskriver i Signum 7/2015. Huvudaltaret är inte rummets enda plats för gudstjänst, utan raden av sidokapell representerar, vart och ett, en egen spiritualitet. Det är mångfaldens plats, där en rad identiteter tillåts överlappa varandra.

I Katedralens hemlighet kan Mose och Muhammed finnas med i samma resonemang, liksom Ferdinand Magellan och Selma Lagerlöf, och Frank Underwood (i House of Cards) kan förekmma i samma resonemang som Dietrich Bonhoeffer. Det är stimulerande, ibland krävande, emellanåt rent av roligt.

Somliga kommer möjligen att provoceras av Kristensson Ugglas beskrivning – att kritik och öppet sökande ofta uppfattas som ett främmande och utifrån kommande hot av teologi och kyrka. Han är själv mån om att placera sig i en helt annan tanketradition, där det konstruktiva och öppna sökandet råder. Det är dygder som han själv menar är hjärtat i den kristna tron.

Ur ett allmänkulturellt perspektiv har Kristensson Uggla flera bärande tankefigurer gemensamt med P O Enquist och det är faktiskt förvånande att Enquist inte finns med i personförteckningen. Återkommande teman i Enquists skönlitteratur är religiositetens egon i det sekulära och människans fragmentiserade identitetsbyggen. Bilden av det fragmentiserade jaget och vådan av att bli – och se sig som – en människa gjuten i ett stycke återkommer i romanerna. Här finns intressanta och tankestimulerande paralleller och korskopplingar med Kristensson Ugglas breda kulturhistoria.

Man kan också säga det så här: Förhoppningsvis har Bengt Kristensson Uggla många böcker kvar att skriva. Katedralen är stor. Dess hemlighet är också dess största tillgång.

Gunilla Kindstrand är kulturkritiker, författare och kulturchef inom Mittmediakoncernen.