Nya tidskrifter

Alltsedan Vår Lösen lades ner för ett par år sedan har Signum varit praktiskt taget den enda kristna kulturtidskriften i Sverige. Nu har emellertid, glädjande nog, två nya tidskrifter introducerats: NOD och Theologia.

Forum för Tro, Kultur och Samhälle startade utgivningen av sin nya tidskrift NOD år 2004. Den kommer ut med fyra nummer per år. Varje nummer har ett tema, men man avser också att i varje nummer presentera dels en poet, dels en utställning av en utvald konstnär. Redaktionen skriver i sin introduktion, att man anser att en tidskrift av detta slag behövs, eftersom flera tidskrifter med liknande inriktning har upphört, som exempelvis Social debatt, Moderna tider och Vår Lösen. Tidskriften är en vidareutveckling av det nyhetsbrev, som Forum för Tro och Samhälle givit ut sedan 1990. Detta Forum är en del av Örebro Missionsskola, som arbetar med samtidsanalys utifrån ett kristet perspektiv.

Namnet NOD kan tyckas egendomligt, men det visar sig ha många betydelser och man får en utförlig definition av tidskriftens redaktion. NOD var det land, ”öster om Eden”, dit Kain flydde efter mordet på Abel. Det är också ett begrepp för viktiga punkter i nätverkssamhället. Ett fiollocks särskilda resonanspunkter kallas ”noder”. ’Nod’ är beteckningen för den del av nattvardskalken som prästen fattar tag om. Avslutningsvis konstaterar man att ”nöd” och ”nåd” ligger nära, med bara en vokal som skiljer. Avsikten är tydligen att namnet skall ge läsaren möjlighet att associera åt olika håll, och att tidskriften vill omfatta många olika aspekter av samhället, kulturen och det kristna livet.

De teman som behandlats under år 2005 är: Religiofobi?, Gud större än jag?, Blogg en dag – kyrkan och mediamakten. Det sista numret för året handlar om Jesus, detta som en replik till och en reaktion på Lena Anderssons sommarprogram i P 1, där hon ”avfärdade Jesus som en lynnig och manipulativ ledare – den sanna förebilden för maktlystna sektledare och all världens diktatorer”. Redaktionen konstaterar också inledningsvis att Lena Andersson ändå också åstadkom något bra genom att framhäva att Jesus ”inte är den blide av borgerliga ideal formade Kristusgestalten i Thorvaldsens tappning”.

Medverkande i detta temanummer om Jesus är bland andra Anders Piltz, Kaj Engelhart, Kjell Blückert, Ylva Eggehorn, Lars Johansson, Anna Sophia Bonde och Göran Sahlberg. Per Beskow och Lars Johansson samtalar om ”alla dessa Jesusbilder”, med utgångspunkt i Dan Browns omtalade roman Da Vinci-koden. Den konstnär som presenteras i detta nummer av Mats Hermansson är befrielseteologen och konstnären Emmanuel Garibay, som var med i Svenska kyrkans vandringsutställning Världens Kristus med bilder från många utomeuropeiska länder och kulturer. (Mats Hermansson ansvarade för vandringsutställningen. Han är missionsstrateg i Svenska kyrkan.) Emmanuel Garibay kommer från Filippinerna. Hans bilder visar en asiatisk Kristus, en Kristus som tagit parti för de fattiga och ser världen underifrån. Mest omtalad i denna vandringsutställning blev kanske hans målning ”Emmaus”, där han förlägger dramat till en pub på Filippinerna och Jesus gestaltas av en kvinna, klädd i en röd klänning. ”Konstnären skildrar Jesus som en av de minsta, en som inte räknas – på Filippinerna kan det mycket väl vara en kvinna i röd klänning. Hon befinner sig på världens botten.” Även Kaj Engelhart lyfter fram ”de fattigas Jesus” och inleder sin artikel med ett citat av dom Helder Camara, ärkebiskop i Recife, Brasilien: ”När jag hjälper de fattiga kallar man mig helgon. När jag frågar varför de är fattiga, kallar man mig kommunist.”

NOD visar sig ha inte bara ha höga ambitioner utan också ha förmåga att fylla varje nummer med ett intresseväckande innehåll, ofta med aktuella infallsvinklar. Man kan bara hoppas att den förmår fortsätta på samma sätt, med välskrivna artiklar av hög kvalitet.

Theologia är enligt underrubriken en tidskrift för kyrklig teologi. Den ges ut av Artos & Norma bokförlag AB med broder Johannes Sandgren från Taizé som redaktör, docent Per Beskow som fackgranskare och Per Åkerlund som ansvarig utgivare. Tidskriften började utges år 2005 och skall i fortsättningen utkomma med fyra nummer per år.

Enligt förordet vill man ”stimulera bruket av förnuftet under sökandet på kristendomens väg”. Tidskriften vill vara en kyrklig tidskrift med ett ekumeniskt engagemang. Främst kommer man att publicera översatta artiklar, hämtade från olika kyrkor och olika länder, skrivna alltifrån mitten av 1900-talet och framåt, men man hoppas också i framtiden att kunna presentera svenska originalartiklar. Inga artiklar tar upp dagsaktuella händelser eller debattämnen eller akademiska, teologiska eller kyrkliga tvistefrågor. ”I denna tidskrift ställer vi oss frågor som kommer att ställas även om hundra år och fortfarande vara lika aktuella som de var för hundra år sedan: vad är Guds ord; vem är Gud; vad är skapelsen och kyrkan…? På vilket sätt lever personlig erfarenhet och kyrkans lära – mystik och dogmatik – i ett ömsesidigt beroende?” Följden av detta blir att många av artiklarna i tidskriften har ”skrivits för människor som har andra yttre och inre referensramar än vi har i Sverige idag”.

Varje nummer har ett tema. Det första numrets tema var ”Guds ord”. Sedan följde ”Fadern”, ”Sonen” och ”Anden”. Bland artikelförfattarna kan noteras Hans Urs von Balthasar, Vladimir Lossky, Paul Evdokimov, Olivier Clement, Boris Bobrinsky, Christoph Schönborn och Anne-Marie Pelletier.

Nästa nummer beräknas utkomma den 13 mars och innehålla artiklar av följande författare: Paul Evdokinov, ”Budskap till kyrkan”, Placide Deseille, ”Kyrkan som pånyttfödelsens ort”, Vladimir Lossky, ”Om kyrkans tredje egenskap”, Pierre-Yves Émery, ”Psaltaren, kyrkans bön” samt Vladimir Lossky, ”Om kyrkans tredje egenskap”.

I förordet till nummer 1/2005 skriver redaktionen att ”språket är oförblommerat katolskt hos många av de katolska författarna, i synnerhet de som skrev före andra Vatikankonciliet, ogenerat ortodoxt hos de ortodoxa och självklart kalvinistiskt hos de reformerta”. Det är alltså fråga om en stor teologisk spännvidd, och om artiklar som av läsaren kräver tid, begrundan och intellektuell vakenhet.