Gudstjänstbesökare: färre men yngre

Statistiska Centralbyrån, SCB, genomför sedan tio år en stor serie undersökningar om Levnadsförhållanden, som har avsatt ett femtiotal studier. Två av de stora intervjuundersökningar, som tillsammans med officiell statistik, ligger till grund för studierna har gällt svenska folkets fritidsvanor och fritidsresurser. Stora intervjuundersökningar med samma frågor genomfördes 1976 resp. 1982-83 rapport 17, 1981 resp. rapport 52, 1987. De innehöll båda en fråga om gudstjänstbesök: hur många gånger senaste år. Samma fråga fanns för alla andra slags fritidsaktiviteter som biobesök, tv-tittande, restaurangbesök etc.

Det kan förefalla magert med en enda fråga om gudstjänstbesök. Vi får ingenting veta om samfund, om avsikt eller om andra uttryck för religiositet. Styrkan med SCB:s intervjuundersökningar är det stora antalet utfrågade, 1976 drygt 11 000, 1982-83 knappt 13 000, och i det relativt ringa bortfallet, 15-20% totalt av det ursprungliga urvalet. Därtill kommer en avancerad behandling av bortfallet, som ger vägda bastal, vilka skall vara behäftade endast med den slumpmässiga matematiska osäkerhet som alltid följer med urvalsundersökningar. Frågor om gudstjänstbesök ger givetvis endast svar på gudstjänstbeteendet, men vi vet från många andra undersökningar att samstämmigheten mellan gudstjänstbesök och tro liksom med privat bön och bibelläsning generellt är mycket stor. Detsamma gäller för religiösa program i radio och tv.

Det stora antalet intervjuade gör att vi kan göra ganska långtgående uppdelningar på kön, ålder, utbildningsnivå etc. Detta dels inom samma undersökning, men minst lika intressant mellan de två undersökningarna 1976 resp. 1982-83. När vi redovisar en del siffror, skall vi samtidigt ange om de är statistiskt signifikanta eller ej. Med en normalt använd metod för sådan prövning, den s k chi-kvadratmetoden, kan man avgöra om skilnaden mellan två procenttal med minst 95% sannolikhet inte är att tillskriva slumpen. Först då brukar man betrakta skillnaden eller förändringen som signifikant eller säkerställd.

I SCB:s frågeformulär förekom sex frekvenser av gudstjänstbesök; inget, 1-2, 3-5, 6-20, 21-60, fler än 60 ggr om året. I redovisningen har dessa av praktiska skäl sammanförts till tre, de som har besökt gudstjänst eller väckelsemöte minst sex ggr, de som aldrig gjort det, och den mellangrupp med upp till fem besök som kan beräknas utifrån de två förstnämnda.

De som ”ofta” besöker gudstjänst

Kategorin ”ofta” (dvs. ung. månatligen) omfattade 1976 12,9%, men hade 1982-83 sjunkit till 11,9%. Denna minskning är signifikant. På grund av det stora antalet intervjuade slår också en relativt liten minskning igenom. Av männen var 1976 siffran 9,6% av kvinnorna 16,3%. I den senare undersökningen 9,2% resp. 14,7%. Här kan minskningen bland män vara slumpmässig, medan den bland kvinnorna är säkerställd. Utjämningen mellan kvinnor och män är också uppenbar. Den skall dock inte överdrivas. 1976 gick 17 kvinnor på 10 män bland dem som ofta besökte gudstjänst, 1982-83 var förhållandet T6-10.

SCB:s åldergrupper är 16-24 år, 25-44, 45-54 och 65-74. De 11,9 procenten gäller alltså befolkningen mellan 16 och 75. Kategorin ”ofta” utgjordes 1976 av de skilda åldersgrupperna, uppdelade på män resp. kvinnor inom parentes: 5,9% (4,9 / 6,6), 8,5% (5,9 / 11,3), 15,7% (12,0 / 19,5), 27,1% (20,9 / 32,3). Dessa skillnader mellan åldersgrupper och mellan kön inom varje ålderskategori är signifikanta så när som på procenttalen för män i de två yngsta kategorierna, inte heller mellan män och kvinnor 16-24 år.

