Att i en volym försöka presentera kristen spiritualitet under 2 000 år är en utmanande uppgift. Vad som ryms i begreppet spiritualitet är inte självklart. Som modebegrepp har det kommit att användas i mycket skiftande sammanhang, allt ifrån personliga fromhetsframställningar och andliga bekännelser till akademiska analyser av den kristna trons uttrycksformer utifrån dogmatiska och ecklesiologiska kriterier.
Därför är det intressant att här möta en bok som i sin framställning har som primärt syfte att få läsaren att med både sinnen och intellekt närma sig kristendomen och dess historia. För det ska sägas med en gång – detta är en mycket vacker bok som lockar även en ovan läsare att börja bläddra. Texten interfolieras av bilder på manuskript, böner, psalmer, dikter, ikoner, tavlor och foton på personer och platser. Särskilt signifikanta rörelser eller personer lyfts fram genom att de presenteras mot en duvblå bakgrund.
Boken som kom ut på engelska 2001 har översatts av Per Beskow. Han har även skrivit en ny inledning och ett nytt slutkapitel där han för in svenskt material och svenska personligheter som Nathan Söderblom, Frank Mangs, Hjalmar Ekström, Lydia Wahlström, Emilia Fogelklou och Laura Petri. Den svenska utgåvan har fått en medvetet ekumenisk prägel som speglar en pågående rörelse i svensk kristenhet där gamla skrank rivs och nya mötesplatser uppstår mellan människor som söker gemenskap i bön och arbete med ömsesidig respekt för varandras traditioner.
I inledningen diskuterar Per Beskow det svårfångade begreppet spiritualitet. Det kan enklast sammanfattas som en mentalitet, en integration av tro och liv som också implicerar attityder till omvärlden. Dessa kommer till uttryck i texter, bilder, konst och musik, men också i etiskt handlande och skapande av gemenskapsformer. Kristen spiritualitet framträder som multikulturell och pluralistisk eftersom människors uttryck för sin tro är beroende av historiska, kulturella och socio-ekonomiska faktorer. Spiritualitetshistorien visar på denna mångfald men också på hur mycket som är gemensamt över konfessionsgränser och tidsepoker. Den drivande kraften genom seklerna har varit kärleken till Kristus och kärleken till nästan. ”Den kristna andligheten har tusen flöden. Alla sprungna ur samma källa: Kristus i er!”, skriver Peter Halldorf i förordet (s. 8). De stora andliga personligheterna visar hur männi-skor har funnit former för att tjäna Gud och sina medmänniskor i den tid de levt, men också hur de har påverkat historien.
Även om spiritualiteten lyfter fram reli-gionens personliga och upplevelsemässiga dimension kan den inte lösgöras från det läromässiga innehållet. Ett dialektiskt samspel mellan det affektiva och kognitiva kännetecknar kristendomen från begynnelsen. Det framträder inte minst i bönerna och i de olika bönetraditionerna.
I boken presenterar akademiska kännare av olika tidsepoker vad de anser vara de mest signifikanta elementen under den era de beskriver. Varje avsnitt inleds med en tidsaxel som ger läsaren en tydlig information om var i historien vi befinner oss och som också bidrar till att på ett åskådligt sätt kontextuali-sera framställningen.
Efter en inledning som lyfter fram förbindelsen mellan Gamla och Nya testamentet och den kristna spiritualitetens rötter i Jesu liv och undervisning täcker boken i tio kapitel: De första århundradena; Keltisk och anglosaxisk spiritualitet; Helgon och mystiker i den medeltida västkyrkan; Den östliga traditionen; Den ryska själen; Den reformatoriska traditionen i Europa; Katolska helgon och förnyare; Anglikansk spiritualitet; Den protestantiska traditionen i Amerika; och slutligen Spiritualitet i en ny tid.
Ibland blir det alltför fragmentariskt och uppslagsboksmässigt som i Liz Carmichaels avsnitt om ”Katolska helgon och förnyare”, men i stort lyckas författarna att lyfta fram höjdpunkterna under respektive epok. Antalet personer och rörelser som presenteras är imponerande även om man som läsare kan ha synpunkter på urvalet. Det är inte alltid som delarna bidrar till helheten. Det finns en stark anglosaxisk prägel på framställningen, och männen dominerar. I Per Beskows nyskrivna avsnitt ”Spiritualitet i en ny tid” finns den brokighet som kännetecknar nutiden. Frågan är om inte en större återhållsamhet i urvalet hade bidragit till en större upptäckarlust hos läsaren. Författarna kunde även ha valt att lyfta fram fler kvinnor, exempelvis beginrörelsen eller diakonissrörelsens pionjärer, men å andra sidan bidrar framställningen till att nya bekantskaper görs.
Hur många, utanför en initierad katolsk läsekrets, känner till kyrkoherden i Ars, Jean-Baptiste Marie Vianney som ansågs vara obegåvad och därför skickades till en by där han inte kunde göra någon skada. Han var en sällsynt skicklig själavårdare och efter några år var byn förvandlad till en vallfartsort. Själv skrev han ingenting men anteckningar finns bevarade från dem som lyssnade på honom, och idag är han skyddshelgon för präster i själavården (s. 240–241).
Vad kommunikationssamhället kommer att innebära för kristen spiritualitet är svårt att förutse. Cyberkyrkan, den elektroniska kyrkan, överskrider samfundsgränserna och skapar en ny arena för predikanter. När gudstjänsten flyttas till hemmiljön via tv och internet uppstår en annan situation än då man deltar i gudstjänst i ett kyrkorum. Man finns med i ett slags gemenskap och ändå är man inte med. Den digitala gemenskapen är begränsad till vissa kommunikationsmönster som kan komplettera, men knappast ersätta, den traditionella gudstjänsten med dess interaktiva uttryck för mötet mellan Gud och människa.
Bokens visuella kvaliteter, lättillgängliga texter och utförliga index gör den lämplig som referensverk och läromedel, men den är också en källa för personlig uppbyggelse. Layouten och det rika bildmaterialet skapar en atmosfär som fångar intresset även hos dem som är främmande för kristendom och kristen tradition.