Ny patriark i Konstantinopel

Till ny ekumenisk patriark av Konstantinopel har utsetts den förre metropoliten av Chalkedon Bartolomaios. Patriarken av Konstantinopel har direkt jurisdiktion endast över de grekisk-ortodoxa trosbekännarna i Turkiet, Grekland, Amerika, Västeuropa och Australien. Men det ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel är andligt och symboliskt centrum för världens ortodoxa kyrkor med omkring 300 miljoner troende.

Det är en förhållandevis ung och internationellt känd kyrkoledare som valts av den Heliga synoden till aposteln Andreas 270:e efterträdare. Den turkiska regeringen hade heller inget att invända mot den kandidatlista som den i enlighet med författningen presenterades för och därmed godkändes valet.

Bartolomaios Archonodonis – det är ännu obekant om han kommer att behålla sitt ursprungliga namn – är född 1940 på ön Imbros i Egeiska havet. Efter teologiska studier i Chalki diakonvigdes han 1961. Fortsatta studier i München, London, Paris och Rom ledde till doktorsdisputation i västerländsk kyrkorätt vid det påvliga universitet Gregoriana i Rom. 1970 prästvigdes han och 1972 blev han utsedd av den då nytillträdde Dimitrios I att leda patriarkatets kansli. Därpå var han under en följd av år metropolit i Philadelphia och ifjol utnämndes han till metropolit av Chalkedon.

Det är en i ekumeniska sammanhang välkänd person som utnämnts. Han är medlem av Kyrkornas världsråds central- och exekutivkommitté och har varit en viktig tillskyndare av dialogen mellan katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan. Han har besökt påven i Rom många gånger och även ärkebiskopen av Canterbury. I frågor som rör de erkänt svåra relationerna mellan de ortodoxa och katoliker av grekisk rit har han visat stor öppenhet.

När hans företrädare Dimitrios i november 1979 tog emot påven Johannes Paulus II vid sitt säte annonserades officiellt inledningen av en dialog mellan de båda kyrkorna. 1987 återgäldade Dimitrios besöket i Rom. Med anledning av patriarkens död uttryckte påven sitt beklagande av den sorg som drabbat systerkyrkan till metropoliten Bartolomaios. Påven bad även för Dimitrios vid den ekumeniska gudstjänst som hölls i Peterskyrkan 5 oktober vid jubileumsfirandet av den heliga Birgittas kanonisation liksom vid den mässa som hölls utanför Birgittahuset vid Piazza Farnese i Rom följande söndag, varvid han kallade Dimitrios för ”en vis och god herde som älskade freden och enheten i kyrkan”.

Ekumeniskt är förväntningarna högt ställda på den nyvalde patriarken. Politiskt har han en komplicerad ställning. Turkiet erkänner endast patriarken som religiöst överhuvud för de i Istanbul med omnejd boende grekisk-ortodoxa troende. 1955 förekom pogromliknande förföljelser och antigrekiska demonstrationer. Av Istanbuls 80 grekisk-ortodoxa kyrkor lämnades endast nio oskadda. 90 000 greker utvandrade och i den grekiska församlingen i Istanbul återstår endast 5 000 personer. I slutet av augusti i år försattes patriarkatet i blockad under tio dagar av muslimska fundamentalister utan att myndigheterna ingrep. Att de turkiska myndigheterna inte blandade sig i valet av Bartolomaios, vilket skedde när Dimitrios utnämndes, kan tolkas som en gest av försoning. Den grekiska regeringen noterade detta och premiärminister Karamanlis sände i hela det grekiska folkets namn lyckönskningar till den nyvalde patriarken och önskade honom ”framgång i hans ekumeniska uppgifter för kärleken och freden i ortodoxiens och kristenhetens tjänst”.