Samma siffror från undersökningen 1982-83 var: 8,7% (7,1 / 10,3), 7,7% (5,9 / 9,6), 14,2% (11,3 / 17,1), 23,2% (17,6 / 28,1). Här finner vi minskningar för alla åldrar utom den yngsta. Ökningen bland kategorin ”ofta” bland de yngsta är statistiskt signifikant, även när könen behandlas separat. Minskningen är säkerställd för kvinnor i de tre övriga åldersgruppern (liksom totalt). För män är den signifikant endast för de äldsta 65-74 år. Skillnaden 1982-83 mellan de två yngsta åldersgrupperna är inte säkerställd.

Sammanfattande om kön och ålder kan man konstatera att mellan 1976 och 1982-83 skett en viss minskning av de någorlunda flitiga gudstjänstbesökarna. Denna minskning förefaller att bli mera påtaglig i högre åldrar och är klart större bland kvinnor. Bland män kan den vara en statistisk slump. I förhållande till 1976 hade 1982-83 inträtt en signifikant ökning av gudstjänstbesökarna i den yngsta gruppen, där de var relativt fler än bland 25-44 åringar, dock utan statistisk signifikans. I övrigt består ökningen av gudstjänstbesökare med högre ålder, men något utjämnad i förhållande till 1976. Minskningen av gudstjänstbesökare bland ålderspensionärer är något större än i gruppen 65-74 år, med vilken den i stor utsträckning sammanfaller.

Utbildningsnivåns betydelse

Sett över hela befolkningen synes utbildningsnivå vara utan betydelse. Det finns ingen skillnad mellan förgymnasial-, gymnasial- och eftergymnasial utbildning. Men delar man upp de tillfrågade efter ålder, framträder ett annat mönster med ett starkt samband mellan gudstjänstbesök och högre utbildning, på grund av att eftergymnasial utbildning är mycket vanligare bland yngre. I åldrarna 16-44 är bland dem med eftergymnasial utbildning 10,3% gudstjänstbesökare, bland övriga 7,4%, en skillnad säkerställd på 99,9%-nivån. Bland dem över 45 är motsvarande andelar 21,5% resp. 16,5%.

Det finns också en ökning av gudstjänstbesökarna bland de högre utbildade mellan 1976 och 1982-83, men den är inte säkerställd. Det förefaller klart att ökningen av gudstjänstbesöken bland de yngsta och den tveksamma minskningen mellan 25 och 44 år, hänger samman med att allt fler får högre utbildning. Dessa är oftare gudstjänstbesökare än lågutbildade, och skillnaden förefaller vara större i lägre åldrar.

Minskningen finns väsentligen i högre åldrar. Den understryks av att 1982-83 även knappt tusen personer i åldern 75-84 år tillfrågades. Gudstjänstbesökarna utgjorde 29%. Ökningen i jämförelse med gruppen 65-74 i 1976 års undersökning var liten och inom slumpvariationen.

Den yrkesgrupp som har den högstaandelen gudstjänstbesökare, i nivå med kvinnliga ålderspensionärer, 30-35%, är lantbrukare. Eftersom det är en relativt liten grupp, möjliggör inte siffrorna säkra slutsatser om utvecklingen.

Invandrarna

Det finns också siffror för olika invandrarkategorier. De representeras i undersökningarna av ganska små urval, och felmarginalen är därför stor. Därtill kommer att åldersfördelningen är en helt annan i totalbefolkningen, och att man måste försöka korrigera för den. Andra generationen invandrare, födda i Sverige, men med någon förälder född utomlands som utländsk medborgare, visar lägre andel gudstjänstbesökare än genomsnittet. Skillnaden mellan de två undersökningstillfällena är obetydlig. Däremot uppvisar de naturaliserade, alltså utomlands födda som fått svenskt medborgarskap, något högre andel än genomsnittet, en dock knappast säkerställd skillnad. De utländska medborgarna kan delas i två ung. lika stora grupper, de nordiska och de ickenordiska. De nordiska invandrarna har siffror mycket lägre än totalbefolkningen, kanske 40%. Däremot visar de utomnordiska utländska medborgarna betydligt högre siffror, efter kontroll för ålderssammansättningen ca 50% högre andel gudstjänstbesökare. Denna skillnad mellan de två grupperna utländska medborgare har kraftigt ökat mellan de två undersökningarna; 1976 var den knappast statistiskt signifikant, medan skillnaden 1982-83 var massiv. Okningen förefaller huvudsakligen falla på andra utomnordiska invandrare än sydeuropeer, som särredovisas. Uppenbarligen handlar det om polacker, latinamerikaner och syrianer, som ökade i antal från mitten av 70-talet.. .

