Gud och den fyrkantiga cirkeln

Vissa religiösa frågor tycks aldrig upphöra att fascinera människosläktet. Trots att de stötts och blötts av generation efter generation kommer de tillbaka med bumerangens pålitlighet och inbjuder ständigt på nytt till grubblande och intellektuell brottning. Den engelske redemptoristen Michael Henesy har samlat ihop en rad av dessa frågor i sin lilla pocketbok Elof Sundins dröm (original: Len Chimbley’s Dream). Man kan bara beundra författarens förmåga att behandla dessa svåra frågor på ett så lättfattligt och humoristiskt sätt. Med hjälp av roliga illustrationer och på ett språk som närmar sig serietidningens ger han sig i kast med den ena tankenöten efter den andra.

Boken berättar om Elof Sundin som en natt i drömmen plötsligt möter Gud och äntligen far chansen att ställa en massa frågor som han länge gått och funderat på. Sedan den första blygheten har lagt sig tar Elof mod till sig och börjar ställa Gud mot väggen: ”Hur skapade Du universum? Är Du verkligen allsmäktig? Vad har Du emot synden? Svarar Du på våra böner? Varifrån kommer det onda?” Gud försöker att besvara Elofs frågor så gott det går. Här och där medger Gud att det inte alltid är så lätt att ge svar på alla frågor. Det mänskliga språket har sina inbyggda begränsningar och förmår inte till fullo ge uttryck för vem Gud är. Bakom dessa resonemang kring svårigheterna att finna precisa begreppsliga uttryck kan man ana att bokens författare tagit intryck av den moderna teologins reflexioner över det religiösa språkets karaktär.

Vid första påseendet får man lätt intrycket av att bokens innehåll ligger på en betydligt lägre nivå än den faktiskt gör. Bakom den till synes opretentiösa stilen står emellertid det gamla skolastiska sättet att reda ut problem genom att på ett systematiskt sätt ställa och besvara frågor. Elofs kluriga frågor gör att man ofta behöver läsa texten mer än en gång för att följa med i tankegången. En stor fördel är dock att författaren hela tiden bemödar sig om att använda ett så enkelt och klart språk som möjligt. Det förekommer knappast någon enda teologisk eller filosofisk fackterm i boken. Med hjälp av åskådliga bilder och klargörande begreppsdistinktioner benas det ena problemet efter det andra ut. Exemplen är ofta fyndigt valda. Exempelvis diskuteras vari skillnaden mellan en dålig kaffepanna och en dålig tand består. Tacksamt konstaterar recensenten att det bland illustrationerna också återfinns en komplett byggsats till en fyrkantig cirkel.

Innehållsligt är den teologi som boken förmedlar av klassiskt kristet snitt i en anda som leder tankarna till Thomas av Aquino. Det borde verka lockande framför allt på människor med en dragning till det rationalistiska och metodiska. På traditionellt maner skiljs här mellan det som människan kan veta med hjälp av sitt förnuft och det som hon far kunskap om genom Guds uppenbarelse i Kristus. Det betonas att människan har en fri vilja och därmed är ansvarig för sina handlingar, men att denna frihet inte innebär att hon fördenskull skulle vara oberoende av Gud.

Det ligger i sakens natur att en bok som denna måste använda sig av förenklade resonemang, även om de som sagt är mindre förenklade än bokens genre först ger intrycket av. I detta sammanhang är det värt att ta en titt på hur begreppet ”mysterium” kommer till användning. Talet om Gud som ett ”mysterium” hör hemma inom kristen teologi ända sedan de tidiga kyrkofäderna. Men teologins tal om Gud som ett mysterium är inte menat att göra talet om Gud obegripligt eller irrationellt. Teologiskt sett är ett ”mysterium” det som till sitt innehåll går utöver det som människan med hjälp av egen erfarenhet och förnuft själv kan is kunskap om, utan att detta fördenskull skulle stå i något motsatsförhållande till mänsklig kunskap. Att i detta sammanhang visa på det mänskliga språkets gränser för talet om Gud är en legitim teologisk uppgift, men att försöka lösa argumentationssvårigheter med hänvisning till mysterier är däremot ett mera tvivelaktigt förfaringssätt. När författaren behandlar frågan om det moraliskt ondas existens frestas han att alltför enkelt lösa upp argumentationsknuten genom att göra problemet till ett mysterium stricte dictum.

Bokens språkliga spänst och humor som översättaren skickligt lyckats återskapa gör den lämplig för både den nyfikne tonåringen och den teologiskt intresserade vuxne. Eftersom varje kapitel avslutas med några ytterligare frågor att fundera vidare på skulle boken kunna lämpa sig ypperligt som underlag i en diskussionsklubb. Som en platonsk barnmorska hjälper den till att få fram klara begrepp i dessa trassliga frågor och ger inspiration att själv fundera vidare. Med en allusion till förordet skulle man kunna säga att det är en god och nyttig läsning om det enda som är riktigt värt besväret – att lära känna Gud.