Kristen manlighet

Från mitten av 1800-talet, då idén om religion som privatsak vann ökad anslutning i borgerligt liberala kretsar, började kristen trospraxis alltmer kopplas samman med kvinnlighet och mjuka värden. Den diskursiva feminiseringen av kristendomen gick hand i hand med den uppdelning i privat och offentligt som utmärkte det framväxande borgerliga samhället. Därmed ställdes frågan om kristen manlighet i ett nytt läge – den kom att framstå som en modernitetens paradox.

Föreställningen att religion och modern manlighet skulle vara oförenliga har även präglat forskningen om religion och genus. I nyare kvinnohistorisk forskning har man undersökt kristendomens betydelse för kvinnliga emancipationssträvanden och därvid även lyft fram den lutherska hushållsideologin. Men inom den modernhistoriska mansforskningen har man nästan helt bortsett från de religiösa aspekterna. I den mån kristna föreställningar tagits upp har de vanligen tolkats utifrån en borgerligt liberal kontext. Man har med andra ord utgått ifrån föreställningen om religion som en privatsak knuten till den kvinnliga sfären och därmed utan relevans i männens värld. Religionens feminisering har också använts för att förklara samhällets sekularisering. Men dessa samband är inte empiriskt klarlagda.

I nyare forskning har man i ökad utsträckning uppmärksammat den kristna religionens betydelse i det moderna västerländska samhället, och flera forskare har pekat på sambandet mellan konfessionellt präglad kultur och nationell identitet. Den tyske historikern Olaf Blaschke går ett steg längre genom att beteckna den här aktuella perioden som ”ein zweites konfessionelles Zeitalter”, präglad av konfessionell konsolidering och därav betingade konflikter. Den avantgardistiska borgerliga liberalismen omfattades endast av en minoritet av befolkningen, medan den hävdvunna kristna konfessionen trots avtagande religiös praxis fortsatte att fungera som ett sammanhållande kitt och en normativ värdegrund. Kyrkorna styrdes av män och prästämbetet förblev länge ett manligt revir. Men i det kyrkliga livet blev kvinnorna alltmer dominerande. Religionsutövning kom därför i mångas ögon att framstå som en kvinnlig angelägenhet. Men var den verkligen det? Vilka uttryck tog sig den manliga religiositeten? Och hur skall man förklara att stora grupper män engagerade sig för kyrka och kristen tro?

Dessa frågor står i fokus för det av mig ledda forskningsprojektet om ”kristen manlighet”, vilket finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Två av projekten stöds av Vetenskapsrådet, och vi kommer att ansöka om medel för ytterligare fyra delprojekt. Sammantaget är 13 från de nordiska länderna, en tysk forskare (Blaschke) samt två brittiska forskare verksamma i projektet, vilket kommer att pågå i fyra år. Det övergripande syftet är att med fokus på nordeuropeiska förhållanden belysa sambandet mellan kristen religion och konstruktionen av manlighet 1840–1940, en period som präglas av den borgerliga genusdiskursens genombrott, etablering och begynnande upplösning.

Utvecklingen mot ett alltmer pluralistiskt samhälle, där kristendomen reducerades till en förklaringsmodell bland andra, utlöste starka motreaktioner i form av väckelser och kyrklig mobilisering på konfessionell grund. Den hävdvunna konfessionella kulturen var en viktig nationell identitetsmarkör. Flera forskare har pekat på i hur hög grad denna legering av konfession och nation präglades av en strävan att befästa maskulin identitet. Vi vill ta fasta på detta och formulera en övergripande hypotes om kyrklig mobilisering och kristen konfessionalism som ett uttryck för kristna mäns strävan att motverka samhällets sekularisering och religionens feminisering för att så återställa och befästa den manliga dominansen på religionens område.

Konkret handlar de olika delprojekten dels om män som agerade inom ramen för en etablerad kyrklig struktur på hemmaplan, dels om män i kyrkliga motkulturer och/eller kristna missionsrörelser. Så undersöks, för att nämna några exempel, den kristna manliga filantropin, väckelserörelsers och frikyrkors mansideal, manliga missionärer i Kina, kristen manlighet inom skönlitteraturen, teologins bild av det manliga, prästerlig manlighet inom katolicism och protestantism, kristen manlighet och familjeliv etc. Även enskilda män som exempelvis J.A. Eklund, N.F.S. Grundtvig och Nathan Söderblom kommer att studeras. Gemensamt för alla delprojekt är strävan att belysa hur kristna ideal som i den borgerligt liberala diskursen kommit att knytas till kvinnokönet, inverkade på konstruktionen av kristen manlighet och vilka uttryck detta tog sig i konkreta mäns liv. Den långa undersökningsperioden och de mångskiftande religiösa sammanhang som tas upp gör att vi kan ge en bred bild av det komplexa samspelet mellan konfession, nation, religiös kultur och manlighetsideal.

Författaren är docent i historia och verksam vid Lunds universitet.