Nya testamentets tillkomst

Gunnar Hillerdal har publicerat en populärt hållen och rappt skriven bok om Nya testamentets tillkomst. Den är närmast föranledd av två omständigheter. Dels att den senaste tidens forskning i viss mån uppvisat ökad tilltro till de fornkristna uppgifterna om hur de nytestamentliga skrifterna kom till. Dels “ett antal egenartade forskare eller skribenter som vunnit medias bevågenhet men tyvärr också oroat eller lurat många med mer fantasifulla och bisarra än välgrundade idéer”.

Det sistnämnda syftar på sådant som Alvar Ellegårds Myten om Jesus och Michael Baigent – Richard Leights Dödahavsrullarnas hemlighet. Hillderdal kallar kapitlet om dem ”I bibeldetektivernas lekstuga”, och det nog med rätta.

I grund och botten samma muntra grepp präglar diskussionen av “den nya tidens besserwisser på professorsstolarna” i bibelforskning. Det som är bokens styrka – den enorma mängden av redovisade teorier – är också dess stora svaghet. Teorierna blir inte genomtänkta och prövade i lugn och ro utifrån sina egna förutsättningar. Värdeladdade ord får ibland ersätta den eftertänksamma argumenteringen: ”besserwisser”, ”skrivbordskonstruktion”. Översättningen av en del av de fornkristna texter som Hillerdal själv stöder sig på kan diskuteras.

Det saken gäller, hur de nytestamentliga skrifterna kom till, kan till syvende och sist inte klaras ut enbart med hjälp av diskussioner om vad som i allmänhet verkar sannolikt eller troligt. Allmänna resonemang för eller mot den fornkristna traditionen (som dessutom var mer differentierad än vad som riktigt framgår i boken) räcker inte. Det är nödvändigt att pröva varje teori om saken mot de nytestamentliga texterna själva. Mot den bakgrunden är det överraskande hur liten uppmärksamhet som skänks texterna och vad i texterna som ligger till grund för olika försök att klara ut gåtorna kring deras tillkomst.

Recensenten hör själv till dem som menar att man bör lyssna noga till de fornkristna författarnas vittnesbörd om hur Nya testamentet kom till. Men även att tolka fornkristna texter är en ädel och inte alltid så enkel konst. Boken är underhållande, men förhoppningsvis bidrar den inte till onödiga polariseringar. Det kan nämligen knappast gagna saken.