Gud och Profiten i Ryssland

”Uppfattningen att pengar är någonting smutsigt är outplånlig ur det ryska medvetandet.” (Marina Tsevetayeva) ”Hur svårt är det icke för dem som sätter sin tillit till rikedomar att komma in i Guds rike.” (Mark 10:24)

De moderna former av marknadsekonomi som har visat sig så effektiva i många länder med de mest skiftande historiska bakgrunder, är svårt och smärtsamt att etablera på rysk mark. För många ryssar är den nya affärsmannaklassen något både främmande och skrämmande. Känslorna präglas inte så mycket av avund som av hat. Dessa attityder handlar inte om konkurrens, utan om att förkasta och tillbakavisa. I ljuset av samhällets avståndstagande tar sig näringslivet självt ofta en cynisk eller till och med kriminell form. Ett vanligt sätt att förklara detta fenomen är att beskriva den ryska befolkningens okunnighet, och dess oförmåga att förstå marknadsekonomins fördelar, som ett resultat av 70 års kommunistisk hjärntvätt.

Denna förklaring är delvis giltig men ytlig och otillräcklig. Den misstänksamma attityden gentemot strävan efter individuellt välstånd (making money som den så populära amerikaniseringen av spraket uttrycker det) är mycket äldre i Ryssland än vad kommunismen är. Man bör lägga märke till att den ryska litteraturen, som skildrat så många hjältar och rättfärdiga människor, inte lyckats beskriva en enda affärsman som skulle kunna vara moraliskt tilltalande.

De inledande citaten antyder en sorts släktskap mellan anti-merkantilismen hos de ryska icke-religiösa intellektuella och den mycket gamla fokuseringen på det bortomvärldsliga. Inte heller bland ryska bönder finns en levande tradition att eftersträva individuellt välstånd. Traditionellt värdesätts i stället generositet och välgörenhet. Adeln och den militära aristokratin slutligen uppfattade sig såsom stående över den simpla affärsvärldens trivialiteter. Ingenstans finns således en positiv grogrund för en modern marknadsekonomi. Kommunisterna har exploaterat denna egenhet i det ryska medvetandet.

Det tycks uppenbarligen vara så att sådant som ökat välstånd eller konkurrens (vilket ärligt talat handlar om att själv bli rikare än andra) ställer det kristna medvetandet inför ett problem. Detta problem har lösts historiskt genom strider och svårigheter. Det är en stor skillnad mellan den tidiga kristendomens och medeltidens fattigdomsideal och den amerikanska dollarns In God we trust, mellan förbudet mot räntor och det moderna banksystemet. På vägen utvecklades en protestantisk ”affärsteologi”, den som sedan blev analyserad av Max Weber.

Att leta efter en motsvarighet till denna progressiva utveckling i Ryssland leder oss till ett möte med ett intressant fenomen: de Gammaltroendes kapitalism, som var mycket framgångsrik under en kort period från slutet av 1800-talet till 1917. Det mest utmärkande för denna företeelse var en märklig kombination av en utpräglad pietism och konservatism i kyrkliga frågor å ena sidan, och en teknologisk modernism å den andra. (En liknande utveckling kan skönjas i det moderna Japan.) Det är också värt att nämna att dåtidens ryska affärsmän omfattade ett värdesystem där industri och handel värderades betydligt högre än finansiell verksamhet, dvs att göra pengar av pengar.

Det finns ett budskap av största betydelse från dessa historiska fakta till oss i nutiden. Poängen är följande: uppgiften att etablera en modern marknad i Ryssland får inte uppfattas enbart som en teknologisk eller pedagogisk uppgift. Vad som krävs ytterligare är ett mentalt eller till och med andligt arbete; ett mytskapande arbete. En ny myt måste fram där företagsvärlden intar en moralisk hedervärd, estetiskt tilltalande och socialt uppskattad roll. Denna myt skulle fylla en reglerande, motiverande och pedagogisk funktion.

Intresset för företagsetik finns i dag i många olika intellektuella grupperingar i Ryssland. Vi samlade en grupp av forskare, konstnärer och affärsmän på en båt på floden Volga hösten 1991 för att diskutera dessa frågor. Den mytskapande uppgift som vi beskrev ovan, detta andliga arbete blev formulerat och diskuterat vid detta möte. Det skedde inom ramen för det årliga programmet ”Renässansen” och Moskva-mässan ” Business Russia”. Dessa diskussioner har även lett fram till flera andra affärsetiskt relaterade projekt; ett historiskt forskningsprojekt, filosofiska diskussioner om etik och ekonomi, och sociologiska undersökningar av den kommersiella klassen. En utställning om den för-revolutionära ryska affärsmannen var en integrerad del av årets Moskva-mässa. Ett antal montrar presenterade där olika delar av affärsmannen när han är som bäst:

Affärsmannen som en kreativ personlighet; affärer som familjeföretag; en som ser vinster där andra ser intet; affärsmannen som den som förändrar sin omgivning; vad kommer jag att lämna efter mig?; att vara ensam – filosofera kring affärslivet.

VLADIMIR ROKITIANSKY