Guidebok till vår okända kyrka

Att fira långfredag med de melkitiska katolikerna i Heliga Trefaldighet i Jakobsberg är en upplevelse. Ingenstans kommer man Jesu passion och död så fysiskt nära som här, i denna moderna svenska förortskyrka med den arabisktalande melkitiska församlingen. Korset – ett riktigt, stort kors – bärs av biskopen tre gången genom kyrkan, bland alla troende, gripbart nära. Läsningar, körsång, solosång av arabiska hymner, rökelse, ett hav av blommor, och så Jesu gravkista, att vidröras och vördas, ger en oanad närvarokänsla. Alltför få katoliker – andra än melkiterna – har upptäckt det.

Sveriges katoliker är privilegierade. De utgör en samlad rikedom och mångfald som i få andra länder. Romerska katoliker har funnits här länge, men nu har armenier och kaldéer, maroniter och melkiter, syriska och koptiska katoliker, etiopier och eritreaner sällat sig till oss och berikat vår kyrka. Och samtidigt känns det tyvärr ibland som om det finns vattentäta skott mellan den katolska världskyrkans olika delar.

Detta är också något av budskapet i den välbehövliga, välkomponerade, välskrivna och lättillgängliga ”guidebok” till de orientaliska katolikerna i Sverige som Kerstin Elworth, Matthias Grahm och Hélène-Dominique Lindroth nyligen givit ut på Veritas förlag. Här presenteras i ett lagom format de nyanlända katolska kyrkor som lever mitt ibland oss men inte alltid blir sedda och uppskattade efter förtjänst. Måtte boken väcka medvetenhet och aptit hos oss ”romare” som ibland lider av frestelsen att se oss som de riktiga katolikerna. En ovana som måste arbetas bort.

Bland förtjänsterna i boken är en historisk skildring av kyrkans väg genom årtusendena till idag. Kortfattad, svepande, men förvånansvärt rik och nyanserad, och med ett par tablåer, en med viktiga årtal och en kring koncilierna – av vilka bara de sju första erkänns av båda de gamla kyrkogrenarna i väst och öst – som är så svåra att komma ihåg till tidpunkt och innehåll. Med blicken fäst på kyrkans historia och de viktiga frågorna som ställts och besvarats, ser man dagens kyrkopolitiska tvisteämnen i lite riktigare, mindre dramatiska proportioner.

Det är klart att skildringen blir förkortad och selektiv. Man kan sakna en lite utförligare bakgrund till den stora schismen 1054, när väst och öst skildes åt. Och när det sägs att de ukrainska katolikerna år 1946 av Stalin tvångsanslöts till den ortodoxa kyrkan i Moskva, invänds det från ortodoxt håll att de ukrainska katolikerna i själva verket fick välja mellan att bli ”latinare”, romerska katoliker, eller ortodoxa, men inget däremellan. De unierade ukrainarna, katoliker med bysantinsk rit, hade under kriget ofta lierat sig med de tyska ockupanterna i hopp om att på det sättet tjäna den ukrainska nationalismens sak: bort från Moskva. Och därav Stalins drakoniska ultimatum efter kriget.

I en andra del beskrivs de orientaliska katolikerna och deras respektive kyrkor – för de är kyrkor, inte bara riter eller delar, med en egen överhet som ställt sig under påven. Begreppet kyrka förekommer lite ospecificerat och hade förtjänat en liten genomgång. En omgång intervjuer med respektive själasörjare är illustrativ, på flera sätt. Genomgående finns det en önskan om en egen kyrkobyggnad för den egna gruppen. Att behöva vänta till eftermiddagen på att få fira liturgi med nattvard, som förutsätter fasta från dagen innan, är mycket begärt. Men så är det på många håll, där ”latinarna” traditionellt har bästa gudstjänsttiden. – Mellan de två textavsnitten finns en suverän bilddel med porträtt, miljöer och liturgiska förklaringar som skapar närhet och nyfikenhet.

En liten bok med stor betydelse, det är Guld, Rökelse, Myrra. Dels förklarar den hur nära vi alla katoliker hör ihop genom våra gemensamma historiska rötter långt borta, vilket tål att meditera över. Dels visar den hur nära vi i många avseenden står våra ortodoxa bröder och systrar, vilket borde fylla oss med glädje och kärlek. Och slutligen vill den få oss att mötas, aktivt, planmässigt, envist, över språk-, rit- och kulturgränserna, vilket kan ge oss en nyttig injektion liturgisk energi, breddade horisonter och en riktigare idé om vad ”katolsk” betyder.