Ni måste finna bröder

Vad jag här sett, hört och upplevt är en överraskning för mig: Jag har sett en ny ungdom.

I mitt innersta har jag många gånger tänkt att Tyskland och andra västländer, också Frankrike, är gamla länder, alltför gamla och andligt och kulturellt avtynade. Gamla och rika.

Människor som lever så kan inte längre älska. Den som inte längre förmår älska kan inte längre tro på andra människors kärlek. Går det då att fortfarande vara kristen? Vårt västerland har uppfunnit sekulariseringen och Guds död. Kyrkan har skjutits åt sidan som gammal bråte i vägen för ett bekvämt, behagligt och rikt liv.

Men hurdant liv? Så frågar den yngre generationen sedan några årtionden. Och eftersom de äldre tiger har de unga inte funnit någon annan väg än nihilismen som fördärvar allt och föraktar livet. Den unga generationen med det rika arvet ärver i själva verket bara förtvivlan. I dag finns det pocketutgåvor av Friedrich Nietzsche i snabbköpet. Alla kan konsumera.

Men här har jag sett och hört en annan ungdom, som nyfiket, fritt och obesvärat frågar kyrkan. En generation på andra sidan om nihilismen. Denna generation som föddes bortom gott och ont vill nu veta var det goda finns. I den generationen har många redan funnit Kristus, som den som visar på det goda. Här ställer sig lärjungar upp som ännu inte vet så mycket om sin mästare, som befinner sig i början av vägen. De finner himmelrikets rikedomar, de pund som vi grävt ner.

Men nu måste jag säga er: Låt er begåvning bära frukt! Ni måste lyckas med det som vi kanske misslyckades med. Ni behöver inte upptäcka världen, men ni måste ena den. Västländerna erövrade världen, ni måste ge tillbaka människorna åt dem själva. Ni måste ge Gud tillbaka. Vi var erövrare. Ni måste vara apostlar. Vi ville äga all världens rikedomar. Ni måste förmedla Guds rikedomar. Vi sökte kunder. Ni måste finna bröder. Den värld som vi byggt upp, håller just på att glida oss ur händerna och ni kommer i det kritiska ögonblicket med Kristus frälsarens ord.

Men lyssna på mig! Ni har ännu inte upptäckt alla källor som kan släcka världens törst. Ni måste tillbe – i glädje eller i tårar – för att betyga att människan inte bara lever av bröd, utan av det ord som utgår ur Guds mun. Ni måste älska Gud som Kristus och i Kristus för att ni inte skall fängslas av denna världens ägodelar. Endast på så sätt kan ni älska bröderna ända till slutet som Kristus har älskat oss. Tacka Gud för att ni blivit utvalda för att vara hans sons kyrka. Älska det som Gud anförtrott åt er. Då kommer era händer att kunna bära fram ett hopp åt världen.

Detta tal höll ärkebiskopen av Paris Jean-Marie Lustiger på de västtyska katolikdagarna som ägde rum i början av september i Düsseldorf under mottot: Vänd om och tro evangelium. Ärkebiskopen är av polsk-judisk börd och konvertit till katolicismen vid 14 års ålder 1940 i Orleans. Hans mor omkom i Auschwitz 1943. Själv tvingades han att gå under jorden och förbli gömd tills den tyska ockupationen upphörde i Frankrike.