Gudstjänstbesök i Stor-Stockholm

Som varje år sökte Religionssociologiska institutet veckoslutet i mitten av november få en så långt möjlig heltäckande bild av gudstjänstbesöken i Stor-Stockholm. Detta område, Stockholms län utom Norrtälje, Södertälje och Nynäshamns kommuner, omfattar drygt 1,4 miljoner invånare, 17 % av Sveriges befolkning.

Totalsiffran besök 16/17 november 1985 var 62 800, en väsentlig ökning från 56 000 året innan. Svenska kyrkan samlade drygt 25 000 mot föregåeende års 18 900, de fria samfunden 23 600 mot 24 200 och övriga 14 200 mot 12 900.

Den dramatiska ökningen för Svenska kyrkan, som helt bryter tidigare mönster, beror emellertid inte på någon djupgående kyrklig förnyelse. Det är avslutningen av kyrkomusikens år som svarar för ökningen. Även 1984 spelade musikgudstjänster en större roll än normalt, då Stockholms stifts kyrkosångsförbund firade jubileum detta veckoslut. Men nu hade evenemang rubricerade ”musik, konsert, musikal etc” ökat sitt deltagarantal från knappt 3 000 till drygt 9 500, alltså till en tredjedel av hela antalet besök.

Högmässorna förefaller att ha samlat ca 12 300 besök. En del av dessa hade en rik musikalisk utformning och drog fler besökare än normalt. Denna söndags högmässobesök svarar som vanligt väl mot högmässobesökarna i Stor-Stockholm per vecka, 1984, 12 200.

Satsningen på kyrkomusiken medförde alltså ett betydligt tillskott av besökare, och drog knappast något från övriga gudstjänster. Tendensen för Svenska kyrkan är svår att bedöma efter de senaste årens musiksatsningar, men är snarast uppåtgående.

Den samlade frikyrkligheten vidkändes alltså en lätt tillbakagång. Pingströrelsen tar fortfarande drygt hälften av de frikyrkliga besökarna, 12 700, men tendensen har under 80-talet varit svagt vikande. Med tanke på de stora samlingarna i innerstadsförsamlingarna är siffrorna starkt avrundade och därför möjligen osäkrare än andra. En tydligare tendens för Pingströrelsen är en större decentralisering från inre staden till församlingar i förorterna, främst Botkyrka och Järfälla. Nu hade inre staden endast 55 % av besöken mot tidigare minst två tredjedelar. Svenska Missionsförbundet hade så gott som 5 000 besök, en nivå som varit den genomsnittliga under 80-talet. SMF är väl etablerat i hela regionen med 38 församlingar, svagast företrätt i söderort. I totalsiffran ingår som vanligt också någon samling av typ ”café”, där gudstjänstinslaget inte varit det mest framträdande.

Svenska Baptistsamfundet hade 2 250 besök i hela regionen, svagast i söderort och södra förort. Denna siffra ligger klart över de senaste årens, och förefaller tyda på en ökning under 80-talet. Något som väl skulle stämma med den stabilisering av samfundets medlemsantal som nu avlöst en långvarig tillbakagång. Frälsningsarmén hade 1 650 besök, vilket är något lägre än genomsnittet under 80-talet. Då bör noteras att ett par hundra besök på lördagen gällde ”försäljning” eller ”servering”, med hornmusik. Likaså bör tillfogas att Frälsningsarmens musik medverkade vid några eftermiddagsmusikgudstjänster i Svenska kyrkan.

Katolska kyrkan

1984 noterade de katolska församlingarna en stor uppgång av deltagande från 3 600 till 4 600. Årets rapporterade siffra, till skillnad från räkningen i stiftet innefattande alla gudstjänster, var 5 178. Däri medräknades 430 besökare vid förbönsgudstjänsten i Johannes kyrka för Polen med biskoparna Brandenburg och Stendahl. Men inte medräknade är 70 deltagare i en kaldeisk (unierad östsyrisk) gudstjänst i Märsta. Denna finns däremot upptagen i rapporten från Valsta kyrka liksom i svaren från stiftet. Om dessa gudstjänster räknas med blir det alltså en fortsatt betydande ökning, räknar vi förbönsgudstjänsten till Svenska kyrkan som vi gjort i totalsiffrorna blir det fortfarande en ökning. Hur som helst kan man konstatera att de katolska församlingarna de senaste åren samlat minst lika många som SMF i Stor-Stockholm.

Protestantiska invandrarsamfund hade ca 350 besök. Här fanns flera som inte hade någon gudstjänst denna lördag/söndag. Den lettiska lutherska kyrkan firade Lettlands nationaldag på måndagen med drygt 100 besökare.

Ortodoxa och österländska kyrkor samlade mer än 2 000 besök. Helt dominerande i denna kategori är de syrisk-ortodoxa, som hade sex gudstjänster i fem lokaler i förorterna med bortåt 1 500 besök. Också här fanns flera församlingar som detta veckoslut hade gudstjänst på andra orter i landet.

Endast en av de muslimska organisationerna i Stockholm rapporterade nästan 1 000 besök, men då ingår flera böner både på fredag och lördag. Antalet individer förefaller vara kanske en tredjedel av besöken. Men på grund av ofullständigheten säger siffrorna föga om den muslimska aktiviteten. Judarna har som brukligt ungefär 300 besök på lördagen. De mindre grupperna av den kristna traditionen, en mycket heterogen grupp, hade totalt 700 besök.

Jehovas Vittnen som under 80-talet visat tämligen stabila siffror kring 3 300 kunde nu redovisa en klar ökning till 3 800. Denna tillväxt faller helt på de svenskspråkiga grupperna. Församlingar med annat språk samlade ca 1 000 deltagare. Mormonerna hade knappt 700 besök, vilket innebär att tendensen är lätt stigande.

De hinduiskt och buddhistiskt inspirerade grupperna samlade ca 550 besök, vilket innebär högst 300 personer. Här har av kända skäl Bhagwan-lärjungarna försvunnit, men Summit Lighthouse har heller inte meddelat något.

Som vanligt kan man förvånas över Svenska kyrkans svaga ställning som ”invandrarkyrka”. Gudstjänster på finska och tyska samlade 600 besök. Pingströrelsen hade mer än dubbelt så många i finska zigenska och kinesiska grupper. Katolska kyrkan hade ytterligare ungefär dubbelt så många i gudstjänster med annat språk. Också JV har alltså en större invandrarmenighet än Svenska kyrkan. Den tydligaste tendensen, om vi bortser från Svenska kyrkans exceptionella utbud, är den fortsatta expansionen för ”övriga”, främst för invandrarnas religionsgemenskaper och för Jehovas Vittnen och mormoner.

En fylligare redovisning av gudstjänstbesöken i Stor-Stockholm liksom av mässbesöken i det katolska stiftet publiceras av Religionssociologiska institutet i serien Religion och samhälle.