Ser man till invandrargrupperna som en helhet, svenska medborgare eller ej, födda utomlands eller i Sverige, förefaller det knappast finnas någon skillnad i jämförelse med totalbefolkningen. Däremot syntes andelen gudstjänstbesökare 1976 att ligga något lägre. Men jämförelser kompliceras av skilda ålderssammansättningar.

Icke-besökarna

Hittills har vi endast uppehållit oss vid utvecklingen av gruppen som säger sig besöka gudstjänst så gott som varje månad eller oftare. Större är förändringarna vad gäller kategorin som aldrig besöker gudstjänst. Mellan 1976 och 1982-83 ökade den från 53,5% till 60,2%. Vi ger siffrorna för de skilda åldersgrupperna, (16-24, 25-44, 45-64, 65-74), med uppdelning på män och kvinnor inom parentes: 70,2% (76,7 / 63,3), 64,5% (70,5 / 58,2), 54,4% (59,1 / 49,8), 48,5% (56,2 / 41,9). Män totalt 66,3%, kvinnor 54,1%. Ökningen av denna kategori är genomgående och signifikant i de flesta fall. Undantagen är att ökningen i den yngsta gruppen inte är säkerställd, och att minskningen mellan de två äldsta ålderskategorierna är osäker. Också här kan vi finna samma tendenser som vid gudstjänstbesökare, fastän spegelvända. Alltså ingen ökning av de helt gudstjänstfrämmande bland de yngsta, och en synnerligen påtaglig ökning, tio procentenheter, av gruppen aldrigbesökare i åldern 45-64 år.

Ser man till mellangruppen, de som besöker gudstjänst några gånger om året, finner man att den minskat signifikant, med drygt sex procentenheter, både bland kvinnor och män. Bland de yngsta finns en säker minskning bland män, men inte bland kvinnor, som heller inte visar någon säkerställd minskning bland de äldsta. Vad gäller de skilda invandrarkategorierna, är det påfallande att andelen icke-besökare är klart högre än bland infödda svenskar, och att den varierar obetydligt mellan skilda grupper, även om storleken av kategorin gudstjänstbesökare visar avsevärda differenser. Icke-besökarna utgör bland alla invandrarkategorier 64-66% efter korrigering för ålderssammansättningen.

Den nyare undersökningen från 1982-83 är ännu inte publicerad i sin helhet. Så saknas ännu regionaltabeller med siffror för bl.a. länen. Sannolikt kommer detta i en kommande rapport i serien Levnadsförhållanden, så som fallet var med 1976 års undersökning.

Tendenser 1976 till 1982-83.

De redovisade resultaten ger inte underlag för några vittgående slutsatser om särskilda generationsklyftor vad gäller gudstjänstbesök. Möjligen kan vi säga att bland dem födda före 1930 ökningen av gudstjänstbesökare med tilltagande ålder är blygsam, medan gruppen icke-besökare växer med åldern, tvärt emot den generella tendensen. Den säkra ökningen av gudstjänstbesökare bland de yngsta får tillskrivas de i 1982-83 års undersökning nytillkomna, alltså de stora årskullarna födda i början och mitten av 60-talet.

Den allmänna tendensen är alltså svagt vikande, med en påtaglig minskning av besökare bland de äldre, främst pensionärer, och en lika påtaglig ökning i samma åldrar av gruppen icke-besökare. Bland män mellan 25 och 64 år finns ingen säker minskning av besökare, däremot bland de äldre inom gruppen en ökning av icke-besökarna. För kvinnor är minskning, resp. ökning säker i alla åldrar över 25. I den yngsta kategorin, som också mellan de två undersökningarna ökat i relativ betydelse på grund av 60-talets baby-boom, har däremot ökningen av besökare varit säker både för män och kvinnor och någon säkerställd ökning av icke-besökarnas andel finns inte.

Invandrarna som helhet, visar samma andel gudstjänstbesökare som infödda svenskar, om hänsyn tas till åldersammansättningen, men har en högre andel icke-besökare. Skillnaden är stor och klart växande mellan nordiska och icke-nordiska invandrare. Mellan 1976 och 1982-83 har alltså gudstjänstbesökarna blivit något färre, yngre, mer välutbildade och fått ett större manligt inslag.