Moralen i Europa

Genom en omfattande europeisk opinionsundersökning i tio länder kan vi nu veta vilken moraluppfattning som genomsnittseuropén företräder. Jan Kerkhofs, professor i pastoralteologi vid det katolska universitetet i Louvain, som varit ansvarig för projektet ger här smakprov på vår tids allmänna opinion i några principiella etiska frågor.

78 % tror att människan är både ond och god, medan 17 % menar att människan i grund och botten är god. I republiken Irland har man den mest ”optimistiska” synen på människan, 34 % menar där att människan är i grunden god. I Frankrike är denna siffra endast 5 %. Mer detaljerade analyser ger vid handen att personer som politiskt befinner sig åt höger har en mer ”optimistisk” syn på människan än de till vänster, men slående är också att politiskt aktiva är mer övertygade om att människan är god i grunden (25%) än den som inte alls är intresserade av politik (14%).

Det föreligger knappast någon skillnad mellan män och kvinnor eller mellan katoliker och protestanter, inte ens mellan troende och övertygade ateister; det är inte heller någon märkbar skillnad mellan dem som är mer toleranta i sina sociala attityder och övriga. I alla dessa avseenden kan 79 % av de svarande hänföras till majoritetens syn, nämligen att människan är både god och ond. Religiös aktivitet har emellertid effekt på denna åsikt. De som besöker gudstjänst var vecka eller en gång per månad har en mer ”optimistisk” syn (20 resp. 22%) än de som går i kyrkan en gång om året (16%) eller aldrig (14%). Här kan tilläggas att 25 % av européerna säger sig gå i kyrkan minst en gång per vecka och 12 % minst en gång i månaden, bröllop, begravningar och dop oräknade.

Ålder, det som rör arbete, livskvalitet visar sig tydligt påverka svaren. Ju mer gynnad man är och ju högre inkomst man har, desto mer sannolikt är det att man tror att människan i grunden är god. Tilltagande ålder har motsatt effekt. Yngre personer tenderar att ha en mer ”optimistisk” syn på människan, liksom de som ägnat sig åt studier intill 21 års ålder eller längre. Outbildade kroppsarbetare och pensionärer är minst ”optimistiska.”

Européer är inte dogmatiska i moralfrågor visar undersökningen, utan man har snarare en känsla av livets relativitet. De intervjuade uppmanades att ta ställning till följande påståenden om ont och gott och därefter säga vilket som kom närmast deras egen uppfattning. A. Det finns absolut klara gränser mellan ont och gott, som alltid och under alla omständigheter kan upprätthållas av envar. B. Det kan aldrig finnas klara och absoluta gränser i fråga om gott och ont för detta beror helt och hållet på förhandenvarande omständigheter. C. Ogillar båda påståendena. Majoriteten föredrog B; 26 % samtyckte med A och 7 % med varken A eller B. Bland dem som stod till vänster politiskt var det endast 20 procent som trodde på klara gränser (för enkelhetens skull kan vi benämna denna åsikt ”dogmatisk”). Men bland dem som betraktade sig som politiskt åt höger varierar procenttalet mellan 30 och 37. Flitiga gudstjänstbesökare är mer ”dogmatiska” (37 % av katolikerna och 48 % av protestanterna), övertygade ateister är minst ”dogmatiska” (16%).

Här föreligger knappast någon skillnad mellan män och kvinnor, men väl mellan åldersgrupperna. Fler äldre är ”dogmatiska” men samtidigt ökar procenten progressivt med åldern hos dem som svarar ”vet ej”. Gifta är mer ”dogmatiska” (27%) än ogifta (19%), vilka mestadels är yngre. Denna skillnad är särskilt märkbar när gifta jämföres med ogifta sammanboende och är under 35 år. Endast 8 % av dessa anser att klara gränser finns. Personer med lång utbildning är minst ”dogmatiska”, bönder och pensionärer mest.

Vad anser man om sina medmänniskors etiska normer? Tror man att världen har blivit sämre? Utan tvekan har många människor en ganska negativ uppfattning om andra. 60 % bedömer att folk idag är mindre benägna att hjälpa andra än för 10 år sedan. 30 % tror att man kan lita på andra människor, men 62 % menar att man kan inte vara nog försiktig. I detta avseende är katoliker mer försiktiga (67%) än protestanter (55%). Det existerar mer ”förtröstan” bland högre utbildade (42%). Det är föga skillnad mellan yngre och äldre och mellan höger- och vänstersympatisörer.

De flesta vinnlägger sig om att hålla Tio Guds bud med undantag av det tredje ”Tänk på vilodagen…”. Men de intervjuade skiljer sig mycket åt i hur långt de menar att varje enskilt bud skall tillämpas. Femte budet toppar listan ”Du skall inte dräpa”. Därefter kommer ”Du skall inte stjäla”, ”Du skall hedra din fader och din moder”, ”Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa” och ”Du skall inte ha begärelse till din nästas ägodelar”. Det sjätte och det nionde budet följer på visst avstånd, ”Du skall icke begå äktenskapsbrott”, och ”Du skall icke ha begärelse till din nästas hustru”. På sista plats kommer de tre buden som handlar om gudsdyrkan.

Genomsnittseuropén tror att han håller buden bättre själv än andra gör. Indirekt förmodar man att ”den allmänna opinionen” har ett negativt inflytande eftersom folk tycks tro att den inte stöder deras övertygelse. Klyftan mellan vad de tror själva och vad de menar andra tro är störst beträffande sjätte, sjunde, nionde och tionde buden. Det är också en låg tilltro till betydelsen andra fäster vid hederlighet.

Det kan förefalla som om pessimismen beträffande vår moraliska halt är utbredd, men detta skall nog inte överdrivas. På frågan om vilka moraliska kvalifikationer de tycker att barn skall uppmuntras till hemma svarar de flesta i första hand hederlighet, varpå följer tolerans och respekt för andra, gott uppförande och ansvarskänsla.

Vilken attityd intar man till synden? Känslan av ånger är inte nödvändigtvis det samma som syndamedvetande. Det senare förutsätter i princip gudstro och hänger samman med en tro på djävulen och helvetet. 57 % tillstår att de tror på synden och här föreligger avsevärda skillnader mellan olika länder. Mest utbredd är tron på synden på Nordirland (91 %) och i republiken Irland (85%) och minst i Danmark (29%). Tron på synden ökar progressivt när man rör sig från vänster till höger längs den politiska skalan, från 33 % för den extrema vänstern till 74 % för extrem höger. Det finns en liknande ökning för tron på djävulen och helvetet. Katoliker tror mer på synden än protestanter (64 % resp 59%) men nonkonformister ligger högre (79%). Också ateister tror på synd (15%) och 4 % av dem tror uppenbarligen också på djävulen – endast 30 % av katolikerna och 20 % av protestanterna är troende i denna bemärkelse.

Här är endast några få av frågorna presenterade av det statistiska materialet som speglar opinionerna i tio europeiska länder. Det är stor skillnad mellan uppfattningar och det praktiska handlandet, vilket ofta är kulturellt betingat och därför växlar från land till land. För övrigt, vad som är ”normalt” är inte nödvändigtvis den etiska ”normen”.