Religion i folkräkningar

Det finns över världen en rad länder som vid regelbundet återkommande folkräkningar inhämtar uppgifter om befolkningens konfessionella tillhörighet. I Europa sker så i förbundsrepubliken Tyskland, i Österrike, Schweiz, Nederländerna, i Nordirland och i republiken Irland. I Norge är alternativen den norske kirke, annat erkänt trossamfund resp. ingen religion. dessa uppgifter från folkräkningar skall inte förväxlas med registrering av konfessionstillhörighet i folkbokföringen, som också förekommer i flera av de nämnda länderna och i Finland.

Det svenska systemet med ett samfund som omhänderhar den civila folkbokföringen och därvid registrerar egna medlemmar, men inte andra samfunds, är enastående i världen.

Med den fördröjning på några år som är vanlig har nu resultaten från folkräkningarna 1981 i Canada, Australien och Nya Zeeland blivit tillgängliga i handböcker. Deras främsta intresse ligger givetvis i vad de vid en jämförelse med tidigare folkräkningar visar av utvecklingstendenser i dessa länder bortom haven. Vi skall därför redovisa de viktigaste siffrorna från alla de folkräkningar som företagits efter andra världskriget. Vi anger för de större samfunden procenttal, men för varje folkräkning också totalbefolkningen. Där uppgifterna är mer detaljerade kan vi följa också mindre samfunds utveckling. Vi finner att nivån på siffrorna för ”ingen religion” och ”inget svar” sannolikt beror på frågans utformning. Dessa andelar är därför inte omedelbart jämförbara länderna emellan, medan de däremot avspeglar utvecklingen inom varje land.

Canada

Sex samfund omfattar tre procent eller mer av befolkningen. Förkortningen UUC står för United Church of Canada, en sammanslagning 1925 av metodister, kongregationalister och en del presbyterianer.
1951196119711981
Kat.43,345,7546,2546,05
UUC20,520,117,515,4
Angl.14,7 .13,211,8 10,0
Presb.5,64,54,053,3
Bapt.3,73,253,12,9
Luth.3,23,63,32,9
Totalbefolkning
i tusental1400918 23821 56824 243

Som synes har folkökningen varit stark, men avtagande, under de trettio åren. Invandringen har påverkat också den konfessionella sammansättningen. Det mest iögonenfallande är tillbakagången i andel för de stora ”brittiska” protestantiska samfunden, vilket i någon mån beror på att under efterkrigstiden endast en mindre del av invandrarna kommit från Storbritannien. 1951 var UUC, anglikaner, presbyterianer och baptister tillsammans fler än katolikerna, 1981 utgjorde de ung. två tredjedelar av katolikerna. Under 70talet har dessa samfund även minskat i absoluta tal.

Katolikerna ökade starkt under 50-talet med stor invandring och höga födelsetal i det franska Quebec. Sannolikt är det endast i Nederländerna som katolska kyrkan drabbats av en så stor tillbakagång i mässbesök, kallelser etc. som i det förr synnerligen kyrksamma Quebec. Det förvånar snarast att minskningen av dem som uppger sig vara katoliker inskränker sig till två promilleenheter. 1951 utgjorde fransktalande resp. Quebecbor (vilket är två inte helt sammanfallande grupper) två tredjedelar av katolikerna, 1981 just under hälften.

De ortodoxa ökade sin adel genom invandring mellan 1951 och 1971, från 1% till 1,5%, men har under 70talet stagnerat också i antal, 1981 315 000. De unierade ukrainarnas antal har legat kring 190 000 i alla folkräkningar utom 1971, då de av någon anledning var några tiotusental fler. Canada har varit tillflykt för åtskilliga religiösa minoriteter som mennoniterna, en gren av reformationstidens ”vederdöpare”, vilka under perioden ökat med 50%, inte riktigt i takt med befolkningstillväxten; år 1981 till 189 000.

