Kyrkan och religionerna

I dagarna är det precis tio år sedan Andra Vatikankonciliets deklaration om den katolska kyrkans förhållande till de icke-kristna religionerna publicerades, den 28 oktober 1965. Efter begynnelseorden i den latinska texten benämns den Nostra aetate, ”I vår tid …”. Trots att dokumentet inte är särskilt långt, hade det på konciliet en dramatisk och uppmärksammad historia. Ett första utkast bildade kapitel 4 i schemat om ekumeniken. Efter två omarbetningar skildes efter konciliets andra session texten från dess ursprungliga sammanhang och blev ett självständigt dokument.

Diskussionen och motsättningarna gällde nästan uteslutande det avsnitt som behandlade kyrkan och judarna. Detta omfattar också drygt en tredjedel av texten till Nostra aetate. Dokumentet ledde till upprättandet av ett sekretariat för de icke-kristna, secretariatus pro non christianis. Frågan om kyrkans förhållande till judarna har i stort kommit att skiljas ut från sekretariatets arbetsområde, som huvudsakligen har gällt dialogen med de övriga världsreligionerna. Sekretariatet för de icke kristna bör hållas i sär från ett annat viktigt verk, sekretariatet för de icke troende, som leds av Kardinal König.

Sekretariatet har från sin tillkomst föreståtts av kardinal Paolo Marella. Dess publikations-verksamhet är tämligen imponerande. 1967 kom två små broschyrer som förberedde en dialog, dels en kort presentation av den katolska tron under rubriken ”Det hopp som finns i oss”, dels anvisningar för dialogen. 1970 kom en imponerande volym, som det mesta i både engelsk- och

franskspråkig upplaga, ”Religioner. Fundamentala teman för en dialogisk förståelse.” I denna bok på drygt 600 sidor behandlas ”Människan och religionen”, ”Sökandet efter frälsning”, ”Gud eller det absoluta i religionerna”, ”Gott och ont i religionerna”. Avsnitten om indisk och kinesisk religion var till största delen skrivna av indiska och kinesiska forskare verksamma i Rom. I övrigt medarbetade religionsforskare av världsrykte som Ugo Bianchi, vilkens Religionshistoriens problem också finns på svenska, och islamologen Louis Gardet.

Kring 1970 kom också specialarbeten om mötet eller dialogen med buddhismen, två band, med hinduismen, med islam och med de afrikanska religionerna. Av dessa finns ”Dialog mellan muslimer och kristna” i svensk översättning, Verbum-serien 1971. Dessvärre är det enda som förråder bokens proveniens copyrightangivelsen Secretariatus pro mon christianis. Huvudförfattare till denna utmärkta orientering är Louis Gardet.

Sekretariatet ger dessutom ut en bulletin, nu på sin tionde årgång. Som exempel på innehållet kan vi ta index till 1974:1. Den ledande experten på japansk religion och kyrkan i Japan pater Spae skriver om ”Japansk religiositet och Österns andliga värden”, vidare finns bidrag om ”Interreligiös dialog i Indonesien”, ”Inflytande från traditionella afrikanska religioner på afrikansk kristendom”, ”Omkring en bok om jungfru Maria i Koranen” och ”Dialog i Thailand, Sydvietnam, Sri Lanka, Sydindien.”