Mevlid-i Serif

Efter Muhammeds död år 632 uppstod bland hans anhängare vanan att fira hans födelsedag genom ett besök vid Ka’aba i Mecka. Småningom tillkom ett fackeltåg, slutligen ett hyllningstal.

På 1200-talet var traditionen fullt utbildad med en konstfull diktform på arabiska, som bestod av bön, recitation, musik och meditation, som ordnades i anslutning till moskeernas gudstjänst varhelst islam bekändes.

Allt eftersom hyllningen till ”den ädla födelsen” – mevlid-i ,serif- blev allmän i Turkiet, uppstod behovet av en dikt på turkiska. Det var Suleyman 1~elebi (ca 1346-1421) ~ skapade den turkiska versionen, som publicerades 1409 och används än idag. Siileymans verk är det äldsta kända skriftliga dokumentet på osmansk turkiska.

Sidney W. Hage, Författarnas Bokmaskin, Stockholm 1984, Kr. 86, har gett ut arbetet i svensk översättning med både originaltexten på turkiska med arabisk skrift och transkriberingen till modern turkiska. På så sätt kan den svenska publiken bekanta sig med denna fascinerande skrift och de turkiskspråkiga i landet, invandrarna och inhemska lärda, följa med, när mevlidi-i Serif framförs, vilket numera sker på begäran. Förutom den rituella uppläsningen på Muhammeds födelsedag i gudstjänstlokalen kan en enskild be att få den reciterad (även i ett privathus), ungefär som våra votivmässor.

Hyllningsdikten är en officiell del av det muslimska livet. Inövningen sker inom haweti, Ordnarna, och framförs av de olika dervisherna under ceremoniella former.

Hyllningen består av bön, dels bön för författaren, dels böner ur Koranen och berättelser av legendarisk art om Muhammeds födelse, liv, förkunnelse, död och himmelsfärd.

Sidney W Hage, själv en kännare av muslimskt ordensliv, litteratur och tradition, har skrivit en inledande översikt över denna religiösa konstforms historia.

Somliga legenders stoff är traditionellt. Således upplever Amine, profetens moder, en himmelsk vision som bebådar att hennes son skall vara en frälsare och världens ljus. Originell är budbärarens identitet. Det är inte Gabriel som meddelar undret utan tre skinande himmelska kvinnor, Aysha som var den som hämtade Mose ur Nilen, Maria, Jesu moder, samt en tredje, endast beskriven som underbart skön.

Himmelsfärden är en resa genom alla himmelska sfärer under ledning av Gabriel. Profetens brinnandkärlek till Gud för honom inför den Högstes anlete. Hans enda bön är att hans församling måtte behaga Herren.

Profetens död beskrivs med en blandning av sublimt och humoristiskt. Dödsängeln Azrael kommer till dörren i en vanlig arabs skepnad och ber dottern Fatima att släppa in honom. Hon är upprörd över oförsyntheten men låter honom, på faderns inbjudan, stiga in. Då föreställer sig Amael och säger att Muhammed själv skall få avgöra om han vill följa med eller leva vidare. Han dör med en bön för församlingen på läpparna.

Språket gnistrar av liknelser, glöder av kärlek. Varje avsnitt slutar med uppmaningen att undfly helvetets lågor genom att bedja trosbekännelsen med kärlekens smärta.

Dikten är således en lång meditation avsedd att leda till ett mystiskt skådande av Muhammeds liv, lära och kärlek till Gud. Förr framfördes den vid stora fester under stor högtidlighet, med många föreskrifter för åhörarnas beteende och dervishernas sätt att tala, sjunga och bedja. Mellan avsnitten förekom pauser med förfriskningar.

Muhammed framställs dels som alldeles vanlig fastän felfri människa, dels som Guds älskade och utvalda skapelse sedan tidernas begynnelse. Hans kärleksfulla umgänge med modern, dottern, hustrun och familjens män beskrivs lika naturligt som hans förtrogenhet med de himmelska makterna. Relationen till Den Högste präglas av bävande vördnad och glödande kärlek.

Den orientalska bildrikedomen verkar ibland surrealistisk. Dessvärre lämnar den svenska språkdräkten åtskilligt att önska, författaren har försökt återge de typiskt orientalska formlerna på ett lättfattligt sätt, bl.a. avstått från att översätta de många blomrika namnen på Profeten som man kan slå upp i den transkriberade turkiska texten.

Sidney W Hage har genom denna utgåva berikat vår kunskap om en tradition som inte förr var tillgänglig för svensk publik och som är väl värd att bekanta oss med.