Italien avskaffar statskyrkosystemet

Religionsfriheten griper alltmer omkring sig i världen. Vår ledande artikel i detta nr av Signum skildrar den snabba utvecklingen i Spanien. På nyåret undertecknades formellt de avtal mellan Spanien och den Heliga stolen som ersätter konkordatet av år 1953 och som avskaffar statskyrkosystemet i Spanien.

Men också i Italien står en revision av konkordatet inför godkännande, även om det ter sig osäkert om det kan klaras av till 50-årsdagen av Lateranfördragen i februari. I början av december presenterades för senaten de hittills uppnådda resultaten i de bilaterala förhandlingarna mellan italienska parlamentet och den Heliga stolen. Revisionen är enligt konseljpresident Andreotti inspirerad av två principer: respekten för medborgarnas jämlikhet och respekten för samvetsfriheten. Förslaget kommer att eliminera varje kvarstående spår av staten i rollen som kyrkans världsliga arm, och särskilt avskaffas uttrycket ”statsreligion”. Statens bestående uppgifter att skydda den andliga sfären sker utan åtskillnad till tro och konfession. En rad lagar som särbehandlar präster och f.d. präster kommer att avskaffas. Sålunda försvinner prästerskapets undantagande från värnplikten, men möjligheter att göra denna i form av civiltjänst skapas. Den diskriminering av präster som lämnat ämbetet vid anställning till statlig tjänst som hittills rått, försvinner.

Samordningen av kyrklig och civil äktenskapsrätt omprövas. Civiläktenskap har sedan länge funnits, men för kyrkliga äktenskap har de kanoniska reglerna också gällt den civila lagtillämpningen. Särskilt efter införandet av skilsmässa har denna ordning blivit orimlig. Fortfarande skall som i Sverige civiläktenskapet endast vara fakultativt, men en nullitetsförklaring av ett kyrkligt äktenskap skall inte utan vidare vara bindande för civilstatus, utan en särskild civilrättslig bekräftelse av äktenskapets upphörande måste också ske. Detta har inte minst betydelse för frågor om ekonomiskt underhåll etc. Hittills har inte domstol kunnat utdöma sådant åt ena parten i ett av kyrklig domstol ogiltigförklarat äktenskap.

Katolsk religionsundervisning blir ett icke-obligatoriskt ämne i de statliga skolorna, där det får en plats på schemat, men endast för elever som frivilligt anmält sig. De katolska skolorna kommer också i fortsättningen att kunna få offentligt stöd, men på samma villkor som övriga enskilda skolor.

Det område som hittills varit svårast att nå enighet om är rättslig och ekonomisk ställning för de kyrkliga karitativa och vårdande inrättningarna. Här finns särskilda svårigheter att komma till en överenskommelse därför att regionala och kommunala organ också har inflytande. I de delar av Italien där kommunisterna har den lokala makten, har kyrkliga institutioners arbetsmöjligheter starkt inskränkts, och från kyrkans sida önskar man bättre statligt skydd för likformig behandling.

Rom kommer inte längre att officiellt kallas ”helig stad”, utan sägs endast vara särskilt betydelsefull i kristenheten. Parallellt med förhandlingarna med representanter för den helt dominerande kyrkan, har statsmakten också haft överläggningar med en delegation från valdenser och metodister och företrädare för den judiska gemenskapen.