Frälsningsarmen har mellan 1951 och 1981 ökat från 70 000 till 191 000. De karismatiska och profetiska sekterna har varit framgångsrika under 30-årsperioden. Pingströrelsen har fördubblat sin andel och i antal ökat två och halv gång; 1981 339 000. Adventisterna har fördubblat sitt antal till 42 000. Jehovas vittnen har växt från 35 000 till 145 000, och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (mormonerna) från 33 000 till 90 000. Dessa grupper har mellan 1951 och 1981 nästan fördubblat sin andel av den kanadensiska befolkningen, från 1,3% till 2,5%.

De som överhuvud inte uppger någon religion har vid folkräkningarna varit 2,2; 2,9; 4,3 och 7,35%.

Australien

Under efterkrigstiden har Australien haft sju folkräkningar. Vi återger i tabellform procentandelen för de största samfunden.

1947195419611966197119761981
Angl.39,037,934,933,631,027,726,15
Kat.20,922,924,926,327,025,726,0
Met.11,510,910,259,78,67,25
Presb.9,89,79,39,08,16,6512,6
Bef. i
tusental7 5798 98710 50811 55012 75613 54914 576

1977 gick metodister, presbyterianer och kongregationalister samman i The Uniting Church. 1981 var uppenbarligen sammanslagningen endast delvis förverkligad i människors religiösa självbestämning. Procentandelen 12,6 anger dem som uppgivit The Uniting Church, Methodist eller Presbyterian. Kongregationalisterna hade fram till 1976 minskat ganska kraftigt till 53 000, och 1981 var de endast 23 000. Där måste vi ha ett ytterligare tillskott till The Uniting Church, varför minskningen för de berörda samfunden mellan 1976 och 1981 är något större än ovanstående siffror visar.

Största konfession efter de uppräknade är de ortodoxa. De far en notering först 1954 med 75 000 och ökade snabbt till 339 000 1971, därefter har tillväxten varit något måttligare: 1981 421 000 och 2,9%. Lutheranerna ökade likaså, huvudsakligen genom invandring, till knappt 200 000 1971, en siffra som varit stabil sedan dess.

Baptisterna visar en ökning i absoluta tal, men en måttlig tillbakagång i andel, och var 1981 ung. lika många som lutheranerna.

Churches of Christ (i USA Disciples of Christ) har sedan 1966 minskat också i absoluta tal, 1981 var de 89 000. Frälsningsarmén har haft en ökning som hållit andelen ganska konstant kring 0,5%. 1981 fanns 72 000 salvationister.

Adventisterna ökade fram till 1971 något snabbare än folkmängden, men synes därefter ha stagnerat kring 42 000. Jehovas Vittnen finns noterade 1971 och ökade fram till 1981 med bortåt 50% till 52 000.

Judarnas antal har sedan 60-talet varit tämligen stabilt kring 60 000. Muslimerna har genom invandring från Asien vuxit, 1971: 22 000, 1976: 45 000, 1981: 77000.

Serien från folkräkningsåren för den grupp som uppger ”ingen religion” eller avstår från att svara har varit i procent: 11,2; 9,8; 10,85; 12,8; 20,1; 21,8. Här ligger alltså dessa andelar på en betydligt högre nivå än för Canada.

Nya Zeeland

Också NZ har haft folkräkningar vart femte år. Siffrorna från 1956 är dock ofullständiga, varför vi utelämnar dem. Då ser serien i procentandelar och totalbefolkning ut sålunda.

Rapporter ochanalyser 69
195119611966197119761981
Angl.37,534,633,731,329,2525,7
Presb.22,822,321,820,418,116,7
Kat. 13,815,115,915,715,314,25
Met.8,17,27,06,45,554,7
Totalbef.
i tusental 1 9392 1742 6772 8633 1293 176

De nyzeeländska siffrorna visar samma tendenser som de australiska. Den starkaste tillbakagången kommer under slutet av 60-talet och än tydligare under förra delen av 70-talet. Därefter har nedgången något bromsats. Tillbakagången för de brittiska samfunden är lika påtaglig som i Canada och Australien. Särskilt stark för metodister, men även anglikaner har under de trettio åren liksom i Australien minskat sin andel av befolkningen med ung. en tredjedel.

