av ANNA T. HÖGLUND
Intresset för vad vi ska äta fortsätter att ligga på en hög nivå i vårt samhälle, och böcker som diskuterar grunden för våra matval blir därför allt fler. Särskilt vanliga är böcker som kopplar ihop val av mat med klimatförändringar. Ibland är det kockar som skriver och kombinerar råd om klimatsmart mat med likaså klimatmedvetna recept och ibland är det mer teoretiska böcker som fokuserar på frågan om vad vi med gott samvete kan äta i dag, givet alla fakta vi har om hur våra matval påverkar såväl människor som djur och miljö. Detta till trots är böcker om mat och matval skrivna av moralfilosofer (etiker) eller rena filosofer fortfarande ganska få. Henrik Lagerlunds Matens filosofi känns därför som ett välkommet bidrag. Lagerlund är professor i filosofi vid Stockholms universitet, och när det gäller just frågor om mat och filosofi har han även undervisat om det vid University of Western Ontario i Kanada.
Boken har den lockande undertiteln Hur du blir en filosofisk foodie; med andra ord lovar den mycket när det gäller de rent praktiska råden vid val av mat. En ”foodie” brukar definieras som en person med stort intresse för mat, både vad gäller smak och estetik. En ”filosofisk foodie” i Lagerlunds bemärkelse är en person som utöver det smakmässiga och estetiska även lägger moraliska och filosofiska aspekter på maten han eller hon äter.
Det Lagerlund fokuserar i sin bok är hur maten produceras, och boken är uppbyggd kring olika teman med betydelse för produktionen av mat, som mänskliga rättigheter, klimatförändringar, djurens rättigheter, fattigdom och svält. Utöver det tas även frågor om genmodifierad mat och mat i relation till hälsa upp. Boken riktar skarp kritik mot det Lagerlund kallar ”livsmedelssystemet”, i ett globalt perspektiv. Han beskriver allvarliga missförhållanden i form av slavliknande arbeten inom fiskeindustri och på frukt- och grönsaksodlingar, djurplågeri på stora köttindustrier och slakterier, skövling av regnskogar för att få fram djurfoder, och utfiskning av haven. Eftersom många av exemplen främst handlar om stora internationella matindustrier får han ofta lägga till att ”så ser det inte ut i Sverige”, eller ”det här är inte tillåtet i Sverige”. Slutsatsen blir därmed att vi bör premiera inhemsk och lokalproducerad mat.
Utöver detta tar boken även upp frågor om fattigdom och svält, respektive övervikt och fetma. Här behandlas svåra frågor, som relationen mellan individuellt och kollektivt ansvar och hur vi på bästa sätt kan bidra till att minska fattigdom och orättvisor i världen. I relation till övervikt och fetma diskuteras dessutom begrepp som frosseri, måttlighet och fasta, och i anslutning till det även religionernas roll i relation till mat – ett ämne som givetvis kunde ha fördjupats ytterligare.
Är det då möjligt att vara en ”foodie” med tanke på alla de problem och missförhållanden som boken tar upp? Under läsningen känner man stundtals en viss uppgivenhet och det är lätt att drabbas av ”matskam” när man tar del av alla missförhållanden det internationella livsmedelssystemet utmärks av. Val av mat innehåller svåra avvägningar, vilket man måste vara ödmjuk inför. Argumenten för att helt undvika att äta kött, baserade på djurs moraliska status och köttproduktionens påverkan på miljön, måste till exempel vägas mot skälen för att stödja lokala producenter med god djurhållning som kan gynna öppna landskap och biologisk mångfald.
Lagerlund betonar emellertid att det är viktigt att tänka på mat också som någonting positivt och inte enbart som ett problem. Kanske hade det blivit tydligare om boken i högre grad även tagit upp konsumtionen av mat, i form av våra måltider. Då hade fler positiva etiska och filosofiska aspekter kunnat lyftas fram, som goda relationer och utvecklandet av dygder som artighet, gästfrihet, empati och omsorg. Och där hade njutningen och det goda med maten tydligare kunnat komma fram – något som känns helt centralt om man ska kalla sig en ”foodie”.
Lagerlund vill gå på djupet med de filosofiska aspekterna av matproduktionen och hans bok känns stundtals nästan som en lärobok i filosofi. Han har en stor tro på att om vi som individer ändrar våra matval, så kan vi också förändra världen. Som läsare kan man fråga sig om inte ett alltför stort ansvar då läggs på individen. Boken skulle ha vunnit på utförligare resonemang om hur våra personliga val behöver kombineras med samhälleliga insatser för ett hållbart livsmedelssystem. Dessa få invändningar till trots är boken mycket välskriven, intressant och läsvärd för alla med intresse för hur vi kan göra mer välgrundade matval.
Anna T. Höglund är Docent i etik och verksam vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. Författare till boken Vad ska vi äta? Om mat och etik, Appell 2019.
Ur Signum nr 7/2021, s. 58–59.