Ingen rasbiologisk forskning på Eurona

Artikeln ”Biobanker och människans integritet” i Signum 1999 nr 4 har inte överallt fallit i god jord. EB påstår bland annat i artikeln, att det privata läkemedelsföretaget Eurona Medical AB i Uppsala vill starta rasbiologisk forskning eftersom Eurona i ett brev till forskningsetiska kommittén har anmält intresse för forskning på vita, asiater, afrikaner och latin-amerikaner med material från svenska blodbanker. I ett e-brev till EB avvisas påståendet av Euronas verkställande direktör, Med. dr Eugen Steiner. Signum publicerar det aktuella utdraget ur brevet.

Det mesta av den medicinska forskningen utförs idag med avseende på vita män. Samtidigt har sedan 1960-talet kunskapen vuxit kring skillnaderna i just läkemedlens nedbrytning och effekt mellan olika folkslag. Många ledande forskare vars etik och moral inte finns anledning att ifrågasätta anser i likhet med bl a amerikanska myndigheten för godkännande av läkemedel, FDA, att det är oetiskt att endast utveckla läkemedel för en minoritet av mänskligheten och att man därför måste göra vissa jämförande studier för att säkerställa, att resultat från en population kan överföras på en annan. Denna typ av etisk forskning borde i grunden stödjas av er organisation som har så många trosfränder i länder där människor idag har sämre förutsättningar att få rätt anpassade läkemedel än vad vi vita män har i Sverige.

Svar
Dr Steiner fogar en viktig information till min framställning om förekomsten av biobanker på svenska sjukhus och om skilda biobankers användning av privata läkemedelsföretag. Jag medger att mitt påstående om rasbiologisk forskning endast i vidaste bemärkelse kan tillämpas på den verksamhet som bedrivs på Eurona. Jag accepterar dr Steiners resonemang att den allmänt vedertagna innebörden i uttrycket rasbiologisk forskning är malplacerat i detta sammanhang. Den medicinska forskningen måste arbeta med försökspersoner och patientgrupper av olika slag (efter informerat samtycke), bland dem även olika etniska grupper, för att kunna tillverka effektivare läkemedel. Eurona har emellertid inte besvarat frågan, om man vill tillverka läkemedel eller testmetoder för andra populationer än den vita, därför att marknaden för de vita har blivit mera mättad och därför allt hårdare. Dessutom återstår frågan om de av Eurona aviserade testmetoderna för att mäta blodtrycket hos olika folkslag verkligen når dem som bäst behöver det. Läkemedelsföretag är inte precis kända för humanitär känslighet när det gäller att marknadsföra sina produkter. Men kanske är Eurona ett undantag.
eb