När invandringen under den senaste perioden i stort upphör, minskar också den katolska andelen med en procentenhet.

Det femte samfundet i storlek är baptisterna som under de trettio åren stabilt omfattat 1,6-1,7% av befolkningen. De mähriska bröderna är nästan lika många som i det mångfalt folkrikare Australien, 25 000. Churches of Christ har haft en ännu sämre utveckling än i Australien; senast 8 000. Mormonerna uppvisar en stabil tillväxt de senaste tjugo åren från 18 000 till 38 000 anhängare. Frälsningsarmen har haft en övervägande positiv utveckling, 1981 24 000. Jehovas Vittnen har ökat från 5 000 1961 till 15 000 1981, främst bland maorierna.

Speciella för NZ är några samfund som omfattar endast maorier, den polynesiska urbefolkningen. De utgör knappt nio procent av totalbefolkningen, men ökar snabbare än de vita. Ratana har 35 000 anhängare, Ringatu 6 000. De förefaller emellertid inte öka i samma takt som maorierna. Den enda av de stora kyrkorna som har en något större andel bland maorierna än bland de vita är den katolska, som omfattar fler maorier än Ratana.

För adventister har vi de senaste siffrorna från 1976: 12 000. Andelen ”ingen religion” och inget svar var vid folkräkningstillfållena 8,3; 9,75; 9,8; 14,25; 18,5; 23,5%. De visar samma mönster som de australiska. Liten ökning till 1966, därefter en stark tillväxt av de ”icke-kyrkliga”. I NZ kan man inte se någon utplaning under det sena 70-talet.

Sammanfattning

Den religiösa strukturen i dessa länder bortom haven uppvisar tämligen stora likheter. Där finns de stora samfunden av brittisk proveniens, anglikaner, presbyterianer (som oftast anger skotsk invandring) och metodister. De senare har i Canada och Australien gått samman i en enad kyrka. Detta förhållande har knappast haft någon positiv effekt på den relativa tillbakagången för dessa samfund. Church of England är fortfarande största samfund i Australien (åtminstone 1981) och Nya Zeeland.

Den katolska kyrkan har hållit eller stärkt sin ställning under efterkrigstiden, men detta kan delvis tillskrivas en överrepresentation bland invandrarna. Invandringen har också lett till att i Australien de ortodoxa har den största befolkningsandelen utanför Östeuropa och Främre Orienten.

De lutherska kyrkornas litenhet i dessa länder kan vara svår att förstå från pursvenska utgångspunkter. Svenska Kyrkans Tidning förleddes av ren förundran att i ett av de sista numren under fjolåret presentera den australiska The Uniting Church som en glädjande sammanslagning av tre lutherska kyrkor, trots att man hade meddelat vilka samfund som var inblandade. Den lutherska kyrkan i Australien hör till de mest konfessionellt profilerade och har säkert inga planer på någon kyrkounion.

Andelen som inte svarar eller uppger sig vara utan religion har ökat snabbt sedan 1966, men siffran är väsentligt lägre i Canada.

De samfund som ökat är i Canada främst Pingströrelsen, som relativt är ung. lika stark som i Sverige. Däremot synes den inte spela någon större roll i Söderhavet. De profetiska sekterna har likaså ökat starkt i andel, även om de fortfarande utgör små minoriteter. Jehovas Vittnen har fyrdubblat sin anhängarskara i Canada och tredubblat den i NZ. Mormonerna är i Canada och på Nya Zeeland klart starkare än i Sverige.

Muslimerna i Australien har ökat starkt genom invandring till 77 000.