Katolikernas samhällsansvar

Inför det presidentval som stundar i USA 2004 har landets biskopar publicerat ett dokument med titeln Faithful Citizenship.

Hela texten kan läsas på deras hemsida www.usccb.org/faithfulcitizenship/index.htm.

Temat är det speciella politiska ansvar som åvilar USA:s katoliker. Från att ha varit en liten och ibland föraktad och föga inflytelserik minoritet utgör de nu 25 procent av befolkningen. Den 17 sidor långa skrivelsen uppmanar de katolska medborgarna att engagera sig i det politiska arbetet på alla nivåer och anger tio frågor som de katolska väljarna bör ställa sig innan de lägger sin röst.

Inledningsvis beskriver biskoparna hur ”vår nation blivit sårad” och de påminner om att terror, krig och ekonomiska påfrestningar ”lärt oss att ingen militär styrka, ekonomisk makt eller teknologisk utveckling kan garantera verklig säkerhet, välstånd och framsteg”.

De svåra utmaningar som vi möter idag kan inte bara reduceras till politik, ekonomi och teknologi utan att man tar hänsyn till etik, moral och andlighet, eftersom dessa utmaningar rör liv och död, krig och fred, skriver biskoparna. Åsyftande de pedofilskandaler som skadat så många involverade svårt, tillstår de att ”vår kyrka också strävar efter att hela sår”. Att skydda barn och åter bygga upp tilliten till kyrkan är ett arbete som fortgår, men det får inte hindra biskoparna från att uppmana alla katoliker att agera utifrån sin tro i det politiska livet. Den katolska sociallärans klassiska princip om ”det allmänna bästa” måste återigen aktualiseras. Frågan om jag fått det bättre under de senaste åren får inte stå i fokus när landets tillgångar skall fördelas. Snarare gäller det att lyfta blicken och ställa frågan: ”Hur kan vi – var och en av oss och främst de fattiga och sårbara – få det bättre under kommande år?”

Biskoparnas uttalande innehåller givetvis inte några preferenser för något speciellt parti. Man medger också att katoliker kan känna sig politiskt hemlösa då inget parti och mycket få kandidater står för en konsekvent hållning i frågor som rör människans värdighet och det mänskliga livets okränkbarhet. Att känna sig alienerad är dock inget försvar för passivitet.

Här följer några exempel på de frågor som USA:s biskopar vill föra ut på alla nivåer i sina stift för att stimulera katolikerna att utifrån evangeliet och kyrkans tro studera och diskutera och så kunna ta sitt ansvar för de samhällsfrågor som kommer att aktualiseras under presidentvalskampanjen.

– Hur skall vi skydda de svagaste bland oss? Hur kan vi verka för att vårt land avstår från att med våld lösa vissa av de svåraste frågor som vi brottas med: abort för att eliminera problemen med komplicerade graviditeter; dödsstraff för att hantera brottslighet; eutanasi och assisterad dödshjälp för att bemöta åldrande, sjukdom och handikapp; krig som ett sätt att agera i internationella konflikter?

– Hur skall vårt land kunna stödja och hjälpa föräldrar att uppfostra sina barn till att hysa respekt för livet och anamma sunda moraliska värderingar, till att hysa hopp inför framtiden, till att ställa upp för andra och ta ansvar? Hur skall vårt samhälle kunna försvara äktenskapet som en central institution och på ett bättre sätt stödja familjen till ett moraliskt och ansvarsfullt liv, ge den verkliga möjligheter att välja och ekonomiska resurser till utbildning och hyggliga bostäder.

– Hur skall vi bemöta det tragiska faktum att mer än 30 000 barn dagligen dör till följd av hunger, internationella skuldbördor, bristande utveckling runt om i världen, och det faktum att ju yngre man är, desto troligare är det att man kommer att bli fattig även här, i världens rikaste nation?

De svåra sociala och etiska frågorna till trots ”får vi inte misströsta och dra oss tillbaka. Det behövs mer, inte mindre engagemang” från de amerikanska katolikernas sida i det politiska livet. ”Därför manar vi er att enträget torgföra katolska principer”, skriver biskoparna.