Nya kyrkliga böcker

I svensk kyrkohistoria har tillkomsten av ”nya kyrkliga böcker”, bibel, psalmbok, kyrkohandbok, alltid givit upphov till intensiva debatter och t.o.m. schismer. En ny översättning av Nya testamentet föreligger sedan en månad, och opposition börjar höras. (Tanken att staten alldeles som i öst skulle skaffa sig monopol på bibelutgivning, förfäktad i vår stora liberala dagstidning, är väl inte att ta på allvar.)

Delar av den nya kyrkohandboken för Svenska kyrkan har just gått ut på remiss. Andra delar (1976 års gudstjänstordning) används på försök, som är föremål för utvärdering.

Psalmboksarbetet har också just lämnat utredningsstadiet. Men en animerad debatt har redan utbrutit om psalmskattens förnyelse, hittills olyckligt koncentrerad kring en person med kritiska pressangrepp och en biografi på bokhandelsdiskarna.

Bibelöversättningen skiljer sig från föregående officiella versioner genom att inte vara en ”kyrkobibel” för Svenska kyrkan, att av Konungen gillas och stadfästas. Arbetet har varit strikt icke-konfessionellt, men med möjligheter för samfunden att fortlöpande göra sina synpunkter kända.

Också psalmboksarbetet har en ekumenisk dimension genom projektet ”Sampsalm”, där flera samfund prövar möjligheten att finna en stomme av gemensamma psalmer med tillägg ur den egna traditionen. Inte helt oväntat har dessa strävanden stött på svårigheter, men för den katolska kyrkan är ett lyckligt utfall av dessa bemödanden av vitalt intresse.

Än viktigare för det katolska stiftet är den nya bönbok för gemensam gudstjänst och enskild andakt som just har utkommit. Den ersätter den gamla Oremus, som länge varit en svåråtkomlig raritet. I den nya Oremus har de katolska församlingarna (och kanske kristna utanför dem) en bönbok präglad av de liturgiska reformerna som inleddes redan före konciliet och som nu lämnat experimentstadiet. Därtill en tydligare anknytning till svensk fromhetstradition och en påtaglig ekumenisk öppenhet.

I detta nr av Signum sysslar vi inte med psalmarbetet, till vilket säkerligen anledning blir att återkomma. Bibelöversättningen behandlas av en av de svenska experter, som inte direkt varit medverkande, och som därför kan se resultatet med den utomstående exegetens ögon. Ett par av redaktionens medlemmar ger i några uppsatser glimtar ur bibelöversättningarnas historia. Likaså ger vi bakgrunden till den nya katolska bönboken både i den katolska svenska historien och i utländska motsvarigheter från nutiden.