av LARS STRANNEGÅRD
Vad tror direktörer på? Det är titeln på Mats Hallvarssons bok med underrubriken 20 företagsledare om livsåskådning och religion. Hallvarsson har intervjuat, eller snarare samtalat med, tjugo företagsledare och försökt att komma åt deras livsåskådning, ställt frågor om religion och sökt svar på hur deras värderingar formats och kommer till uttryck. Bokens titel borde vara ”Vad tror svenska direktörer på?”, då den fungerar som en ingång till att bättre förstå näringslivet i vårt land. Det är slående vilket lågt intresse som visats trosföreställningar och livsåskådning i Sveriges näringsliv. Frågor om kultur och värderingar diskuteras livligt på managementkurser och i ledningsgrupper, men de mer grundläggande trosföreställningarna lämnas för det mesta därhän. I formandet av det moderna Sverige drogs en skarp skiljelinje mellan tro och vetande, och religiositet har kommit att betraktas som en privat angelägenhet som går stick i stäv med det professionella livets förmodade rationalitet och vetenskaplighet. I det samtida Sverige, inte minst i den generation som är nyutexaminerade eller på väg ut ur universiteten, ser vi dock en efterfrågan på meningsfullhet och andlighet. Hallvarsson betecknar till och med dagens Sverige som postsekulariserat. Sökandet efter något bortom det synliga, materiella och gripbara tar sig inte alltid uttryck i religionen, utan också i sökandet efter meningsfullhet, sinnesnärvaro och inre utveckling. Den religiösa närvaron har också ökat i takt med att Sveriges demografi ändrats radikalt de senaste åren.
Hallvarssons angreppssätt liknar forskarens, och han formulerar ett antal frågekomplex som hans undersökning utgår ifrån. Det första är tillbakablickande och deskriptivt; han kartlägger de intervjuade företagsledarnas personliga erfarenheter och relationer till tro, religion och livsåskådning och beskriver hur dessa formats under uppväxt, skola och högre studier. Därefter flyttar han fokus till hur livsåskådningen, religionen och andligheten påverkat direktörernas företagande och egen praktik. Slutligen belyser han kopplingarna mellan företagens värdegrund, mål och strategier och livsåskådning, andlighet och religion. Hallvarsson ställer frågan om det går att skönja de metafysiska dimensionerna i ledningen av de intervjuades verksamheter och i företagskulturer?
I en intressant och effektiv genomgång av den forskningstradition som förkortas MSR – Management, Spirituality and Religion – beskriver Hallvarsson forskarnas ökande intresse för frågorna och föreslår att forskningen är konturerna av ett nytt managementparadigm. Det är möjligt, men det är värt att påminna om att managementforskningen som helhet vuxit avsevärt de senaste åren. Mängden publicerade artiklar ökar ständigt, antalet nya deldiscipliner växer, och forskningsintensiteten är hög på allt fler handelshögskolor och samhällsvetenskapliga institutioner världen över. Inte minst Kina uppvisar en extrem tillväxt i antalet publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Så tillväxt inom MSR-forskningen kan inte automatiskt tas till intäkt för att ett nytt företagsledningsparadigm står för dörren.
Hallvarsson behandlar intervjuutsagorna med den största respekt. Han är genuint intresserad av att förstå företagsledarnas föreställningar, attityder och förhållningssätt. De intervjuade kommer fram som intressanta, välgrundade och reflekterande. De förefaller helt enkelt vara fina människor. Bokens appendix är på nästan 120 sidor. Där redovisas samtalen med de tjugo direktörerna på ett levande och många gånger gripande sätt. Boken vinner nästan på att läsas bakifrån. Efter att man som läsare fått Hallvarssons frågeställningar belysta ur tjugo olika perspektiv blir analyserna i bokens kapitel övertygande. Det blir uppenbart att ett kristet idéarv har format många av företagsledarna. Det blir också uppenbart hur den judiska identiteten format någon och hur beteenden blivit kulturellt betingade resultat av en företagsledare vars föräldrar var poliser.
Bokens stora behållning är att frågor som så sällan belyses kommer till ytan. I andra länder är religiositet och andlighet mer naturliga delar inte bara av det privata utan också av det professionella livet. Självklart är livsåskådning, värderingar och religion helt centrala även i vårt land, men det är inget som explicitgörs. Hallvarsson lyckas, med tjugo företagsledares utsagor som empiri, påminna om det som borde vara självklart för oss alla: att företagande, affärer och vinst inte bara är komponenter i en liberal marknadsekonomisk ideologi som är självklar i det västerländska tänkandet. Den ideologin har också rötter i trosföreställningar, religion och livsåskådning. Det finns inga vattentäta skott mellan tro och vetande, och heller inte mellan företagande och livsåskådning. Hallvarssons nyfikna, utforskande och många gånger gripande bok ger välbehövliga perspektiv på det svenska näringsliv som många ser som andefattigt.
Lars Strannegård är professor i företagsekonomi och rektor för Handelshögskolan i Stockholm.
Ur Signum nr 5/2022, s. 56–58.